Nora

Nora
Tätort
Centralort
Flygfoto över Nora från 1993.
Flygfoto över Nora från 1993.
Land Sverige Sverige
Landskap Västmanland
Län Örebro län
Kommun Nora kommun
Koordinater 59°31′N 15°02′Ö / 59.517°N 15.033°Ö / 59.517; 15.033
Area 601 hektar
Folkmängd 6 597 (2015)[1]
Befolkningstäthet 10,98 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T6060
Geonames 2689471
Noras läge i Örebro län
Noras läge i Örebro län
Noras läge i Örebro län
Wikimedia Commons: Nora

Nora är en tätort och centralort i Nora kommun.

Historia

Namnet kommer av ordet nor som betecknar ett smalt sund som till exempel förbinder två sjöar, eller en avsmalning av en flod eller en grund vik med smal öppning.

Föga är känt från skriftliga handlingar om områdets äldsta historia. Den äldsta bergsordningen för Nora härrör från 1340. Nora kyrkebol fick 1527 enligt gammal hävd sin rätt som marknadsplats bekräftad av Gustav Vasa. Vid kyrkvallen fanns, förutom en mängd stall och kyrkbodar, även härbärgen och köpmansbodar. Omkring 1600 fanns 44 fasta gårdar i Nora, vilka alla ödelades i en brand 1608.[2]

Nora ligger vid Norasjön och var centralort i Noraskog och Nora bergslag. Nora fick - samtidigt med Lindesberg - stadsrättigheter 1643. Statsmakterna hade förgäves sökt tvinga invånarna i Nora och Linde att flytta samman i en nybildad stad, Järle, varefter problemet löstes genom att ge stadsrättigheter till både Nora och Linde(sberg). Under en kort tid, 1642–48, var Nora residensstad för Nora län, omfattande "Nora, Linde, Finnmarken och Grythyttan i Värmland". Nora län uppgick därefter i Örebro län.[3]

År 1731 brann så gott som hela staden ned, och därefter ålades allt "onyttigt folk" att utflytta från staden, vilket drabbade 20 hushåll. Carl von Linné, som 1746 besökte Nora säger att det var "en liten stad med två långa och räta gator, tre tvärgator och ett stort grönt torg. Husen av trä med en våning, dock snygga". 1749 fanns här 559 invånare, 1778 700 invånare, 1805 720 invånare, 1820 628 invånare och 1850 908 invånare, vilket var en mycket långsam tillväxt.[2]

Nora kyrka var gemensam för Nora stad och Nora socken.

Nora fick järnvägsförbindelse redan 1856, då Nora-Ervalla Järnväg öppnades för trafik. Idag trafikeras banan och Nora station av Nora Bergslags Veteran-Jernväg. 1875 tillkom Nora–Karlskoga Järnväg. Järnvägen och 1870-talets högkonjunktur för järnindustrin innebar ett uppsving för staden 1880 hade Nora 1.536 invånare och 1910 2.009 invånare. Staden utvidgades huvudsakligen åt väster, 1897 inköptes Hagby gård och ett vattenkraftverk uppfördes vid Hagbyån.[2]

Militärstaden

I samband med den stora upprustning av Krigsmakten som inleddes genom försvarsbeslutet 1942, kom ett detachement ur trängtrupperna att förläggas till Nora. Bakgrunden var dels att det ansågs att förbanden inom Femte militärområdet behövde ett närbeläget trängförband att samöva med, dels säkerhetsskäl genom att sprida nyuppsatta förband inom trängtrupperna. Förläggningen i Nora kom att bli ett av trängtrupperna sex mobiliseringsområden.[4]

År 1945 satte Göta trängkår (T 2) upp ett detachement i Nora under namnet Göta trängkårs kompani i Nora (T 2 N). År 1946 tillkom ett kompani till detachementet. Namnet på detachementet ändrades i samband med detta till Göta trängkårs detachement i Nora och från 1949 Göta trängregementes detachement i Nora. Detachement lydde under Göta trängregemente, men understöddes av Livregementets grenadjärer (I 3) i Örebro i form av förnödenheter.[4]

