Nikolaj Chmelnitskij
| Nikolaj Chmelnitskij | |
 | |
| Född | 11 augusti 1789 (g.s.) eller 11 augusti 1791 (g.s.)[1] Sankt Petersburg[2] |
|---|---|
| Död | 8 september 1845 (g.s.)[1] Sankt Petersburg[3] |
| Begravd | ortodoxa Smolenskkyrkogården |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland |
| Sysselsättning | Författare[4], dramatiker |
| Föräldrar | Ivan Chmelnitskij |
| Redigera Wikidata | |
Nikolaj Ivanovitj Chmelnitskij (ryska: Николай Иванович Хмельницкий), född 1789, död 1845 i Sankt Petersburg, var en rysk komediförfattare. Han var ättling till Bogdan Chmelnitskij och son till den filosofiske skriftställaren Ivan Chmelnitskij.
Efter tjänstgöring i armén och justitieministeriet blev Chmelnitskij 1829 guvernör i Smolensk. Han anklagades för försnillning av statsmedel, förflyttades till guvernörsposten i Archangelsk och satt 1837–1843 fängslad i Peter-Paulfästningen i Sankt Petersburg. Hans brottslighet förefaller dock egentligen ha bestått i godtrogenhet och slarv. Efter frigivningen gjorde han studieresor i utlandet.
Chmelnitskijs komedier och vaudeviller var på sin tid mycket omtyckta, men är huvudsakligen skickliga efterbildningar av franska pjäser (Jean-François Regnard och Molière) i lättflytande vers med fyndiga repliker. Några av dem, bland annat enaktaren Luftslott behöll sin popularitet i Ryssland ända in på 1900-talet. Hans första stycke, Govorun (Pratmakaren), som spelades 1817, var en omarbetning av en komedi av Boissy. Hans litterära betydelse ligger främst i de fritt, men med konstnärlig smak gjorda tolkningarna av Molières "École des femmes" och "Tartuffe". Hans samlade arbeten utgavs 1849.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Chmielnicki, 2. Nikolaj Ivanovitj i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1906)
- Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Boris Modzalevskij, Хмельницкий, Николай Иванович, Russkij biografitjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
- ^ Boris Modzalevskij, Хмельницкий, Николай Иванович, Russkij biografitjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
- ^ Mykola Korobka, Хмельницкий, Николай Иванович, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 37.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]