Nordbalt

Från Wikipedia

NordBalt
Map of NordBalt.jpg
Karta över Nordbalt-kabeln
PlatsKlaipeda-Nybro
LandSverige SverigeLitauen Litauen
KorsarÖstersjön
ÄgareLitgrid(en), Svenska kraftnät
LeverantörABB
Längd450 km
Konstruktionskostnad580 MEUR
Teknik
TypSjökabel
Spänning300 kV DC
Kapacitet700 MW
Byggnation
Byggstartapril-2014 (- juni-2015)
Färdigställt1 februari 2016
Invigning14 december 2015
Togs i kommersiell drift17 februari 2016

Nordbalt (stiliserat som NordBalt, tidigare även kallad Swedlit) är en undervattenskabel mellan Klaipėda i Litauen och Nybro i Sverige, elområde SE4, med en överföringskapacitet på cirka 700 MW. Syftet med kabeln är att öka möjligheterna till el-handel mellan de Baltiska och Nordiska elhandelsområdena, samt att öka tryggheten för elförsörjningen i bägge områdena. Den togs i drift i februari 2016 och har hittills (2019) främst använts för att överföra elkraft från Sverige till Litauen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Projektet föreslogs ursprungligen 2004. Det kallades då Swindlit och innefattade uppförandet av en vindkraftspark i Östersjön samt kablar för överföring av elektrisk kraft till Sverige och Litauen. Deltagarna i detta projekt var också intresserade av att involvera Kruonis pumpkraftverk som en utjämnande resurs för vindkraft med varierande effekt.

I augusti 2006 kom de litauiska och svenska nätoperatörerna Lietuvos Energija och Svenska kraftnät överens om att genomföra en förstudie för en möjlig kraftförbindelse.[1] I februari 2007 tecknade de två nätoperatörerna ett avtal med det svenska konsultföretaget SWECO International om att genomföra förstudien. Förstudien färdigställdes i mars 2008 och dess slutsats var en rekommendation att genomföra projektet.[2]

Den 9 juli 2009 undertecknade Lietuvos Energija, Latvenergo och Svenska kraftnät ett MOU - Memorandum of Understanding - för Nordbalt-projektet.[3] Anbudsförfrågningar för Nordbalts omriktarstationer och kablar sändes ut i december 2009.[4] Bottenundersökningarna genomfördes av Marin Mätteknik och avrapporterades i december 2009.[5]

Den 17 december 2010 tecknades ett kontrakt om kabeltillverkning för 270 miljoner euro med ABB,[6] och den 20 december ett kontrakt med samma leverantör om leverans av två omriktarstationer.[7] Beställaren var nu Litgrid, en då nyligen etablerad nätoperatör i Litauen, som tog över projektet från Lietuvos Energija och Svenska kraftnät.

I mars 2013 godkände Litauens regering planerna för anläggningens utförande i kustområdet.[8] Den 18 april 2013 gav den svenska regeringen sitt slutliga godkännande för projektet.[9] Utläggningen av kabeln startade den 11 april 2014[10] med kabelläggningsfartyget C/S Lewek Connector.[11] Utläggningsarbetet stördes upprepade gånger av den ryska flottan[12][13] inom Litauens exklusiva ekonomiska zon.[14] Detta föranledde Litauens premiärminister att kalla upp Rysslands ambassadör och protestera mot ryska brott mot Förenta nationernas havsrättskonvention (UNCLOS).[15] Den 9 juni 2015 var kabelläggningsarbetet färdigt.[16]

Kabelförbindelsen invigdes officiellt den 14 december 2015.[17][18] På grund av en brand i närheten av omriktarstationen i Nybro kunde dock överföring av kraft, på en test-nivå på 30 MW, påbörjas först den 1 februari 2016.[19][20] Den 17 februari 2016 skedde den första handeln på Nord Pool med kraft överförd via Nordbalt.[21]

Tekniska data[redigera | redigera wikitext]

