Niklas Natt och Dag
| Niklas Natt och Dag | |
 Niklas Natt och Dag mottar priset för Årets bok år 2018. | |
| Född | Niklas Carl Bosson Natt och Dag 3 oktober 1979 Oscars församling, Stockholms län |
|---|---|
| Yrke | Författare, skribent |
| Nationalitet | Svensk |
| Språk | svenska[1] |
| Genrer | Historisk deckare |
| Noterbara verk | 1793 |
Niklas Carl Bosson Natt och Dag, född 3 oktober 1979[2] i Oscars församling i Stockholms län,[3] är en svensk författare och skribent.[4] Han är bland annat känd för sin romanhistoriska trilogi Bellman noir.[2] Natt och Dag är del av den uradliga ätten Natt och Dag, och 2023 inledde han en ny historisk romanserie med utgångspunkt i den äldre släktingen Måns Bengtsson och 1400-talet.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Niklas Natt och Dag tillhör den uradliga svenska ätten Natt och Dag, med rötter från Östergötland. I femtonde led är han ättling till Måns Bengtsson, känd för att ha mördat Engelbrekt.[2]
Natt och Dag studerade i Kalmar åren 2000–2003, och han var mellan 2006 och 2008 chefredaktör för tidskriften Slitz. Därefter övergick han till frilansverksamhet.[2]
Niklas var 2024 sommarvärd i P1.[5]
Bellman noir
[redigera | redigera wikitext]Natt och Dag debuterade 2017 med romanen 1793, den första delen i trilogin Bellman noir.[6] Boken har mottagit många priser, även internationellt, och rättigheterna till boken har sålts till över 30 länder.[7] Den utsågs till årets bästa debut av Svenska Deckarakademin. Beskrivningen av det dåtida Stockholm är inspirerat av Bellmans beskrivningar av den svenska huvudstaden, en fattig miljö med lösdrivare, tiggare och prostituerade som alla var mål för stadens vaktstyrka. Sverige styrs under denna tid av en korrupt förmyndarförening. Även Umberto Ecos Rosens namn har tjänat som inspiration.[2]
Den andra delen, 1794 gavs ut i september 2019.[8] År 2021 utkom 1795, den sista delen i trilogin.[9] I de senare böckerna återkommer "vaktpalten" Mickel Cardell och den falskeligen anklagade Anna-Stina Knapp, men även slavhandeln runt Saint-Barthélemy ingår i berättelserna. Maria Näslund, recensent i Göteborgs-Posten, att det i avslutningsboken egentligen är Stockholm som har huvudrollen.[2]
Natt och Dag tilldelades i maj 2020 Stockholms stads hederspris i litteratur.[10]
Andra böcker
[redigera | redigera wikitext]År 2023 vände sig Natt och Dag till en ny tidsepok, med publiceringen av Ödet och hoppet. Boken utspelas mitt under Kalmarunionen, där Erik av Pommern från sin hemvist i Danmark försöker styra Sverige.[2] I centrum för berättelsen finns Måns Bengtsson, den unge adelsman som 1436 yxmördade upprorsledaren och rikshövitsmannen Engelbrekt. Bengtsson är, 15 generationer tillbaka, anfader till Natt och Dag.[11]
2025 återkom Natt och Dag med Vargars lek, den andra delen av denna historiska romansvit.[12]
Privatliv
[redigera | redigera wikitext]Niklas Natt och Dag är med sin familj bosatt i Stockholm.[2]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0236892, läst: 1 mars 2022.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 5 6 7 8 West, Maria / Alex red. (7 mars 2024). ”Natt och Dag, Niklas”. Alex Författarlexikon. https://www.alex.se/lexicon/article/natt-och-dag-niklas. Läst 18 februari 2026.
- ↑ Sveriges befolkning 2000: Natt Och Dag, Niklas Carl Bosson (1979-10-03) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
- ↑ ”Niklas Natt och Dag: Om någon läser böckerna som våldspornografi har jag misslyckats”. DN.SE. 19 september 2021. https://www.dn.se/kultur/niklas-natt-och-dag-om-nagon-laser-bockerna-som-valdspornografi-har-jag-misslyckats/. Läst 15 oktober 2021.
- ↑ Olsson, Lotta (16 augusti 2024). ”Niklas Natt och Dag från den ljusa sidan”. DN.se. https://www.dn.se/kultur/lotta-olsson-niklas-natt-och-dag-fran-den-ljusa-sidan/. Läst 18 februari 2026.
- ↑ Anna von Friesen (12 oktober 2017). ”1793 – flygande start för historisk spänningsdebut”. Boktugg. https://www.boktugg.se/2017/10/12/flygande-start-historisk-spanningsdebut/. Läst 12 november 2017.
- ↑ ”1793 - Salomonsson Agency”. Salomonsson Agency. http://www.salomonssonagency.se/books/1793. Läst 2 oktober 2018.
- ↑ ”1794”. Bokförlaget Forum. https://www.forum.se/bocker/225986/1794/. Läst 17 september 2019.
- ↑ Hirschfeldt, Måns (23 september 2021). ”Recension: 1795 av Niklas Natt och Dag”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/recension-1795-av-niklas-natt-och-dag. Läst 15 oktober 2021.
- ↑ ”Hederspriser – Kulturlivet – Stockholms stad”. Stockholms stad. 15 maj 2020. Arkiverad från originalet den 12 december 2019. https://web.archive.org/web/20191212201118/https://start.stockholm/om-stockholms-stad/priser-och-utmarkelser/priser/hederspriser/. Läst 19 maj 2020.
- ↑ Palmær, Carsten (26 september 2023). ”Bättre på tvekamp än intriger hos nunnorna”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/XbQr8n. Läst 14 april 2024.
- ↑ Elam, Ingrid (1 november 2025). ”Hans förfäder slog ihjäl Engelbrekt och förlorade Stockholm till Kristian Tyrann”. DN.se. https://www.dn.se/kultur/hans-forfader-slog-ihjal-engelbrekt-och-forlorade-stockholm-till-kristian-tyrann/. Läst 18 februari 2026.
- ↑ ”Vargars lek”. Forum. https://www.forum.se/bocker/288156/vargars-lek/. Läst 6 april 2025.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Niklas Natt och Dag.- Niklas Natt och Dag på Bokförlaget Forum
|