Norberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Norberg
Tätort · Centralort
Tims lada (t.h.) och vitkalkat hus (t.v.) i centrala Norberg.
Tims lada (t.h.) och vitkalkat hus (t.v.) i centrala Norberg.
Land Sverige Sverige
Landskap Västmanland
Län Västmanlands län
Kommun Norbergs kommun
Koordinater 60°3′53″N 15°55′29″Ö / 60.06472°N 15.92472°Ö / 60.06472; 15.92472
Area
 - tätort 8,09 km² (2010)
 - kommun 447,69 km² (2015-01-01)
Folkmängd
 - tätort 4 518 (2010)[1]
 - kommun 5 795 (2016)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 558,5 invånare/km²
 - kommun 12,9 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Riktnummer 0223
Tätortskod 6292
GeoNames 2689452
Norbergs läge i Västmanlands län
Red pog.svg
Norbergs läge i Västmanlands län
Wikimedia Commons: Norberg

Norberg är en tätort i nordvästra Västmanland och centralort i Norbergs kommun, Västmanlands län. Norberg består huvudsakligen av två stora delar, Norberg i söder och Kärrgruvan i norr.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Järnframställning[redigera | redigera wikitext]

Gruvdrift har spelat en mycket stor roll för Norbergs framväxt. Spåren än välbevarade och än idag kan man stöta på gamla gruvmiljöer, lavar, dagbrott och övergivna gruvhål i området.[3] Norberg var länge municipalsamhälle i häradet Gamla Norbergs bergslag och järnframställningen i området kan spåras tillbaka till 500-talet. Gamla Norbergs bergslag räknades till Dalarna.

Lapphyttan[redigera | redigera wikitext]

Masugnsanläggningen vid Lapphyttan, vilken troligtvis brukades under 1100-1200-talet, finns idag rekonstruerad under namnet Nya Lapphyttan i Karlberg strax väster om Norberg. Nya Lapphyttan visar tydligt början på de gruvsamhällen som växte fram i Bergslagen under medeltiden.

Ränna till vattenhjul i Nya Lapphyttan, Norberg.

Spännarhyttan[redigera | redigera wikitext]

1974 konstruerade Asea Europas modernaste masugn i Spännarhyttan strax nordöst om Norberg. Hundratals lokalbor bröt malm och kokade järn i masugnen tills den lades ner 1981. Masugnens järn transporterades i flytande form i täckta järnvägsvagnar till Surahammar.[4]

Förstlingen[redigera | redigera wikitext]

År 1853 levererades Sveriges första lokomotiv, Förstlingen, av Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna till Norbergs järnväg.

Norbergs järnväg hade spårvidden 891 mm (tre svenska fot). Efter en tid lämnades Förstlingen tillbaka till Eskilstuna för att byggas om till normal spårvidd. Loket användes senare på Nora-Ervalla Järnväg till 1870 och skrotades 1871.[5]

Förstlingen II, kopia av Förstlingen.

Världsrekordet 2004[redigera | redigera wikitext]

Den 10 juli 2004 samlades 581 personer med efternamnet Norberg i just Norberg. Bl.a. sjöngs en sång om Norberg. Kontrollanter från Guinness World Records räknade antalet personer och genomförde ID-kontroller och därefter anmäldes rekordförsöket till Guinness rekordbok.[6] Världsrekordet höll i drygt två år och slogs av de 1 244 personer med efternamnet Jones som samlades i november 2006 i Cardiff, Wales.[7]

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Norbergs var och är ännu idag kyrkby i Norbergs socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Norbergs landskommun där Norbergs municipalsamhälle inrättades för orten 30 september 1889.

1952 omvandlades landskommunen till Norbergs köping där utredningen av samhällets bebyggelse bara upptog en mindre del av köpingskommunen yta.

1971 omvandlades köpingen till Norbergs kommun med Norberg som centralort.[8]

I kyrkligt hänseende hörde Norberg länge till Norbergs församling, som 2010 uppgick i Norberg-Karbennings församling.[9]

Judiciellt ingick Norberg i samma tingslag och tingsrätt som Norbergs socken och Gamla Norbergs bergslag.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Norberg 1900–2010[10][11]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
471
1960
  
5 605
1965
  
5 505
1970
  
5 392
1975
  
5 438
1980
  
5 658
1990
  
5 310 802
1995
  
5 103 803
2000
  
4 644 808
2005
  
4 634 808
2010
  
4 518 809

 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.

Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

Den äldsta bevarade bebyggelsen i Norberg ligger samlad längs ån Norbergsån som rinner genom orten. Där finner man bl.a. gårdar som härstammar från medeltiden, men även från 1700-talet. Dessvärre gick mycket bebyggelse förlorad vid en stor brand 1727, en brand som ledde till att i princip hela området öster om ån ödelades. Trots branden kan man ännu se det ursprungliga bebyggelsemönstret; bodar, tvättstugor och brygghus längs ån, mangårdsbyggnader och bostadshus en bit därifrån.

Norbergs kyrka[redigera | redigera wikitext]

De äldsta delarna av Norbergs kyrka, bl.a. dess valv, är från 1300-1400-talet. På kyrkogården finns en benkammare från 1700-talet. Kyrkans torn och interiör förändrades dock efter branden 1727. Idag härstammar dock mycket av kyrkans utseende från en restaurering 1904.[12]

Trots en omfattande brand i mitten av 1700-talet kan man fortfarande se det ursprungliga bebyggelsemönstret i centrala Norberg; bodar, tvättstugor och brygghus utmed ån, mangårdsbyggnader och bostadshus en bit därifrån.

Lavar[redigera | redigera wikitext]

Mitt i Norberg tornar sig en omkring 70 meter hög lave upp, den s.k. Mimerlaven. En gång i tiden nyttjades den till att hissa upp malm från gruvor. Idag används Mimerlaven främst som plats för evenemang, bl.a. Sveriges största elektronmusikfestival, Norbergfestival, som genomförs i juli varje år.[13] Den första betonglaven i Sverige byggdes i Kärrgruvan år 1916.[källa behövs]

Mimerlaven i Norberg.

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Utsikten från Riksväg 68/69 strax utanför Norberg.

Något mycket karakteristiskt för Norberg är hur man från Riksväg 68/69 ser Norbergs kyrka samt Mimerlaven resa sig ovan träden.

Vid Norbergsån står bl.a. Skinnarängs kvarn som åtminstone funnits sedan 1800-talet.[14] Strax intill kvarnen ligger den s.k. Kornettgården, en gård som härstammar från tidigt 1700-tal. På Kvarngatan ligger flera bergsmansgårdar på sina ursprungliga platser med tillhörande uthus, loftbodar och tvättstugor mot ån.

På Fagerstavägen ligger Abrahamsgården, en gård i 1700-talsmiljö med bl.a. galleri och hantverkshus. Gården har anor från medeltiden och har fyllt många olika funktioner. Gården är en av Norbergs äldsta bergsmansgårdar och har bl.a. fungerat som gästgiveri, handelsbod och härbärge för forbönder.[15]

På den plats där Fagerstavägen korsar Norbergsån via en stenvalvsbro låg en gång det medeltida torg som då var samhällets handelscentrum.

I den smala passagen mellan Stora Höijen och Lilla Höijen står en länga av bodar med ålderdomligt utseende. Dessa kan ge en antydan om hur bebyggelsen i centrala Norberg en gång såg ut.

Utmed fortsättningen av Fagerstavägen är bebyggelsen betydligt yngre. De stora mangårdsbyggnaderna till de forna gårdarna är här från 1800-talets mitt.[källa behövs]

Torget[redigera | redigera wikitext]

Vy över en del av Engelbrektsgatan i centrala Norberg. T.v. skymtas Värdshuset Engelbrekt.

Mitt i Norberg finns det s.k. torget, vilket flyttade dit i slutet av 1800-talet. På torget fanns bl.a. Elsa Andersons Konditori inhyst i en f.d. kaptensbostad ditflyttad från Västerfärnebo socken. Konditoriet brann ner i augusti 2015 men ett återuppbyggande påbörjades 2016.[16]

På torget finns även Värdshuset Engelbrekt, ett gästgiveri från 1600-talet. Den nuvarande byggnaden restes dock år 1824.[17]

Minnessten tillägnad Engelbrekt Engelbrektsson, belägen i Tingshusparken i Norberg

Vägförbindelser[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Näringslivet består numera av småföretag inom olika branscher och kommunens satsning på turism.[källa behövs]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

I centrala Norberg finns två kommunala grundskolor; Källskolan och Centralskolan.[18] Källskolan omfattar förskoleklass t.o.m. tredje klass och har cirka 300 elever.[19] Centralskolan omfattar årskurs 4-9.[20] Sedan 2002 finns ingen gymnasieskola i Norberg. Från 1970-talet t.o.m. 2002 fanns två gymnasieprogram på Bobergsskolan i Kärrgruvan.[21]

Vad gäller vuxenutbildning huserar Komvux samt Bergslagens folkhögskola i Norberg.[22]

Elsa Andersons konditori.

