No-go-zon

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med zonförbud, som innebär att polis ges mandat att förbjuda en person att vistas på ett område
En no-go-zon vid en militär träningsanläggning.

No-go-zon är en politisk och kontroversiell term för ett område i en tätort som någon våldsbenägen grupp, till exempel paramilitär eller kriminellt nätverk eller andra grupper har tagit kontroll över så att området är utom kontroll för staten med dess myndigheter (polis, militär etc.)[1][2]

Det syftar ofta på områden som enbart kan beträdas av en liten grupp, eller på områden det är riskabelt att befinna sig i. En no-go-zon kan också beteckna ett område under insurrektion där staten förlorat sin suveränitet. No-go-zon är ursprungligen ett slanguttryck som den amerikanska militären använde som benämning för områden som kontrollerades av rebeller.[3] I Sverige har termen börjat användas som en beskrivning av områden i tätorter som är särskilt utsatta för våld och kriminalitet, och där polisen har färre möjligheter att bekämpa brottslighet.[4]

I Sverige[redigera | redigera wikitext]

De områden som polisen anser är de områden som är mest påverkade av kriminaliet går under begreppet benämningen särskilt utsatta områden. [5][6] Denna typ av områden kännetecknas av att det i området ofta förekommer hot och våld som en konsekvens av ovilja att delta i rättsprocessen, försvårande för polisen att utföra sitt arbete, och organiserad brottslighet i kombination med våldsam extremism i området. Vanligt beteende som kan förekomma i ett utsatt område är exempelvis stenkastning, attack på räddningspersonal och räddningsfordon för att hindra räddningsaktioner i området, och en generell misstro gentemot polis och andra myndigheter. I en rapport som utkom 2017 uppgav Nationella Operativa Avdelningen att det finns 23 stycken särskilt utsatta områden i Sverige, och överhuvudtaget finns det 61 utsatta områden. Skäl till att ett område kan bli "särskilt utsatt" kan vara att dessa sällan representeras i det politiska systemet och samhällsdebatten, vilket leder till att de boende i området upplever sig som offer för utsatthet och marginalisering. Detta kan i sin tur leda till en negativ social utveckling i området, på grund av bristen på tillit till myndigheter och övriga delar av samhället. [7]

Termen "no-go-zon" i svensk debatt[redigera | redigera wikitext]

Termen "no-go-zoner" kom att bli mer vanligt förekommande i svensk debatt efter att en ledarartikel skriven av Per Gudmundson med rubriken "55 "no go"-zoner i Sverige" publicerades i Svenska Dagbladet den 28 oktober 2014. I artikeln argumenterar Gudmundson för att "no-go-zoner" är en passande benämning för det som polisen kallar för utsatta områden, där "lokala kriminella nätverk anses ha en stor negativ påverkan på omgivningen".[8][9] Exempel på de kriminella nätverkens påverkan är att ambulans vill ha eskort av polis och att polisen gör särskilda förberedelser kring ingripanden. Polisen och andra myndigheter använder sig själva inte av termen "no-go-zon", utan detta myntades av Gudmundson.[10][11][12][13] I en intervju med Radio Sweden ifrågasätter en polischef i ett utsatt område Gudmundsons argument genom att hävda att polisens närvaro och arbete är uppskattat av majoriteten av de boende i utsatta områden, och hävdar vidare att han anser att "go-go-zoner" vore en mer passande benämning.[14]

Termen blev återigen föremål för debatt under 2015 i samband med att Ungerns regering initierade en folkomröstning om ja eller nej till EU-ledd omfördelning av flyktingar. Under folkomröstningskampanjen så spred regeringssidan - som var emot omfördelning av kvotflyktingar - ett flygblad som bestod av en karta över Europa med röda prickar som markerade områden som benämndes "no-go-zoner". De röda prickarna över Sverige på flygbladet ledde till att Sveriges ambassad i Budapest utfärdade en dementi där man förklarade att det inte finns några verkliga no-go-zoner i Sverige.[15] I sin valkampanj 2018 argumenterade Moderaterna för att det i Stockholm enbart ska finnas "go-zoner" istället för "no-go-zoner".[16]

Internationella användningar av begreppet[redigera | redigera wikitext]

Irland[redigera | redigera wikitext]

Free Derry är det nationalistiska område i staden DerryNordirland som förklarade sig självständigt mellan 1969 och 1972 och utgjorde i praktiken en no-go-zon.

På en väggmålning målad i januari 1969 står: “You are now entering Free Derry". Torget här kom av invånarna själva att kallas Free Derry Corner, medan media helt enkelt talade om "the area". The Museum of Free Derry beskriver bostadsområdet Bogside, Brandywell,Creggan, Bishop Street och Foyle Road som Free Derry.

Området bildades efter Slaget om Bogside, som tog plats den 12-15 augusti 1969, då polisen inte lyckades ta kontroll över området och satte upp vägspärrar och trupper runt området[17]. Områdets invånare byggde barrikader och beväpnade sig för att hindra polis och militär från att inta området. Provisoriska IRA försvarade området med ledare såsom Martin McGuinness. Operation Motorman ,som tog plats den 31 juli 1972, ledde till att brittisk militär gick in med stridsvagnar i området, vilket fick Provisoriska IRA att utrymma sina trupper från området.[18]

Turkiet[redigera | redigera wikitext]

I Turkiet har begreppet "no-go-zon" använts under statskuppen under 1980-talet, för att beskriva de områden där civila höll fångna av terrorister. Dessa brukade kallas "befriade" zoner av terroristgrupperna.[19]

Israel och Palestina[redigera | redigera wikitext]

