Nils Stromberg
| Nils Stromberg | |
| Greve Stromberg. Porträtt av George Desmarées. | |
| Född | Nils Brattman[1] 25 mars 1646[1] Jönköping[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 16 augusti 1723[1] (77 år) Östra Vingåkers församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Militär |
| Befattning | |
| President i Kammarkollegiet (1711–1723) | |
| Maka | Anna Catharina Fleming (g. 1690–1718)[1] |
| Barn | Anna Catharina Stromberg (f. 1697)[2] Claës Stromberg (f. 1698) |
| Föräldrar | NN Brattman[2] |
| Släktingar | Alexander Stromberg (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Nils Stromberg (ursprungligen Brattman), född 25 mars 1646 i Jönköping, död 16 augusti 1723 i Claestorp i Södermanland, var en svensk greve och militär.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Nils Stromberg var son till rådmannen och postmästaren i Jönköping Jöns Pedersson Brattman och Christina Gudmundsdotter och bror till Alexander Stromberg. År 1690 gifte han sig med friherrinnan Anna Catarina Fleming af Liebelitz som han fick sonen Claës Stromberg med.
År 1671 påbörjades Strombergs tjänstgöring i Holland och där nådde han överstelöjtnants grad. Han adlades jämte sina fyra bröder 1674 under namnet Strömberg. Detta skedde medan han själv befann sig i Holland. Efter återkomsten till Sverige befordrades han till chef för Skaraborgs regemente 1689 och 1697 blev han generalmajor.
Nils Stromberg upphöjdes jämte brodern Alexander till friherre under namnet Stromberg 1699. Samma år flyttades han till Pommern. 1703 befordrades han till generallöjtnant.
Stromberg deltog vid belägringen av Thorn och stred vid Elbing. 1705 blev han generalguvernör och kungligt råd i Estland. 1706 var han i kurfurstendömet Sachsen med Karl XII. Samma år upphöjdes Stromberg till greve. 1709 utnämndes Stromberg till generalguvernör över Livland. Där blev hans viktigaste uppgift att försvara Riga mot den ryska belägring som ägde rum mellan den 3 november 1709 och 3 juli 1710. Uppgiften misslyckades och han tvingades kapitulera för ryssarna. Därmed bröts den svenska dominansen över Baltikum. Stromberg hölls kvar som krigsfånge några månader innan han återvände till Sverige. 1711 utnämndes han till president för kammarkollegium och statskontoret.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Stromberg, 1. Nils i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 7, Norstedts förlag, 1932, s. 739, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003.[källa från Wikidata]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Stromberg, 1. Nils i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1918)
- Svenske adelsslægter Strömberg
- Nils Stromberg hos Litteraturbanken
Wikisource har originalverk som rör Strombergs roll under Stora nordiska kriget.
| |||||
|
- Svenska militärer under 1600-talet
- Svenska militärer under 1700-talet
- Svenska generaler
- Svenska grevar under 1700-talet
- Karoliner
- Personer i stora nordiska kriget
- Svenska generalguvernörer
- Generalguvernörer i Estland
- Generalguvernörer i Livland
- Kungliga råd
- Födda 1646
- Avlidna 1723
- Män
- Militärer från Jönköping
- Deltagare i belägringen av Thorn
- Presidenter i Kammarkollegium
- Ätten Stromberg