Kultur, evenemang och sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Klackbergs gruvfält[redigera | redigera wikitext]

Vid Klackbergs gruvfält går det att vandra bland gamla dagbrott. Blå grottan är ett brott där man kan gå in i mynningen av en stoll och vid soligt väder bevittna klarblått vatten.[23] Man kan även beskåda två lavar i slaggsten byggda under 1880-talet, varav den ena, Gröndalslaven, är bevarad med fungerande maskinutrustning från 1920-talet såsom hiss och kompressor.

Museijärnvägen[redigera | redigera wikitext]

En museijärnväg går mellan Kärrgruvan och Ängelsberg. Museijärnvägen trafikeras med rälsbuss på somrarna.[24]

Kärrgruvans järnvägsstation.

Kärrgruveparken[redigera | redigera wikitext]

I Kärrgruvan ligger folkparken Kärrgruveparken. Kärrgruveparken var bl.a. den plats där bandet Ebba Grön den 31 juli 1982 spelade sin sista konsert.[25] Artisten Magnus Uggla, som hade premiär i parken 1986, uttryckte vid ett tillfälle att "Kärrgruvan var fantastisk".[26] Andra artister och band som spelat i parken är Gyllene Tider[27], Sweet, Europe, Carola Häggkvist och senare bl.a. Amaranthe[28], Stiff Little Fingers, Asta Kask[29], Stiko Per Larsson[30], Sator[31] och Mimikry[32].

Norbergfestival[redigera | redigera wikitext]

Vid den nedlagda gruvanläggningen Mimerlaven arrangeras årligen Norbergfestival, en festival för elektronisk musik.[33]

Thorshammars verkstad[redigera | redigera wikitext]

Thorshammars verkstad är en övergiven men intakt mekanisk verkstad från 1887, belägen strax norr om Norberg. Verksamheten började 1876 och lades ner 1983. Här tillverkades huvudsakligen tenn-, koppar- och mässingsföremål. Verkstaden är en del av Ekomuseum Bergslagen och sedan år 2004 ett byggnadsminne.[34]

Sport[redigera | redigera wikitext]

Engelbrektsloppet[redigera | redigera wikitext]

Längdskidloppet Engelbrektsloppet går årligen av stapeln i februari i Norberg. Såväl start som målgång sker i centrala Norberg. Loppet är 60 km långt, genomfördes första gången år 1969 och är uppkallat efter frihetskämpen Engelbrekt Engelbrektsson. Loppet brukar ha drygt 2000 åkare.[35] Likt Vasaloppet är Engelbrektsloppet ett valbart lopp i En Svensk Klassiker.[36]

Profiler[redigera | redigera wikitext]

