Nils Gabriel Sefström
| Nils Gabriel Sefström | |
_3.png) | |
| Född | 2 juni 1787[1] Ilsbo församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 30 november 1845[1][2] (58 år) Klara församling[2][1], Sverige |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[3] kartor |
| Medborgare i | Sverige[4] |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Kemist[1] |
| Släktingar | Anders Gustaf Sefström (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Nils Gabriel Sefström, född 2 juni 1787 i Ilsbo socken, Hälsingland, död 30 november 1845 i Stockholm, var en svensk kemist och mineralog. Han var bror till Anders Gustaf Sefström.
Sefström blev student i Uppsala 1807 och medicine doktor 1813. Han var en av Jöns Jacob Berzelius främsta lärjungar, och fick 1812, under dennes utrikes resa, uppehålla hans föreläsningar vid Karlberg samt utnämndes 1816 till lärare i kemi och naturalhistoria där, 1818 till professor på Högre artilleriläroverket på Marieberg och 1820 till lärare vid Bergsskolan i Falun. År 1838 återvände han till Stockholm som adjungerad ledamot i Bergskollegium samt föreståndare för dess mineraliekabinett och proberkammare. Från 1815 var han ledamot av Vetenskapsakademien.
Sefström, som var en även långt utanför Sverige känd kemist, upptäckte grundämnet vanadin. Inom geologin gjorde han sig bekant genom sina undersökningar över räfflorna och som upphovsman till teorin om "rullstensfloden". Han redigerade "Jernkontorets annaler" 1820–45 och författade flera smärre avhandlingar.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Svenska Bergsmannaföreningen
- « Sur le vanadium, métal nouveau trouvé dans du fer en barres de Eckersholm, forge qui tire sa mine de Taberg, dans le Smaland ». In: Annales de chimie et de physique, t. 46, 1831, p. 105
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Sefström, 2. Nils Gabriel i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- Sefström, 1. Nils Gabriel i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e] Nils Gabriel Sefström, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Klara kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0010/F I a/8 (1837-1847), bildid: C0056145_00157, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 30 januari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Sefström, Svenskagravar.se, läs online, läst: 30 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, 6 november 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
|