Den elektriska strömmen i kabeln överförs som högspänd likström (HVDC) i två ledare med spänningen ± 300 kV. Maximal effekt är cirka 700 MW. Den totala längden på kabeln är 450 km, varav 400 km sjökabel, 40 km landkabel på svensk sida och 10 km på litauisk sida. Kabeln ansluter till omriktarstationer i Nybro i Sverige och Klaipeda i Litauen, där strömmen omvandlas till växelström med spänningen 400 kV (Sverige) respektive 330 kV (Litauen).[22]

Omvandlingen från växelström till likström (och sedan tillbaka till växelström) kräver kostsamma omriktarstationer i kabelns ändpunkter, men blir lönsam vid större längder hos en undervattenskabel på grund av de förluster som fås i en växelströmsledning som är omgiven av vatten. Vilken kabellängd som gör likströmsöverföring lönsam beror på flera tekniska och ekonomiska faktorer, men för längder över 200 km är likströmsöverföring dominerande.[23]

Då Litauens elnät i dagsläget (2018) är synkroniserat med det ryska elnätet, så är detta ytterligare en omständighet som gör det nödvändigt att en sammankoppling av näten sker via en likströmsförbindelse. De europeiska och ryska näten har nominellt samma frekvens, 50 Hz, men utan synkronisering uppstår små skillnader i frekvens som omöjliggör sammankoppling.

Betydande insatser genomförs på initiativ av EU för att synkronisera de forna sovjetstaternas elnät med resten av Europa, men detta kommer tidigast att kunna genomföras omkring år 2025.[24]

Anläggningsdel Koordinater
Klaipėda omriktarstation 55°40′54″N 21°15′24″Ö / 55.68167°N 21.25667°Ö / 55.68167; 21.25667 (Klaipėda substation)
Nybro omriktarstation 56°46′4″N 15°51′15″Ö / 56.76778°N 15.85417°Ö / 56.76778; 15.85417 (Nybro substation)

Drifthistorik[redigera | redigera wikitext]

Översikt överförd kraft i Nordbalt-kabeln[redigera | redigera wikitext]

Kabeln har en maximal kapacitet (NTC - Net Transfer Capacity)[25] på cirka 700 MW i bägge riktningarna,[26] men har under sina tre första driftår huvudsakligen använts för att överföra ström från Sverige, elområde SE4, till Litauen. Max-kapaciteten 700 MW kan jämföras till exempel med effekten i de numera nedlagda två reaktorerna i Barsebäck, som var på vardera 615 MW, eller med Sveriges elförbrukning som varierar mellan cirka 15 000 och 25 000 MW.

I tabellen anges överförd kraft per år i bägge riktningar, maximal överföringskapacitet om kabeln ständigt överförde max-effekten, samt utnyttjningsgraden av kabelns kapacitet.

År Överförd kraft (TWh) Max (TWh) Andel
2016 (mar-dec) 2,412 5,376 44,9%
2017 3,067 6,412 47,8%
2018 2,597 6,412 40,5%
2019 3,447 6,412 53,8%
2020 4,651 6,412 72,5%

I diagrammet visas medeleffekt månadsvis.[27] Kraft som skickas från Litauen till Sverige visas som negativa värden.

Information
 Diagrammet är tillfälligt inaktiverat. Grafer inaktiverades den 18 april 2023 på grund av programvaruproblem.

Driftstörningar[redigera | redigera wikitext]

Landkablarna drabbades de första två åren av avbrott på tolv landskarvar. I februari 2018, efter cirka 2 års drift, beslutades att samtliga 130 landskarvar skulle bytas ut för att undvika fler avbrott.[28] Arbetet utfördes av NKT, som numera (2018) äger och driver ABB:s kabelverksamhet, och genomfördes under tiden 16 augusti till 12 oktober 2018.[29]

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Den totala kostnaden för förbindelsen anges till €580 miljoner, varav undervattenskabelns kostnad var €270 miljoner.[6][7] €175 miljoner bekostades av EU.[3]

Med antagande om 30 års livslängd och ett genomsnittligt utnyttjande av kabelns kapacitet till 50% så blir investeringskostnaden per överförd kWh cirka 7 öre.[30] Till detta tillkommer kostnader för drift, underhåll och ränta.

