Ningaui yvonnae

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ningaui yvonnae
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Southern ningaui captured in the Middleback Ranges.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Infraklass Pungdjur
Marsupialia
Ordning Rovlevande pungdjur
Dasyuromorphia
Familj Rovpungdjur
Dasyuridae
Släkte Ningaui
Art Ningaui yvonnae
Vetenskapligt namn
§ Ningaui yvonnae
Auktor Kitchener, Stoddart and Henry, 1983
Utbredning
Utbredningsområde
Utbredningsområde
Synonymer
Ningaui yvonneae
Hitta fler artiklar om djur med

Ningaui yvonnae[2][3][4][5] är en pungdjursart som beskrevs av Kitchener, Stoddart och Thomas Charles Henry 1983. Ningaui yvonnae ingår i släktet Ningaui och familjen rovpungdjur.[6][7] Inga underarter finns listade.[6]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Arten når en kroppslängd (huvud och bål) av 4,6 till 5,7 cm, har en ungefär lika lång svans och väger 10 till 12 g. Den korta pälsen har huvudsakligen en brun färg och svansen är naken. Med sin spetsiga nos, de korta ovala öronen och de svarta ögonen påminner djuret om en näbbmus.[8]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Pungdjuret förekommer i flera från varandra skilda områden i södra Australien. Arten vistas där på gräsmarker som främst är täckta med gräs av släktet Spinifex.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Ningaui yvonnae är aktiv på natten och vilar på dagen i underjordiska bon. Den vistas främst på marken men den kan klättra i den låga växtligheten. Individerna gräver med nosen i lövskiktet för att hitta föda. De rör sig vanligen långsamma men de springer iväg med flera skutt när de känner sig hotade. Arten äter olika ryggradslösa djur som skalbaggar, spindlar, nattfjärilar och deras larver och kackerlackor som kompletteras med små ödlor. Ningaui yvonnae undviker myror.[8]

När honan inte är brunstig lever varje exemplar ensam. Hannar etablerar revir som överlappar med olika honors revir. Parningen sker under den australiska våren mellan augusti och oktober och honor kan vara brunstiga flera gångar under tiden. Det är troligen bara en säkerhetsåtgärd om en dräktighet skulle misslyckas. Allmänt har honor bara en kull per år. Hanne och hona hittar varandra med hjälp av särskilda parningsläten. Efter dräktigheten föds 5 till 7 ungar som lever under de första dagarna i honans pung (marsupium). Cirka 6 till 11 månader senare blir de könsmogna. Livslängden är sällan längre än 12 eller 14 månader. Därför består populationen under februari/mars till 97 procent av ungdjur.[8]

Arten jagas främst av ormar och kanske av andra rovlevande djur.[8]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Ellis, M., Menkhorst, P., van Weenen, J. & Burbidge, A. 2008 Ningaui yvonneae Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2012-12-09.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ (1998) , website Ningaui yvonnae, Mammal Species of the World
  4. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2
  5. ^ Nowak, Ronald M. (1991) , Walker's Mammals of the World, vol. 1, 5th ed.
  6. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (15 november 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  7. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  8. ^ [a b c d] Francesca Stephenson (2010). ”Southern ningaui” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Ningaui_yvonnae/. Läst 31 oktober 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]