Norbergs kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Norbergs kommun
Kommun
Egelbrektsgatan Norberg Vastmanland Bergslagen Sweden.jpg
Centrala Norberg
SloganLåt dig överraskas[1]
Kommunens vapen.
Norbergs kommunvapen
LandSverige
LandskapVästmanland
LänVästmanlands län
CentralortNorberg
Inrättad1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal447,7 kvadratkilometer ()[2]
- därav land417,83 kvadratkilometer[2]
- därav vatten29,87 kvadratkilometer[2]
Folkmängd5 642 ()[3]
Bef.täthet13,50 inv./km² (land)
Läge
Norberg Municipality in Västmanland County2.png
Kommunen i länet.
Koordinater60°05′00″N 15°57′00″Ö / 60.083333333333°N 15.95°Ö / 60.083333333333; 15.95
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVästmanlands domkrets (–)
Sala domsaga ()
Västmanlands mellersta domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2072[4]
Anställda525 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1962
GeoNames2689450
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Norbergs kommun är en kommun i Västmanlands län. Centralort är Norberg.

Landskapet är kuperat och rikt på sjöar och våtmarker. Huvudsakligen täcks kommunens yta av morän bevuxen med skog. Berggrunden har stora inslag av malmförande leptiter. Det har funnits gruvdrift i området sedan medeltiden. I början av 2020-talet var samtliga gruvor nedlagda, istället präglades det lokala näringslivet av småföretagsverksamhet.

Invånarantalet var stabilt, med små fluktationer, fram till 1990, därefter har invånarantalet varit  minskade med undantag för ett fåtal år. Kommunpolitiken har präglats av Socialdemokraterna. Mandatperioden 2022–2026 styr partiet i minoritet.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Karbennings socken och Norbergs socken. I dessa två socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Norbergs municipalsamhälle inrättades 30 september 1889 och upplöstes vid årsskiftet 1951/1952 när Norbergs köping bildades genom en ombildning av Norbergs landskommun.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Karbennings landskommun i Västerfärnebo landskommun medan köpingen kvarstod oförändrad.

Norbergs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Norbergs köping och en del ur Västerfärnebo landskommun (Karbennings församling).[6]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Sala domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Västmanlands domsaga.[7]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen gränsar till Fagersta och Sala kommuner i Västmanlands län samt Avesta, Hedemora och Smedjebacken kommuner i Dalarnas län.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Granit med stora inslag av malmförande leptiter utgör majoriteten av områdets berggrund. I berggrunden finns även förekomst av urkalksten vilket gett upphov till ett flertal områden med rik vegetation. Huvudsakligen täcks kommunens yta av morän bevuxen med skog. Landskapet är kuperat och rikt på sjöar och våtmarker, så som den välutbildade högmossen Bredmossen. Primärt hittas öppna uppodlade områden i Svartåns och Norbergsåns dalgångar.[8]

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 12 naturreservat i Norbergs kommun.[9]

Högmossen Bredmossen är två naturreservat med samma namn, som delas av länsgränsen mot Dalarna. Där trivs arter som Jungfru Marie nycklar, skorpionmossor och blodskedsmossa. Reservatet är viktigt för fågellivet, typiska fågelarter i området är grönbena, trana och buskskvätta.[10] Trollbo är ett annat av kommunens naturreservat. Området utgörs av barrskog, men där hittas även rester av slagghögar och en masugnsruin. I naturreservatet växer bland annat violgubbe.[11]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Norberg-Karbennings församling

Distrikt (socknar) inom Norbergs kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i två distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[12] Karbenning och Norberg.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

År 2020 bodde 78,9 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[13] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det en tätort i Norbergs kommun: Norberg.[14]

Landsbygdsbebyggelsen i kommunen är huvudsakligen samlad runt centralorten samt längs Norbergsåns och Svartåns dalgångar samt vid de större sjöarna och vattendragen där hyttor och smedjor tidigare legat.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Miljöpartiet och Socialdemokraterna, vilka samlade 15 av 31 mandat. Efter valet 2014 lämnade Miljöpartiet samarbetet. Socialdemokraterna fortsatte dock styra i minoritet genom en valteknisk samverkan med Folkpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.[15] Mandatperioden 2018–2022 bildades en majoritetskoalition mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet och kunde därför gemensamt styra kommunen.[16] Efter valet 2022 fick den sittande koalitionen en majoritet av mandaten i kommunfullmäktige men Vänsterpartiet valde att gå i opposition. Socialdemokraterna fortsatte därför styra i minoritet.[17]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i Norbergs kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDPNFDiNCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19702215313
221533
3588,8
305
1973322622
322622
3591,3
278
1976321623
321623
3590,8
2411
1979421424
421424
3589,7
2312
1982422414
42244
3589,3
2510
1985520334
520334
3588,7
2411
19885191334
519334
3585,6
2213
199151813215
518325
3584,6
1916
19947162415
716245
3585,4
2114
19981791215
17925
3580,38
2015
200212111223
1211223
3177,54
1813
20066151324
615324
3177,31
1813
201051411343
514343
3181,66
1714
2014712142212
7124222
3184,38
2011
2018313324222
313324222
3184,06
1714
20223132724
3132724
3179,47
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Det har funnits gruvdrift i området sedan medeltiden. Tidigare fanns rikets äldsta masugn, med driftstart 1150, vid Lapphyttan, 8 kilometer sydöst om tätorten Norberg. Numer finns en rekonstruktion, Nya Lapphyttan, invid Norbergs hembygdsmuseum. I början av 2020-talet var samtliga gruvor nedlagda, istället präglades det lokala näringslivet av småföretagsverksamhet. Det fanns dock ett fåtal större företag så som sågverket AB Karl Hedin och AB Strängbetong. Den största arbetsgivaren var dock kommunen.[8]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Kommunen genomkorsas av riksväg 68. Genom kommunen går även länsvägarna 256 och 270.[8]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 5 642 invånare (30 september 2022), vilket placerar den på 267:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Norbergs kommun 1970–2020[18]
ÅrFolkmängd
1970
  
