Nils Hartler

Från Wikipedia

Nils Josef Christoffer Hartler, född 11 juli 1926 i Lund, död 13 juli 2020Lidingö,[1] var en svensk ingenjör, uppfinnare och professor.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Nils Hartler avlade 1945 studentexamen vid Landskrona högre allmänna läroverk och 1950 civilingenjörsexamen vid Chalmers, där han även tog licentiatexamen. Han arbetade 1953–1957 vid Skoghalls bruk, och kom 1957 som överingenjör till Cellulosaindustrins centrallaboratorium.[2] Han disputerade 1963 vid Kungliga Tekniska högskolan.[3] Han innehade flera patent i cellulosateknik och var från 1971 professor i detta ämne vid Kungliga Tekniska högskolan. Han innehade också sedan 1973 Walker-Ames-professuren vid University of Washington i Seattle, USA. Han invaldes 1977 som ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien och har medverkat som teknisk expert i Nationalencyklopedin.[4]

Nils Hartler var son till Josef Hartler och bror till Hans-Lennart Hartler.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

  • 1998 – Ekmanmedaljen[4]
  • 2008 – Guldmedalj utdelad av Technological Association of the Pulp and Paper Industry (TAPPI)[4]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • 1973 – Wiberg, Rolf; Hartler Nils. Värme- och elkraftförbrukning vid massatillverkning. Meddelande / Svenska träforskningsinstitutet. Serie B, 0347-5751 ; 210. Stockholm. Libris 3247710 
  • 1978 – Energisnåla massa- och pappersprocesser. STFI-meddelande. Serie A, 0348-2650 ; 515. Stockholm. Libris 198985 
  • 1978 – Teorier kring sulfatkoket. STFI-meddelande. Serie A, 0348-2650 ; 516. Stockholm. Libris 198986 
  • 1999 – Hartler, Nils; Teder Ants. Cellulosateknik. Stockholm: Institutionen för pappers- och massateknik, KTH. Libris 2859250 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenska Dagbladet, 26 juli 2020, sid. 36
  2. ^ Skoghalls Bruks historia: Nils Hartler – prisad sulfatforskare[död länk]
  3. ^ Hartler, Nils (1963) (på engelska). Some studies on the quality of wood chips for pulp production.. Stockholm. Libris 13747 
  4. ^ [a b c] Mikael E. Lindström, Ulf Germgård, Monica Ek, Peter Axegård, Olle Alsholm och Gunnar Henriksson (4 september 2020). ”Till minne av Nils Hartler”. KTH, Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH). https://www.kth.se/cbh/nyheter/till-minne-av-nils-hartler-1.1007145. Läst 26 januari 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]