Nils Bielke (1644–1716)

Från Wikipedia
Nils Bielke
Bielke avporträtterad av den svenske hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl. Bielke bär en mönstrad justaucorps samt sin riksrådsdräkt i karmosinröd sammet och kanter av hermelin. Under Bielkes högra hand vilar riksrådshatten.
Titlar
Tidsperiod 1679–1682
Tidsperiod 1684–1687
Tidsperiod 1687–1698
Tidsperiod 1687
Företrädare Robert Lichton
Efterträdare Axel Julius De la Gardie
Generalguvernör över Pommern
Tidsperiod 1687–1698
Företrädare Otto Wilhelm Königsmarck
Efterträdare Jurgen Mellin
Tidsperiod 1687–1690
Tidsperiod 1687–1716
Tidsperiod 1690–1697
Andra titlar Överkammarherre, överhovstallmästare, riksdagsman för Adelsståndet
Yrke Militär
Militärtjänst
I tjänst för Sverige Sverige
Försvarsgren Kavalleriet
Tjänstetid Ca. 1670–1697
Grad Fältmarskalk
Enhet Södermanlands regemente
Befäl Livregementet till häst
Slag/krig Fransk-nederländska kriget

Skånska kriget

Stora turkiska kriget

Personfakta
Född 7 februari 1644
Stockholm, Sverige
Residens Salsta slott, Uppland
Gäddeholm, Västmanland
Åtalad Maktmissbruk
Dom/straff Förlust av liv, ära och gods (benådades till livet)
Död 26 november 1716 (72 år)
Salsta, Uppland, Sverige
Släkt
Frälse- eller adelsätt Bielke och snare Bielke af Åkerö
Far Ture Nilsson Bielke (1606–1648)
Mor Christina Svantesdotter Banér
Familj
Gift 28 september 1669
Make/maka Eva Horn af Björneborg
Barn Carl Gustaf Bielke
Ture Gabriel Bielke

Nils Bielke, född 7 februari 1644 i Stockholm, död 26 november 1716, var en svensk greve, militär och diplomat. Han var ambassadör i Frankrike 1679–82 samt blev generalguvernör i Pommern 1687 och fältmarskalk 1690.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Nils Bielke var son till Ture Nilsson Bielke (1606–1648) och Christina Svantesdotter Banér (d. 1652) samt härstammade sammantaget på båda föräldrarnas sida från ätterna Vasa, Oxenstierna, Tott, Gyllenstierna, Bonde, Gren och Natt och Dag (yngre Stureätten).

Redan som barn fick han 1649 friherreskapet Korpo. Han följde 1661–1662 med Clas Thott på en ambassad till Frankrike och ägnade sig sedan några år åt hovtjänst. Vid 29 års ålder utnämndes han till överste för livregementet till häst. Han utmärkte sig i Karl XI:s danska fälttåg. Som chef för Livregementet till häst deltog han både i slaget vid Halmstad och i slaget vid Lund 1676.

I slaget vid Lund utmärkte han sig genom att ta befälet över de trupper som kvarstannat på slagfältet, då Karl XI jagat efter det flyende danska kavalleriet. Karl XI uppskattade hans mod, och sade efter slaget att "min krona hängde på Bielkes värjspets, och att jag näst efter Gud hade min tappre Bielke samt mitt livregemente att tacka för segern". Han befordrades 1678 till generallöjtnant. Följande år skickades han som ambassadör till Frankrike. 1685 fick han tjänst hos den tyske kejsaren. Han befordrades till tysk general och riksgreve 1686 sedan han utmärkt sig i flera fältslag i det Stora turkiska kriget.[1] Åter hemma i Sverige utnämndes han 1687 under ett enda år till kungligt råd,[2] generalguvernör över Pommern, general över allt kavalleri och infanteri [3] och till greve.

Trots stora insatser som högste ansvarig för Pommern minskade hans inflytande under Karl XI:s senare regeringsår och till slut föll han fullständigt i onåd. Sedan Karl XII tillträtt som kung ställdes han inför rätta för maktmissbruk av flera slag: att ha överträtt kungens bud och befallningar, att ha berikat sig genom myntförsämring m. m. Han dömdes av hovrätten till att mista liv, ära och gods. Han benådades dock till livet av kungen. Men hela hans egendom, som han tillägnat sig under det ungerska fälttåget, gick förlorad. Av sina fasta gods fick han endast behålla Gäddeholm och Salsta. Hela rättegången ansågs bero på intriger inom hovet och Bielke misstänkte att Carl Piper låg bakom dem. Då Karl XII kom tillbaka till Sverige från Turkiet återfick han äran och blev sedan också släppt från fängelset.

Nils Bielke var från 1669 gift med grevinnan Eva Horn af Björneborg [1653–1740) dotter till fältmarskalken Gustaf Horn (1592–1657) i dennes andra gifte med Sigrid Bielke (1620–1679). Paret skänkte gåvor till Tensta kyrka, som de hade ett patronatsförhållande till.

Han blev stamfader för grevliga ätten Bielke, då han upphöjdes till greve under namnet Bielke af Åkerö år 1687. Han var far till Carl Gustaf Bielke och Ture Gabriel Bielke.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Rystad, Göran (2001). Karl XI: en biografi. Historiska media. sid. 325. ISBN 978-91-89442-27-6. Läst 30 december 2023 
  2. ^ ”Stockholm den 31. Ianuarii”. Ordinarie Stockholmiske Posttijdender: s. 8. 31 januari 1687. 
  3. ^ ”Stockholm den 9. May”. Ordinarie Stockholmiske Posttijdender: s. 8. 9 maj 1687. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]