6 794
1975
  
6 612
1980
  
6 843
1985
  
6 485
1990
  
6 665
1995
  
6 503
2000
  
5 939
2005
  
5 866
2010
  
5 723
2015
  
5 803
2020
  
5 729

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har ett bergshistoriskt kulturarv. Arbetet med att bevara detta har pågått sedan 1950-talet och då med det stora Polhemshjulet. Risbergs konstschakt används numer som Norbergs gruvmuseum. Masugnen Lapphyttan[a] räknas som en fornlämning och har gamla anor. Bergslagens sista masugn i kommersiell drift, Spännarhyttan i Norberg, lades ned 1981 och avslutade då en malmbrytningsepok. Som minnesmärke över denna epok finns Mimerlaven, den stora gruvlaven i betong, bevarad. Där hålls en årlig elektronicafestival som fått internationell uppmärksamhet.[19]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält tre vänsterhalvor av liljor, silver, bildande en triangel med spetsen uppåt; däröver en ginstam av silver, vari ett blått järnmärke.

Järnmärket syftar på ortens järnhantering; de tre halva liljorna var Engelbrekts vapen. Vapnet fastställdes för landskommunen 1949, fördes av köpingen från 1952 och registrerades för kommunen 1974.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Kommunen hade i början av 2020-talet stora framgångar i modellflyg, både internationellt och hemma i Sverige. Exempelvis var Per Findahl regerande Europamästare. Klubben använder Norbergs flygfält som hemmaplan och där arrangerades SM i radiostyrt segelflyg klass F3K 2022.[20]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lapphyttans ursprungliga hyttplats (RAÄ 22:1)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Alla kommun- och ortsslogans i vårt område, läs online, läst: 9 november 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors. Domsagohistorik - Sala tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)”. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=61B53DB50C9071ADD9E42473573CFC20?dokumentId=21000001423164&thumbnail=false. Läst 4 augusti 2013. 
  8. ^ [a b c] ”Norberg - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/norberg. Läst 7 oktober 2022. 
  9. ^ ”Naturreservat i Norbergs kommun”. Visit Norberg. https://www.visitnorberg.se/listing/naturreservat-i-norbergs-kommun/. Läst 7 oktober 2022. 
  10. ^ ”Bredmossen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/besoksmal/naturreservat/bredmossen.html. Läst 7 oktober 2022. 
  11. ^ ”Trollbo”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/besoksmal/naturreservat/trollbo.html. Läst 7 oktober 2022. 
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  13. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=1962&id2=null. Läst 7 oktober 2022. 
  14. ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 7 oktober 2022. 
  15. ^ Svennebäck, Åsa (20 oktober 2014). ”(S) styr i Norberg – nu i minoritet”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/s-styr-i-norberg-men-nu-i-minoritet. Läst 7 oktober 2022. 
  16. ^ Hemberg, Amanda; Kleppe, Eva (20 september 2018). ”Klart: S och V ska styra Norberg”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7047708. Läst 7 oktober 2022. 
  17. ^ Tengnér, Maja (21 september 2022). ”Socialdemokraterna vill styra Norberg i minoritet – trots en vänstermajoritet”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/socialdemokraterna-vill-styra-norberg-i-minoritet. Läst 7 oktober 2022. 
  18. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och år.”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/128045. 
  19. ^ ”Årets industriminne 2013: Lapphyttan i Norberg - Svenska Industriminnesföreningen”. www.sim.se. https://www.sim.se/arets-industriminne-2013-lapphyttan. Läst 7 oktober 2022. 
  20. ^ Gröning, Tharos (27 september 2022). ”Världseliten är motståndare för flygklubben från Norberg”. Lokalt i Dalarna. https://lokalti.se/varldseliten-ar-motstandare-for-flygklubben-fran-norberg/. Läst 7 oktober 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]