Nils Personne (skådespelare)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Nils Personne.
Nils Personne
Nils personne.jpg
Född 15 januari 1850
Stockholm
Död 15 juni 1928 (78 år)
Aktiva år 1876-1927
Maka Amanda Janson

Nils Personne.
Som Mascarille i De löjliga preciöserna. 1908.

Nils Edvard Personne, född 15 januari 1850 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm, död 15 juni 1928 i Oscars församling, Stockholm,[1] var en svensk skådespelare och regissör. Han var gift med skådespelaren Amanda Janson, och kusin med biskop John Personne.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Personne kom i kontakt med skådespeleriet i samband med juridiska studier vid Uppsala universitet 1869–1876[2] där han flitigt deltog i studentspexen. Han scendebuterade 1876 i Herr Perrichons resaDramaten, och engagerades året efter till den fasta ensemblen. Perioden 1885-1892 var han även teaterns huvudregissör. I samband med att Svenska riksdagen drog in hela anslaget till Dramaten och Operan 1888 kom han att bli medlem i den association som tog över driften av Dramaten och blev chef för verksamheten vid Dramaten 1898. Han var dessförinnan rektor för Dramatens elevskola 1890-1898.

Efter slitningar med personalen på Dramaten 1904 lämnade Personne teatern och gav gästspel i Göteborg och hos Albert RanftSvenska teatern i Stockholm. Han var därefter anställd på Svenska teatern åren 1905–1907, innan hösten 1907 återvände till Dramatens skådespelarensemble. 1910 blev han lärare vid Dramatens elevskola.

Personne blev 1927 filosofie hedersdoktor vid Stockholms högskola. Hans teaterhistoriska forskningar har resulterat i Svenska teatern (åtta band, 1913–1927), en omfattande beskrivning av den svenska teatern fram till 1842. Personne var även 1917–1922 ordförande i Svenska teaterförbundet.

Personne testamenterade 300.000 kronor till olika ändamål, bland annat 100.000 kronor till Nationalmuseum och Stockholms högskola.[2]

Bland Personnes roller märks Majtreja i Vasantasena, Polonius i Hamlet, narren i Kung Lear, Malvolio i Trettondagsafton, Benedikt i Mycket väsen för ingenting, Orgon i Tartuffe, Mascarille i De löjliga preciöserna, Scapin i Scapins skälmstycken, Figaro i Figaros bröllop, Fregattkaptenen, Sjövall i Ett resande teatersällskap, byråchefen i Kronans kaka, Stensgård och Hejre i De ungas förbund, Duval i Duvals skilsmässa, greve Arcieri i Stulen lycka, Cyrano de Bergerac och hertigen i Den gröna fracken.[2]

Nils Personne är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[3] Han har fått en gata uppkallad efter sig, Personnevägen i Hägersten i Stockholm.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Bombi Bombini Bombombidini den ädle röfvarhöfdingen eller röfvarbandet i Mantuccis urskog : historisk-romantisk tragedi i fem akter. Leipzig. 1877. Libris 9658575 
  • Johan Jolin : Några ord till hundraårsminnet. [Stockholm]. 1919. Libris 2961717 
  • Klostersystern : Romantisk opera i 4 akter / af N.P. ; musiken af ovanligt många ; för stor orkester arrangerad af Erico Compoclinco ; första gången uppförd i Sällskapet P.B. våren 1895. Stockholm. 1895. Libris 10025144 
  • Svenska teatern : några anteckningar. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1913-1927. Libris 1781271 
  • 1, Under gustavianska tidehvarfvet jämte en återblick på dess tidigare öden. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1913. Libris 1781272 
  • 2, Från Gustaf III :s död till Karl XIV Johans ankomst till Sverige : 1792-1810. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1914. Libris 1781273 
  • 3, Under Karl Johanstiden  : 1810-1818. 1915. Libris 1781275 
  • 4, Under Karl Johanstiden  : 1818-1827. 1916. Libris 1781276 
  • 5, Under Karl Johanstiden  : 1827-1832. 1919. Libris 1781277 
  • 6, Under Karl Johanstiden  : 1832-1835. 1925. Libris 1781278 
  • 7, Under Karl Johanstiden  : 1835-1838. 1925. Libris 1781279 
  • 8, Under Karl Johanstiden  : 1838-1842. 1927. Libris 1781274 

Översättningar[redigera | redigera wikitext]

  • Schiller, Friedrich von (1893). Kabal och kärlek : sorgespel i 5 akter afdelade i tablåer. Stockholm: H. Geber. Libris 1626063 
  • Kleist, Heinrich von (1895). Den sönderslagna krukan : lustspel i en akt. Stockholm: Looström & K. Libris 1623882 
  • Molière (2000). Skapäng. Stockholm: Kungliga Dramatiska teatern. Libris 8418506 