Idrottsföreningar[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2016”. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2017. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-4-2016//. Läst 21 februari 2017. 
  3. ^ Elfström, Monica. ”Risker med gruvhål undersöks i Norberg”. P4 Västmanland. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=6260352. Läst 19 december 2016. 
  4. ^ Can, Mustafa. ”Landet som försvann”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/landet-som-forsvann-3FDG. Läst 19 december 2016. 
  5. ^ ”Förstlingen”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/f%C3%B6rstlingen. Läst 21 december 2016. 
  6. ^ ”Världsrekord i Norberg av Norbergare”. P4 Västmanland. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=442401. Läst 21 december 2016. 
  7. ^ ”Skruvat Rekord”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/kultur/skruvat-rekord/. Läst 21 december 2016. 
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  10. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  11. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  12. ^ ”Norbergs kyrka”. Norberg-Karbennings församling. https://www.svenskakyrkan.se/norberg/norbergs-kyrka. Läst 19 december 2016. 
  13. ^ Can, Mustafa. ”Landet som försvann”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/landet-som-forsvann-3FDG. Läst 19 december 2016. 
  14. ^ ”Norberg kn, KVARNEN 8 SKINNARÄNGS KVARN”. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaBeskrivning.raa;jsessionid=1FCBCF820A3C8DD0AE9F14AE129C141F?anlaggningId=21320000019385&page=beskrivning&visaBeskrivningar=true. Läst 20 december 2016. 
  15. ^ ”Abrahamsgården”. Abrahamsgården Konst & Hantverk. http://www.abrahamsgarden.se/. Läst 20 december 2016. 
  16. ^ ”Elsas konditori i Norberg byggs upp på nytt”. P4 Västmanland. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=161&artikel=6508863. Läst 19 december 2016. 
  17. ^ ”Historia”. Värdshuset Engelbrekt. http://engelbrekt.se/historia/. Läst 19 december 2016. 
  18. ^ Wallin, Christina. ”Grundskolor”. Norbergs kommun. http://www.norberg.se/sidor/barn--utbildning/grundskolor.html. Läst 18 december 2016. 
  19. ^ Wallin, Christina. ”Källskolan”. Norbergs kommun. http://www.norberg.se/sidor/barn--utbildning/grundskolor/kallskolan.html. Läst 18 december 2016. 
  20. ^ Wallin, Christina. ”Centralskolan”. Norbergs kommun. http://www.norberg.se/sidor/barn--utbildning/grundskolor/centralskolan.html. Läst 18 december 2016. 
  21. ^ ”"Tråkigt med Bobergsskolan"”. P4 Västmanland. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=46237. Läst 18 december 2016. 
  22. ^ ”Om oss”. Bergslagens Folkhögskola. http://www.vasterasfolkhogskola.se/bfhsk/om-oss/. Läst 20 december 2016. 
  23. ^ ”Klackberg Naturreservat”. Klackbergsgården. http://www.klackbergsgarden.se/naturreservat.html. Läst 20 december 2016. 
  24. ^ ”Tidtabell över ENJs rälsbusstrafik 2016”. ENJ. http://www.enj.se/wp-content/uploads/2016/04/Tabell-278-2016.pdf. Läst 20 december 2016. 
  25. ^ Olson, Claes. ”Biografi”. MNW Music AB. http://www.mnwmusic.com/artists/ebba_gron/ebba_gron.html. Läst 21 december 2016. 
  26. ^ ”Läs chatten med Magnus Uggla”. Expressen. http://www.expressen.se/noje/las-chatten-med-magnus-uggla/. Läst 21 december 2016. 
  27. ^ ”Complete GT tour list”. http://www.gyllenetider.com/lang_eng/c_tours.html. Läst 21 december 2016. 
  28. ^ ”På Kärrgruvan biter inte folkparksdöden”. Västerås Tidning. http://pdf.direktpress.se/flashpublisher/magazine/6529/page/16. Läst 21 december 2016. 
  29. ^ ”Gruvpunk 2013”. Punkmusik.nu. http://www.punkmusik.nu/artiklar/gruvpunk.html. Läst 21 december 2016. 
  30. ^ ”Stiko Per Larsson + Eirin Angelo Olsson”. gigguide.se. http://gigguide.se/event/138157/. Läst 21 december 2016. 
  31. ^ ”Torsson, Docenterna och Sator till Kärrgruveparken 31 augusti”. http://torsson.com/torsson-docenterna-och-sator-till-karrgruveparken-31-augusti/. Läst 21 december 2016. 
  32. ^ Larsson, Jacob. ”Punkig helg i Kärrgruvan”. Fagersta-Posten. http://www.fagersta-posten.se/kultur/punkig-helg-i-karrgruvan. Läst 21 december 2016. 
  33. ^ ”Everything about Norbergfestival”. http://norbergfestival.com/about/. Läst 20 december 2016. 
  34. ^ RAÄ:s bebyggelseregister: Norberg kn, HINSEBO 1:7 THORSHAMMARS VERKSTAD.
  35. ^ ”Engelbrektsloppet 60 km”. Engelbrektsloppet. http://www.engelbrektsloppet.com/Engelbrektsloppet60km/. Läst 18 december 2016. 
  36. ^ ”En svensk klassiker”. En svensk klassiker. http://www.ensvenskklassiker.se/en-svensk-klassiker/. Läst 20 december 2016. 
  37. ^ ”Kenneth Östberg är försvarare i Norbergs BK herrlag”. Norbergs BK. http://www.norbergsbk.com/index.asp?c=1116&playerID=183. Läst 13 juni 2013. 
  38. ^ ”Kommunalråd satsar på landstingspolitik”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=3282165. Läst 21 maj 2014. 
  39. ^ Norbergs Brottarklubb
  40. ^ Norbergs CK
  41. ^ Norbergs FK
  42. ^ ”NFKs friflygtrupp”. Norbergs FK. http://www4.idrottonline.se/NorbergsFK-Flygsport/Alltomklubben/Arbetsrum/Friflyg/NFKsFriflygtrupp/. Läst 18 december 2016. 
  43. ^ Norbergs KF
  44. ^ Norbergs OK
  45. ^ Norbergs Slalomklubb
  46. ^ Norbergs SK
  47. ^ ”SM-orter längd/rullskidor”. Svenska Skidförbundet. http://www.skidor.com/Foljoss/Historikochstatistik/Svenskamastare/sm-orterlangdrullskidor. Läst 18 december 2016. 
  48. ^ Norbergs TK
  49. ^ Skogsgymnastikens IBS