Den huvudsakliga uppgiften för detachementet bestod i sjukvårdstjänst och dess utbildningsstyrka bestod mellan 150 och 200 man och cirka 40 officerare samt civilanställda. Detachementets två kompanier var uppdelade för två olika ändamål. Ett kompani försedde trängtrupperna med underbefäl och soldater till etappsjukhusens kompanier. Det andra kompaniet utbildades till brigaderna inom militärområdet.[4]

1951 beslöt riksdagen att detachementet skulle avvecklas. Beslutet om avveckling genomfördes 1952, bakgrunden till avvecklingen av detachementet var till en stor del en ekonomisk fråga och kom redan upp 1947. Dock behölls ett kompani under ett par år, vilket var förlagt till Livregementets grenadjärer (I 3) i Örebro. I samband med avvecklingen restes en minnessten vid detachementet, vilken tillsammans med idrottsplatsen Norvalla påminner om stadens tid som militärstad.[4]

Administrativa tillhörigheter

Nora stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1965 införlivades Nora socken/Noraskogs landskommun där tidigare en del av ortens bebyggelse legat. Efter utökning upptog samhällets bebyggelse bara en mindre del av stadskommunen yta. 1971 uppgick Stadskommunen i Nora kommun med Nora som centralort.[5]

I kyrkligt hänseende hörde Nora före 1974 till Nora stadsförsamling, därefter till Nora bergslagsförsamling som 2010 uppgick i Nora bergslagsförsamling.[6]

Orten ingick till 1952 i domkretsen för Nora rådhusrätt därefter till 1971 i Lindes och Nora domsagas tingslag. Från 1971 till 2005 ingick Nora i Lindesbergs domsaga och orten ingår sedan 2005 i Örebro domsaga.[7]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Nora 1960–2015[1]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
4 101
1965
  
4 468
1970
  
4 681
1975
  
5 515
1980
  
6 235
1990
  
6 306 638
1995
  
6 648 645
2000
  
6 398 645
2005
  
6 496 646
2010
  
6 526 645
2015
  
6 597 601
Anm.: Sammanvuxen med Pershyttan 1975

Stadsbild

Nora är en av Sveriges bäst bevarade trästäder, med byggnader huvudsakligen från 1700- och 1800-talen. Husen används fortfarande för butiker, hantverk och bostäder. 1993 fick Nora tillsammans med Pershyttan och Nora Bergslags Veteran-Jernväg Europa Nostras medalj. År 2002 fick Nora Europa Nostras diplom för infogandet av det nya församlingshemmet i den gamla trästadens arkitektur.

Evenemang

Parkfesten - Tvådagars musikfestival i Nora Folkets Park under sensommaren. Sedan starten 2008 har många stora artister besökt festivalen och Nora. Vilket i sin tur gjort att Parkfesten och Nora blivit ett musikevenemang att räkna med.

Noradagarna firas i juli varje år med tivoli, musik, veteranbilsuppvisning, modevisning etc. i stadskärnan

Nora marknad äger rum i slutet av augusti varje år.

"Ljusstråk" är en kulturrunda runt om i staden och kommunen, som sker under första helgen i september.

I sången Tre små gummor hålls marknaden i Nora.

Nora julmarknad hålls andra advent på stadens gamla innergårdar.

Idrottsklubbar

Bandy

Bågskytte

  • Nora Bågkytteklubb

Friidrott

  • IFK Nora friidrott

Fotboll

  • Nora BK

Handboll

  • IFK Nora handboll

Innebandy

  • Nora IBK

Ishockey

  • Nora HC

Långlöpning

  • IFK Nora långlöpning

Längdskidor

  • Norabygdens SK

Orientering

Simning

  • Nora SS

Kända personer från Nora

Se även

Referenser

Noter

Tryckta källor

Externa länkar