Nils Stensson Sture

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Nils Stensson Sture, född 1512, död 1528, son till Sten Sture den yngre och Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna). Möjligen identisk med den så kallade Daljunkern.

När stureregimen störtades våren 1520 hade den åttaårige Nils förts i säkerhet till Gdansk med kanslern Peder Sunnanväder som följeslagare. Vid hemkomsten till Sverige fängslades pojken, tillsammans med sin mor Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna), och skickades till Danmark. Efter frigivningen 1524 hamnade han hos stureanhängaren Berend von Melen som ännu var länsherre på Kalmar slott.

När Gustav Vasas trupper stormade Kalmar året därpå fördes Nils Sture till det kungliga hovet men blev med tiden en synnerligen besvärlig och upprorisk page. Enligt Peder Svarts krönika skall han avlidit våren 1526, innan Daljunkerns uppror bröt ut. Krönikan är dock starkt partisk till förmån för Gustav Vasa, och föga pålitlig. Tre brevkoncept från 1527 visar också på att Nils var vid liv vid denna tid. Enligt en tidigare utbredd uppfattning har de också visat att Nils inte kan ha varit identisk med Daljunkern, något som dock Lars-Olof Larsson argumenterat emot.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Larsson, Lars-Olof (2002). Gustav Vasa – landsfader eller tyrann?. Stockholm: Prisma. sid. 156-157. ISBN 91-518-3904-0