Nikolaj Adlerberg
Nikolaj Vladimirovitj Adlerberg (ryska: Николай Владимирович Адлерберг), född 19 maj 1819 i Sankt Petersburg, död 25 december 1892 i München, var en rysk greve och general, Finlands generalguvernör 1866–1881. Han var son till Vladimir Adlerberg, som härstammade från den svenska adliga ätten Adlerberg.
Adlerberg växte upp vid kejserliga hovet i Sankt Petersburg och var barndomskamrat med kronprinsen Alexander och dennes förtrogne hela livet. Adlerberg övergick som ung från den lutherska till den grekisk-katolska läran och gjorde en vallfärd till Heliga landet, som han skildrade i En Orient: Impressions et réminiscences (1867). Han deltog i kriget i Kaukasien 1841 och 1844, i ungerska kampanjen 1849 och i Krimkriget 1854–56 samt blev kejsarens generaladjutant 1857. Innan han utsågs till generalguvernör i Finland var han guvernör (landshövding) i Taganrog och Simferopol.
Som generalguvernör över Finland försökte Adlerberg betona generalguvernörens självständighet gentemot ryska ämbetsmän, och han påverkade utformningen av 1878 års värnpliktslag i finländsk favör. Han var utpräglad byråkrat och aristokrat. När Alexander III steg upp på tronen måste han avgå.
Källor[redigera | redigera wikitext]
 |
Wikimedia Commons har media relaterad till Nikolaj Adlerberg. |
- Adlerberg, Nikolaj i Biografiskt lexikon för Finland
- Adlerberg, Nikolaj i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
- Adlerberg, 2. Nikolaj i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
| Företrädare: Platon Ivanovitj Rokassovskij |
Finlands generalguvernör 1861–1881 |
Efterträdare: Fjodor Logginovitj Heiden |
