Nora
- För andra betydelser, se Nora (olika betydelser).
Nora | |
Tätort Centralort | |
Flygfoto över Nora från 1993.
| |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Västmanland |
Län | Örebro län |
Kommun | Nora kommun |
Koordinater | 59°31′N 15°02′Ö / 59.517°N 15.033°Ö |
Area | 601 hektar |
Folkmängd | 6 597 (2015)[1] |
Befolkningstäthet | 10,98 inv./hektar |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Tätortskod | T6060 |
Geonames | 2689471 |
Noras läge i Örebro län
| |
Wikimedia Commons: Nora | |
Nora är en tätort och centralort i Nora kommun.
Historia
Namnet kommer av ordet nor som betecknar ett smalt sund som till exempel förbinder två sjöar, eller en avsmalning av en flod eller en grund vik med smal öppning.
Föga är känt från skriftliga handlingar om områdets äldsta historia. Den äldsta bergsordningen för Nora härrör från 1340. Nora kyrkebol fick 1527 enligt gammal hävd sin rätt som marknadsplats bekräftad av Gustav Vasa. Vid kyrkvallen fanns, förutom en mängd stall och kyrkbodar, även härbärgen och köpmansbodar. Omkring 1600 fanns 44 fasta gårdar i Nora, vilka alla ödelades i en brand 1608.[2]
Nora ligger vid Norasjön och var centralort i Noraskog och Nora bergslag. Nora fick - samtidigt med Lindesberg - stadsrättigheter 1643. Statsmakterna hade förgäves sökt tvinga invånarna i Nora och Linde att flytta samman i en nybildad stad, Järle, varefter problemet löstes genom att ge stadsrättigheter till både Nora och Linde(sberg). Under en kort tid, 1642–48, var Nora residensstad för Nora län, omfattande "Nora, Linde, Finnmarken och Grythyttan i Värmland". Nora län uppgick därefter i Örebro län.[3]
År 1731 brann så gott som hela staden ned, och därefter ålades allt "onyttigt folk" att utflytta från staden, vilket drabbade 20 hushåll. Carl von Linné, som 1746 besökte Nora säger att det var "en liten stad med två långa och räta gator, tre tvärgator och ett stort grönt torg. Husen av trä med en våning, dock snygga". 1749 fanns här 559 invånare, 1778 700 invånare, 1805 720 invånare, 1820 628 invånare och 1850 908 invånare, vilket var en mycket långsam tillväxt.[2]
Nora kyrka var gemensam för Nora stad och Nora socken.
Nora fick järnvägsförbindelse redan 1856, då Nora-Ervalla Järnväg öppnades för trafik. Idag trafikeras banan och Nora station av Nora Bergslags Veteran-Jernväg. 1875 tillkom Nora–Karlskoga Järnväg. Järnvägen och 1870-talets högkonjunktur för järnindustrin innebar ett uppsving för staden 1880 hade Nora 1.536 invånare och 1910 2.009 invånare. Staden utvidgades huvudsakligen åt väster, 1897 inköptes Hagby gård och ett vattenkraftverk uppfördes vid Hagbyån.[2]
Militärstaden
I samband med den stora upprustning av Krigsmakten som inleddes genom försvarsbeslutet 1942, kom ett detachement ur trängtrupperna att förläggas till Nora. Bakgrunden var dels att det ansågs att förbanden inom Femte militärområdet behövde ett närbeläget trängförband att samöva med, dels säkerhetsskäl genom att sprida nyuppsatta förband inom trängtrupperna. Förläggningen i Nora kom att bli ett av trängtrupperna sex mobiliseringsområden.[4]
År 1945 satte Göta trängkår (T 2) upp ett detachement i Nora under namnet Göta trängkårs kompani i Nora (T 2 N). År 1946 tillkom ett kompani till detachementet. Namnet på detachementet ändrades i samband med detta till Göta trängkårs detachement i Nora och från 1949 Göta trängregementes detachement i Nora. Detachement lydde under Göta trängregemente, men understöddes av Livregementets grenadjärer (I 3) i Örebro i form av förnödenheter.[4]
Den huvudsakliga uppgiften för detachementet bestod i sjukvårdstjänst och dess utbildningsstyrka bestod mellan 150 och 200 man och cirka 40 officerare samt civilanställda. Detachementets två kompanier var uppdelade för två olika ändamål. Ett kompani försedde trängtrupperna med underbefäl och soldater till etappsjukhusens kompanier. Det andra kompaniet utbildades till brigaderna inom militärområdet.[4]
