Nils Funcke
 |
Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Nils Göran Funcke, född 17 juni 1953 i Tidaholm, är en svensk journalist, författare, publicist och debattör i yttrandefrihetsfrågor som idag undervisar journalistik på Stockholms universitet[1] och är bosatt i Stockholm. 2009–2012 var Nils Funcke sekreterare i den parlamentariska Yttrandefrihetskommittén.[2]
Yrkesliv[redigera | redigera wikitext]
Funckes journalistiska bana började 1979 vid SKP:s tidning Gnistan.[3] År 2005 blev han chefredaktör för den av Sveriges riksdag utgivna tidningen Riksdag & Departement. År 2006 belönades han med Stora journalistpriset i kategorin Årets avslöjare för avslöjandet att dåvarande utrikesminister Laila Freivalds gav klartecken till att kontakta Sverigedemokraternas webbhotell, vilket ledde till hennes avgång. Han är även en återkommande gästkrönikör i flera lokaltidningar. Tidigare har han arbetat på bland annat Mariestads-Tidningen, Dagens Nyheter (från början av 2000-talet), Nya Wermlands-Tidningen (chefredaktör för Säffle-Tidningen fram till augusti 1999) och Expressen. På Dagens Nyheter skrev Funcke på dess oberoende liberala ledarsida utan att ta ställning i partipolitiska frågor.
Funcke blev efter årsskiftet 1999/2000 kanslichef för Föreningen Grävande Journalister på halvtid och från 2001 på heltid, men efter en ekonomisk strid hösten 2003 började han först arbeta halvtid igen och slutade senare helt. Funcke var mellan mars 2017[4] och april 2018[5] VD för Utgivarna och arbetade där med att ta fram ett gemensamt medieetiskt system.[6]
Funcke är en flitig debattör vad gäller grundlagsfrågor, rättsfrågor och tryck- och yttrandefrihet. Han är även expert på tryckfrihetsrättsliga frågor och har skrivit boken Tryckfriheten under tryck (1996), som ett decennium senare kom ut i en reviderad upplaga. Han har många gånger tagit ställning för pressfrihet i kontroversiella frågor.
Han har också varit universitetsadjunkt vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet.
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Funcke, Nils (1996). Tryckfriheten under tryck. Ordets män och statsmakterna. Stockholm: Carlsson Bokförlag. ISBN 91-7203-162-X
- Funcke, Nils (2006). Tryckfriheten. Ordets män och statsmakterna 2. uppl. Stockholm: Carlsson Bokförlag. ISBN 91-7331-009-3
- Funcke, Nils (2016). Att Publicera - Etik och juridik för journalister och publicister. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-4410-97-25
- Funcke, Nils (2019). Att Publicera - Etik och juridik för journalister och publicister. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-4412-32-64
- Funcke, Nils (2019). Offentlighetsprincipen. Praktik och teori. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. ISBN 978-91-4413-2822
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sanna Trygg. "Is Comment Free? Ethical, editorial and political problems of moderating online news Arkiverad 31 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine.", Januari 2012. Läst den 14 februari 2012.
- ^ Deltagare i Yttrandefrihetskommittén Arkiverad 20 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Resumé 15 december 2011: Då: Vänster – Nu: Mediehöjdare, läst 22 november 2018
- ^ ”Funcke om vd-rollen”. www.dagensmedia.se. https://www.dagensmedia.se/nyheter/medievarldens-arkiv/funcke-om-vd-rollen/. Läst 22 oktober 2020.
- ^ ”Utgivarna får ny vd | :Utgivarna”. https://utgivarna.se/dokumentochlagar/pressmeddelanden/utgivarna-far-ny-vd/. Läst 22 oktober 2020.
- ^ "Ny vd för Utgivarna", utgivarna.se, 16 januari 2018. Åtkomst den 10 maj 2018.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikiquote har citat av eller om Nils Funcke.
Wikimedia Commons har media som rör Nils Funcke.
|