Nina Berberova

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Nina Nikolajevna Berberova, född 8 augusti 1901 i Sankt Petersburg, död 26 september 1993 i Philadelphia, var en rysk författare verksam i Frankrike och USA. I sina verk skildrade hon den ryska diasporans livsvillkor.

Berberova gick ut gymnasieskolan i Sankt Petersburg 1918 och flyttade därefter med sin familj först till Moskva och sedan till Rostov-na-Donu, där hon åren 1919–1920 studerade filologi vid universitetet. Familjen återvände till Sankt Petersburg våren 1921.[1]

Berberova och hennes partner Vladislav Chodasevitj lämnade Ryssland 1922. Åren 1925–1950 bodde hon i Paris där hon skrev för den ryskspråkiga tidningen Poslednije novosti och publicerade fyra romaner samt en levnadsteckning över Pjotr Tjajkovskij. Det sistnämnda verket översattes till franska och väckte stor uppmärksamhet på grund av sin uppriktiga skildring av tonsättarens homosexualitet.[1] Från 1950 var Berberova bosatt i USA, där hon undervisade vid universiteten i Yale och Princeton.

Berberovas mest kända verk var den 1969 utgivna självbiografin Kursiv moj (sv. Med mina understrykningar, 1993) i vilken hon skildrade flera framstående personer inom ryska emigrantkretsar: Anna Achmatova, Aleksandr Blok, Vladimir Nabokov, Maksim Gorkij och Fjodor Sologub. Hennes skönlitterära skrivande uppmärksammades inte förrän 1985 då kortromanen Akkompaniatorsja (sv. Följeslagerskan, 1990) gavs ut i Frankrike.[2] Hon blev snart en bästsäljande författare i detta land och har sedan dess översatts till tjugotvå språk.[2]

Verk på svenska[redigera | redigera wikitext]

  • 1936 – Tjajkovskij : en ensam människas historia; översättning av Knut Knutsson och Kajsa Rootzén
  • 1990 – Följeslagerskan; översättning av Hans Björkegren
  • 1991 – Diamantsjuka; översättning av Hans Björkegren
  • 1992 – Kyparen och slinkan; översättning av Hans Björkegren
  • 1993 – Med mina understrykningar : en självbiografi; översättning från franska av Marianne Eyre

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Cornwell, Neil (2013). Reference Guide to Russian Literature. Routledge. sid. 164–165. ISBN 9781134260775. OCLC 864746950 
  2. ^ [a b] Barker, Murl G. (1994). ”In Memoriam: Nina Nikolaevna Berberova 1901-1993”. The Slavic and East European Journal 38 (3): sid. 553–556. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]