1951 beslöt riksdagen att detachementet skulle avvecklas. Beslutet om avveckling genomfördes 1952, bakgrunden till avvecklingen av detachementet var till en stor del en ekonomisk fråga och kom redan upp 1947. Dock behölls ett kompani under ett par år, vilket var förlagt till Livregementets grenadjärer (I 3) i Örebro. I samband med avvecklingen restes en minnessten vid detachementet, vilken tillsammans med idrottsplatsen Norvalla påminner om stadens tid som militärstad.[4]
Administrativa tillhörigheter
Nora stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1965 införlivades Nora socken/Noraskogs landskommun där tidigare en del av ortens bebyggelse legat. Efter utökning upptog samhällets bebyggelse bara en mindre del av stadskommunen yta. 1971 uppgick Stadskommunen i Nora kommun med Nora som centralort.[5]
I kyrkligt hänseende hörde Nora före 1974 till Nora stadsförsamling, därefter till Nora bergslagsförsamling som 2010 uppgick i Nora bergslagsförsamling.[6]
Orten ingick till 1952 i domkretsen för Nora rådhusrätt därefter till 1971 i Lindes och Nora domsagas tingslag. Från 1971 till 2005 ingick Nora i Lindesbergs domsaga och orten ingår sedan 2005 i Örebro domsaga.[7]
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Nora 1960–2015[1] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
1960 | 4 101 | |||
1965 | 4 468 | |||
1970 | 4 681 | |||
1975 | 5 515 | |||
1980 | 6 235 | |||
1990 | 6 306 | 638 | ||
1995 | 6 648 | 645 | ||
2000 | 6 398 | 645 | ||
2005 | 6 496 | 646 | ||
2010 | 6 526 | 645 | ||
2015 | 6 597 | 601 | ||
Anm.: Sammanvuxen med Pershyttan 1975
|
Stadsbild
Nora är en av Sveriges bäst bevarade trästäder, med byggnader huvudsakligen från 1700- och 1800-talen. Husen används fortfarande för butiker, hantverk och bostäder. 1993 fick Nora tillsammans med Pershyttan och Nora Bergslags Veteran-Jernväg Europa Nostras medalj. År 2002 fick Nora Europa Nostras diplom för infogandet av det nya församlingshemmet i den gamla trästadens arkitektur.
Evenemang
Parkfesten - Tvådagars musikfestival i Nora Folkets Park under sensommaren. Sedan starten 2008 har många stora artister besökt festivalen och Nora. Vilket i sin tur gjort att Parkfesten och Nora blivit ett musikevenemang att räkna med.
Noradagarna firas i juli varje år med tivoli, musik, veteranbilsuppvisning, modevisning etc. i stadskärnan
Nora marknad äger rum i slutet av augusti varje år.
"Ljusstråk" är en kulturrunda runt om i staden och kommunen, som sker under första helgen i september.
I sången Tre små gummor hålls marknaden i Nora.
Nora julmarknad hålls andra advent på stadens gamla innergårdar.
Idrottsklubbar
Bandy
Bågskytte
- Nora Bågkytteklubb
Friidrott
- IFK Nora friidrott
Fotboll
- Nora BK
Handboll
- IFK Nora handboll
Innebandy
- Nora IBK
Ishockey
- Nora HC
Långlöpning
- IFK Nora långlöpning
Längdskidor
- Norabygdens SK
Orientering
Simning
- Nora SS
Kända personer från Nora
Personernas relation till detta område behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Om uppgifter i personartiklarna, efter kontroll, visar på en relation till orten, kan mallen tas bort (2013-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
- Oscar Andersson, bankman i Bergslagen
- Nora Anna (Anna Larsson), idrottskvinna
- Lennart Axelsson, riksdagsledamot
- Albert Forsell, rådman och riksdagsman
- Curt Götlin, fotograf
- Eric Iljans, skicrossåkare
- Maria Lang (egentligen Dagmar Lange), deckarförfattare vars böcker utspelar sig i staden Skoga som i verkligheten motsvarar Nora
- Johan Theorin, författare
- Christer Ulfbåge, sportjournalist
- Jesper Bryngelson, bandyspelare
Se även
Referenser
Noter
- ^ [a b] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1260
- ^ Bertil Waldén: Örebro slott, sidan 27. Örebro läns hembygdsförbund 1960
- ^ [a b c d] Lyth (1993), s. 129
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Lindesbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
Tryckta källor
- Lyth, Einar & Gustavsson, Bengt, red (1993). Försvar i Örebro län: 1900-talet. Närkes militärhistoria, 99-0884938-7 ; 3. Örebro: Stift. Nerikes regementen. Libris 7449440. ISBN 91-630-1777-6
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Nora.
|