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1876 Robert Savary Herr Perrichons resa
Eugène Labiche
Kungliga Dramatiska Teatern[4]
1889 En för bägge och bägge för en
Emma Gad
Kungliga Dramatiska Teatern[5]
1891 Ferapont Iljitj Bezpandin Arvskiftet
Ivan Turgenjev
Kungliga Dramatiska Teatern[6]
1898 Greve Skytt Gurli
Petrus Holmiensis
Dramatiska Teatern[7]
1899 Hallerstedt Damen från Ostende
Oscar Blumenthal och Gustav Kadelburg
Dramatiska Teatern[8]
1901 Cyrano de Bergerac Cyrano de Bergerac
Edmond Rostand
Dramatiska Teatern[9]
Bellac Sällskap där man har tråkigt
Édouard Pailleron
Dramatiska Teatern[10]
Greve Skytt Gurli
Henrik Christiernson
Dramatiska Teatern[11]
1902 Benedikt Mycket väsen för ingenting
William Shakespeare
Dramatiska Teatern[12]
Lefèbvre Madame Sans-Gêne
Victorien Sardou och Émile Moreau
Dramatiska Teatern[13]
Cabriac Historiska slottet
Alexandre Bisson
Dramatiska Teatern[14]
1903 Winkler d.ä Guld och gröna skogar
Tor Hedberg
Dramatiska Teatern[15]
1904 Fromont Fregattkaptenen
Frans Hedberg
Dramatiska Teatern[16]
Figaro Figaros bröllop
Pierre Augustin Caron de Beaumarchais
Svenska teatern, Stockholm[17]
1905 Markgreven Livets dal
Max Dreyer
Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm[18]
1906 Claus, narr hos ärkebiskopen Gillets hemlighet
August Strindberg
Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm[19]
Livet på landet
Fritz Reuter
Svenska teatern, Stockholm[20]
1907 Henrik IV
William Shakespeare
Svenska teatern, Stockholm[21]
Husarfeber
Gustav Kadelburg
Svenska teatern, Stockholm[22]
1908 Mascarille De löjliga preciöserna
Molière
Emil Grandinson Dramaten
Dusterer Samvetets mask
Ludwig Anzengruber
Gustaf Linden Dramaten
Frazer Syndafloden
Henning Berger
Gustaf Linden Dramaten
1909 Herr Duval Duvals skilsmässa
Alexander Bisson och Antony Mars
Dramaten[23]
1910 Perrichon Herr Perrichons resa
Eugène Labiche
Dramaten
1919 Grefven af Caversham En idealisk äkta man
Oscar Wilde
Karl Hedberg Dramaten
1920 Lindgren Paradsängen
Gunnar Heiberg
Karl Hedberg Dramaten
Oktavio Det röda bandet
Carl Mathern och Toni Impekoven
Karl Hedberg Dramaten
1921 Truffaldino Turandot
Carlo Gozzi
Olof Molander Dramaten
Albert Letourael Resan till Le Havre
Louis Verneuil
Tor Hedberg Dramaten
1922 Henri Duval Duvals skilsmässa
Alexandre Bisson och Antony Mars
Gustaf Linden Dramaten
Storfursten Fjodor Michailowisch Storfursten
Sacha Guitry
Olof Molander Dramaten
1923 Grosshandlare Friis Kära släkten
Gustav Esmann
Tor Hedberg Dramaten[24]
Earlen av Loam Den beundrandsvärde Crichton
J. M. Barrie
Karl Hedberg Dramaten

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok, Malmö 1937
  3. ^ Hitta graven
  4. ^ Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 20 november 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-11-20/3622/2. Läst 17 augusti 2015. 
  5. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 december 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-12-13/7594/2. Läst 29 juli 2015. 
  6. ^ ”Teater och musik”. Aftonbladet: s. 3. 8 april 1891. 
  7. ^ Teater och Musik”. Svenska Dagbladet: s. 3. 19 januari 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-01-19/edition/0/part/1/page/3/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1. Läst 15 november 2015. 
  8. ^ ”Damen från Ostende”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA10S6%3a019. Läst 24 oktober 2015. 
  9. ^ ”Cyrano de Bergerac”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA12S14%3a028. Läst 24 oktober 2015. 
  10. ^ ”Sällskap där man har tråkigt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA12S5%3a009&pos=46. Läst 23 oktober 2015. 
  11. ^ ”Gurli”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA13S27%3a053. Läst 24 oktober 2015. 
  12. ^ ”Mycket väsen för ingenting”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA14S22%3a042&pos=36. Läst 23 oktober 2015. 
  13. ^ ”Madame Sans-Gêne”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA13S23%3a045&pos=30. Läst 23 oktober 2015. 
  14. ^ ”Historiska slottet”. Musikverket. 8 mars 1902. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA13S17%3a033. Läst 23 oktober 2015. 
  15. ^ ”Guld och gröna skogar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA15S6%3a012. Läst 24 oktober 2015. 
  16. ^ ”Fregattkaptenen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA15S5%3a009. Läst 24 oktober 2015. 
  17. ^ Frithiof Hellberg (1904). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 17 (44): sid. 545. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1904/pdf/1904_44.pdf. Läst 17 november 2015. 
  18. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (43): sid. 547. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_43.pdf. Läst 18 november 2015. 
  19. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (19): sid. 234. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_19.pdf. Läst 20 november 2015. 
  20. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 augusti 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-08-31/13061A/3. Läst 7 augusti 2015. 
  21. ^ 'Henrik IV' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 15 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-15/13195a/2. Läst 5 augusti 2015. 
  22. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 1 maj 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-05-01/13298A/3. Läst 26 juli 2015. 
  23. ^ Ariel (1909). Johan Nordling. red. ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Johan Nordling) 22 (18): sid. 220. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1909/pdf/1909_18.pdf. Läst 7 augusti 2015. 
  24. ^ Bo Bergman (14 januari 1923). ”'Kära släkten' på Mindre Dramaten”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-01-14/12/7. Läst 24 mars 2015. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]