Nikolaj Nikolajevitj (1831–1891)
| Nikolaj Nikolajevitj | |
.jpg) | |
| Född | 27 juli 1831 (g.s.) Tsarskoje Selo, Ryssland |
|---|---|
| Död | 13 april 1891 (59 år) Alupka |
| Begravd | Peter-Paulkatedralen |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland |
| Sysselsättning | Militär |
| Befattning | |
| Medlem av Riksrådet | |
| Maka | Alexandra av Oldenburg (g. 1856–)[1] |
| Barn | Nikolaj Nikolajevitj (f. 1856) Peter Nikolajevitj (f. 1864) |
| Föräldrar | Nikolaj I av Ryssland Alexandra Feodorovna |
| Släktingar | Alexander II av Ryssland (syskon) Maria Nikolajevna av Ryssland (syskon) Olga Nikolajevna Romanova (syskon) Alexandra Nikolajeva av Ryssland (syskon) Konstantin Nikolajevitj av Ryssland (syskon) Mikael Nikolajevitj av Ryssland (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Sankt Alexander Nevskij-orden Ryska vita örnens orden Georgsorden, fjärde klass Första klassen av Röda örns orden Georgsorden, andra klass Frälsarens orden Guldsabel "för tapperhet" Rumänska Stjärnans orden Andreasorden Sankt Annas orden, första klass Sankt Stanislausorden, första klassen Sankt Stefansorden | |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Nikolaj Nikolajevitj (den äldre), född 8 augusti 1831, död 25 april 1891 i Alupka på Krim, var en rysk storfurste och generalfältmarskalk.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Han var son till Nikolaj I och Charlotte av Preussen, gift i Sankt Petersburg den 6 februari 1856 med prinsessan Alexandra av Oldenburg (1838-1900). I äktenskapet föddes storfurstarna Nikolaj Nikolajevitj (den yngre) och Peter Nikolajevitj.
Nikolaj deltog i Krimkriget 1853-1856 och Rysk-turkiska kriget 1877-1878. Han blev generalinspektör för genikåren 1856 och för kavalleriet 1865 samt högste befälhafvare över samtliga trupper i Sankt Petersburgs militärdistrikt. Trots att hans insatser i Rysk-turkiska kriget varit misslyckade utnämndes han till generalfältmarskalk efter den för Ryssland fördelaktiga freden i San Stefano 1878.
Han tvingades avgå från alla sina militära ämbeten kort därefter sedan hans förbindelser med vissa bedrägliga arméleverantörer under kriget avslöjats. Hans försvar i en artikel i "Nouvelle revue" 1880, där han gick till våldsamt angrepp på åtskilliga ryska statsmän och generaler, gjorde hans situation än mer ohållbar.
Efter mordet på hans bror tsar Alexander II 1881 förlorade han allt inflytande över rysk politik. Hans anseende förvärrades också av att han till följd av slöseri ställdes under förmynderskap 1882 samt av ett utomäktenskapligt förhållande med ballerinan Jekaterina Tjislova som resulterade i fem barn.
Anfäder[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Nikolaus Nikolajevitj, 1904–1926.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Grand Duke Nicholas Nikolaevich of Russia (1831–1891), 20 december 2008.