I sin rapport för år 2017 uppgav Human Rights Watch att israeliska myndigheter utfärdat no-go-zoner i Gaza. Detta med uppmuntran till israeliska soldater i området att gå till attack mot de som beträder områdena. Den israeliska regeringen har motiverat detta med att no-go-zonerna förhindrar attacker över gränserna. [20]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”No-go area definition and meaning | Collins English Dictionary” (på en). www.collinsdictionary.com. https://www.collinsdictionary.com/dictionary/english/no-go-area. Läst 16 mars 2017. 
  2. ^ Wadley, David. ”The Garden of Peace”. Annals of the Association of American Geographers 98 (3): sid. 650–685. http://www.jstor.org/stable/25515147. Läst 16 mars 2017. 
  3. ^ David Wadley (september 2008), ”The Garden of Peace”, Annals of the Association of American Geographers (Taylor & Francis, Ltd. on behalf of the Association of American Geographers) 98 (3) 
  4. ^ ”Analysrapport av Nationella Trygghetsundersökningen i samarbete med Brottsförebyggande Rådet "Utvecklingen i socialt utsatta områden i urban miljö"”. https://www.bra.se/download/18.62fc8fb415c2ea1069332d6/1496234100813/2017_Utvecklingen_i_socialt_utsatta_omraden_i_urban_miljo.pdf. Läst 11 mars 2017. 
  5. ^ ”Utsatta områden - sociala risker, kollektiv förmåga och oönskade händelser Dnr: HD 5800 - 61/2015”. Polisen i Sverige - Nationella operativa avdelningen. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160819054415/https://polisen.se/Global/www%20och%20Intrapolis/%C3%96vriga%20rapporter/Utsatta-omraden-sociala-risker-kollektiv-formaga-o-oonskade-handelser.pdf. Läst 2 juli 2016. 
  6. ^ ”Skäggetorp "särskilt utsatt område"”. Lokala nyheter - Öst. Sveriges Television 8 Feb 2016. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/skaggetorp-sarskilt-utsatt-omrade. Läst 17 juli 2016. 
  7. ^ ”Utsatta områden: Rapport av Nationella Operativa Avdelningen”. https://polisen.se/siteassets/dokument/ovriga_rapporter/utsatta-omraden-social-ordning-kriminell-struktur-och-utmaningar-for-polisen-2017.pdf. Läst 10 mars 2018. 
  8. ^ ”En nationell översikt av kriminella nätverk med stor inverkan på lokalsamhället”. https://polisen.se/Global/www%20och%20Intrapolis/Ovriga%20rapporter/Kriminella%20natverk%20med%20stor%20paverkan%20i%20lokalsamhallet%20Sekretesspr%2014.pdf. Läst 28 februari 2017. 
  9. ^ Per Gudmundson (28 oktober 2014). ”55 "no-go"-zoner i Sverige”. https://www.svd.se/55-no-go-zoner-i-sverige. Läst 28 februari 2017. 
  10. ^ Nyheter, SVT (4 mars 2009). ”Ambulansen vägrade köra fram” (på sv). svt.se. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vast/ambulansen-vagrade-kora-fram. Läst 18 februari 2017. 
  11. ^ Höjer, Henrik (11 maj 2015). ”Därför ökar de kriminella gängens makt” (på sv). Forskning & Framsteg. http://fof.se/tidning/2015/5/artikel/darfor-okar-de-kriminella-gangens-makt. Läst 18 februari 2017. 
  12. ^ Henrik Johansson och Pär Johansson (6 januari 2016). ”Ge högre straff för brott mot de som ska hjälpa” (på sv). Expressen. http://www.expressen.se/debatt/hogre-straff-for-brott-mot-de-som-ska-hjalpa/. Läst 18 februari 2017. 
  13. ^ NRK (8 maj 2016). ”Svensk politi: – Vi er i ferd med å miste kontrollen” (på no). NRK. http://www.nrk.no/urix/svensk-politi_-_-vi-er-i-ferd-med-a-miste-kontrollen-1.12920404. Läst 18 februari 2017. 
  14. ^ Radio, Sveriges. ”Police: There are no 'no-go zones' in Sweden - Radio Sweden”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2054&artikel=6630452. Läst 28 februari 2017. 
  15. ^ ”Embassy: No-go zones 'do not exist in Sweden'” (på en). 23 september 2016. http://www.thelocal.se/20160923/embassy-no-go-zones-do-not-exist-in-sweden-hungary. Läst 28 februari 2017. 
  16. ^ ”Vår politik | Nya Moderaterna” (på sv). moderaterna.se. https://moderaterna.se/var-politik. Läst 12 mars 2018. 
  17. ^ ”Free Derry Corner earns its place in history” (på en). the Guardian. 1 oktober 2000. http://www.theguardian.com/uk/2000/oct/01/northernireland.theobserver. Läst 11 mars 2018. 
  18. ^ IRA left city 'before Motorman'” (på en-GB). BBC News. 6 december 2011. http://www.bbc.com/news/uk-northern-ireland-16052382. Läst 11 mars 2018. 
  19. ^ Munir, Metin (25 juli 1980). ”Turkish Army Moves Against Leftists' 'Liberated Zone'” (på en-US). Washington Post. ISSN 0190-8286. https://www.washingtonpost.com/archive/politics/1980/07/25/turkish-army-moves-against-leftists-liberated-zone/6423275f-fb22-4c76-a1f2-c64f3deeb777/. Läst 11 mars 2018. 
  20. ^ World Report 2017: Rights Trends in Israel/Palestine” (på en). Human Rights Watch. 12 januari 2017. https://www.hrw.org/world-report/2017/country-chapters/israel/palestine. Läst 11 mars 2018.