Nils Göransson Stiernsköld

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Nils Göransson Stiernsköld, född 12 juni 1583, död 18 november 1627 (stupad), var en svensk militär, riksråd och amiral. Han var son till Göran Claesson Stiernsköld och far till Claes Nilsson Stiernsköld.

Tillsammans med sin far fördes han år 1598 som fånge till Polen, men återfick snart friheten och deltog som hertig Karls page i kriget i Livland åren 1600 - 1601. Efter att sedan ha tjänat under Morits av Oranien och i den kejserliga hären kämpat mot turkarna återkom han till Sverige och deltog i Karl IX:s livländska fälttåg år 1605. 1608 blev han ståthållareDünamünde, som han under ett år försvarade mot polackerna. År 1610 deltog han i det ryska kriget varvid han skadades svårt och blev beroende av kryckor under tre år. Trots detta deltog han i kriget mot Danmark, vilket började år 1611. I slutet av det året fick han ansvaret för försvaret av Ryssby skans. 1612 blev han befälhavare över armén i Småland. 1613 blev han ståthållare på Jönköpings slott och överste för armén i Västergötland, Småland och Öland. Dessa befattningar innehade han fram till 1617 då han blev riksråd. Samma år åkte han till Livland där han intog Pernau och blev dess ståthållare. 1619 återkom han till Sverige och utsågs till generalståthållare på Älvsborg, generallandsherre i Västergötland och Dalsland samt krigsöverste i Västergötland. Dessa ämbeten innehade han till år 1625, då han av okänd anledning föll i onåd hos kungen och flydde till Holland. Han återvände och försonades med Gustav II Adolf. 1626 blev han ståthållare över Dorpat och dess län och 1627 utsågs han till ståthållare i Pillau. Därifrån förflyttades han och utnämndes till amiral över en svensk flotta utanför Danzig. Vid slaget på Danzigs redd den 18 november 1627 stupade han i striden.

Källor[redigera | redigera wikitext]