Nora kyrka, Uppland

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Nora kyrka
Kyrka
Nora kyrka i juli 2012.
Nora kyrka i juli 2012.
Land Sverige Sverige
Län Uppsala län
Ort Heby kommun
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Uppsala stift
Församling Nora församling
Plats Tärnsjö
 - koordinater 60°9′13.5″N 16°55′10.7″Ö / 60.153750°N 16.919639°Ö / 60.153750; 16.919639
Bebyggelse-
registret
21300000004737

Nora kyrka är en kyrkobyggnad i Uppsala stift som tillhör Nora församling i Heby kommun. Kyrkan ligger i västra delen av Uppland, nära järnvägen i Tärnsjö industrisamhälle.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

På samma plats byggdes under medeltiden en landsortskyrka av sten som hade sakristia i norr och vapenhus i söder. Östra och södra murarna av denna kyrka är bevarade och ingår i nuvarande kyrkobyggnad som är helt präglad av en ombyggnad på 1780-talet. Då revs sakristian och vapenhuset och de gamla västra och norra murarna. Kyrkan förlängdes mot väster och breddades mot norr och blev därigenom mer än dubbelt så stor som tidigare. I väster uppfördes ett kraftigt torn med huvudingång och i öster en låg sakristia. Koret och långhuset har samma höjd och bredd och täcks av ett gemensamt brutet tak med en liten takryttare i öster. Tornhuven har mjukt rundad karnisform och kröns av en lanternin.

Ritningar till ombyggnaden utarbetades 1772 av murmästaren Daniel Lundquist, Gävle. 1778 stadfästes de efter bearbetning av någon arkitekt vid Överintendentsämbetet. Kanske har ändringarna utförts av överintendenten, den välkände arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz. Kyrkan togs åter i bruk 1786. Över kyrkorummet murades ett tunnvalv av tegel. Utmed västmuren byggdes dubbla läktare av vilka den nedre är bevarad. Här ingår delar av en läktare med målningar från 1751 av Johan Winge, Gävle. De är nu i dåligt skick och övertäckta.

År 1911 upptäcktes och konserverades figurativa kalkmålningar i korets sydöstra hörn. Dessa utfördes av Tierpsskolan vid 1400-talets slut eller under 1500-talets början. Samtida målningar av samma typ har påträffats i hela kyrkan. Dessa är överkalkade. Redan 1788 förelåg planer på en altarpredikstol. Efter provisoriska arrangemang utformades koret mer definitivt 1806. Under altartavlan ställdes en predikstol, troligen snickrad i samband med kyrkans ombyggnad, med baldakin snidad 1806. Snickaren och schatullmakaren Georg Svanström, Uppsala, snidade altaruppsatsens magnifika inramning med pilastrar i nyklassisk stil. Dess färgsättning utfördes av målaren David Sundbäck. Han är även mästare till den omgivande fresken på kormuren med skenperspektiv och draperimålning. Vid en restaurering 1966 efter ritningar av slottsarkitekten Ragnar Jonsson flyttades predikstolen och baldakinen till sin nuvarande plats vid korets nordmur. Nytt räcke och ny trappa byggdes. Altartavlan sänktes och försågs med ett överstycke. Vid restaureringen 1911 erhöll tunnvalvet dekorativ stuckornamentik i jugendstil. Samtidigt revs övre läktaren. 1966 ombyggdes bänkinredningen. En glasmålning utförd av Per Lindblad, Gävle, insattes i korets rundfönster.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]