Förbindelsen går mellan Nord-Pools elhandelsområden södra Sverige (SE4) och Litauen (LT).[31]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, NordBalt, 13 november 2017.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lietuvos Energija (2006-08-25). "Agreement on Feasibility Study of Construction of Transmission Line between Lithuania and Sweden signed". Pressmeddelande. Läst 2009-07-10.
  2. ^ ”SwedLit interconnection: Baltic countries resolve the dispute”. Global Transmission. 2009-05-01. http://www.globaltransmission.info/archive.php?id=1932. Läst 26 mars 2016.  Arkiverad 5 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 april 2016. https://web.archive.org/web/20160405083258/http://www.globaltransmission.info/archive.php?id=1932. Läst 20 oktober 2018. 
  3. ^ [a b] ”Sweden, Lithuania, Latvia sign deal for power link”. Reuters. 2009-07-10. http://uk.reuters.com/article/idUKLA48973820090710. Läst 11 juli 2009. 
  4. ^ InterLinks (2009-12-07). "Invitation for pre-qualification for NordBalt converters' and cable procurement tenders announced". Pressmeddelande. Läst 2010-02-27. Arkiverad från originalet den 2010-02-09. Arkiverad 9 februari 2010 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 februari 2010. https://web.archive.org/web/20100209005841/http://www.interlinks.lt/en/news/invitation-for-pre-qualification-for-nordbalt-converters-and-cable-procurement-tenders-announced.html. Läst 20 oktober 2018. 
  5. ^ InterLinks (2009-12-16). "Sea bottom survey completed". Pressmeddelande. Läst 2010-02-27. Arkiverad från originalet den 2010-02-09. Arkiverad 9 februari 2010 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 februari 2010. https://web.archive.org/web/20100209011231/http://www.interlinks.lt/en/news/sea-bottom-survey-completed.html. Läst 20 oktober 2018. 
  6. ^ [a b] Adomaitis, Nerijus (2010-12-17). ”ABB signs 270 mln euro NordBalt power cable deal”. Reuters. http://uk.reuters.com/article/idUSWEA820020101217. Läst 20 december 2010. 
  7. ^ [a b] Reid, Katie (2010-12-20). ”ABB wins Nordic-Baltic power order”. Reuters. http://uk.reuters.com/article/idUKLDE6BJ0Y520101220. Läst 31 december 2010. 
  8. ^ ”Vyriausybė leido tiesti elektros jungties "NordBalt" kabelį pajūrio juostoje” (på lithuanian). Delfi. 2013-03-06. http://verslas.delfi.lt/energetika/vyriausybe-leido-tiesti-elektros-jungties-nordbalt-kabeli-pajurio-juostoje.d?id=60846293. Läst 6 mars 2013. 
  9. ^ ”Duotas leidimas elektros bambagyslei su Švedija” (på lithuanian). Delfi. 2013-04-18. http://verslas.delfi.lt/energetika/duotas-leidimas-elektros-bambagyslei-su-svedija.d?id=61184421. Läst 11 april 2014. 
  10. ^ ”Pradedamas tiesti elektros jungties "NordBalt" kabelis” (på lithuanian). Lietuvos žinios. 2014-04-11. Arkiverad från originalet den 2018-10-21. https://web.archive.org/web/20181021151353/https://www.lzinios.lt/lzinios/Ekonomika/pradedamas-tiesti-elektros-jungties-nord-balt-kabelis/177503. Läst 11 april 2014.  Arkiverad 21 oktober 2018 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181021151353/http://lzinios.lt/lzinios/Ekonomika/pradedamas-tiesti-elektros-jungties-nord-balt-kabelis/177503. Läst 20 oktober 2018. 
  11. ^ Worzyk, Thomas (2013-04-30). "NordBalt - the ultra-long 300 kV extruded HVDC cable 280 miles through the Baltic Sea" (PDF) in ICC Spring Meeting. {{{booktitle}}}. Hämtat 2016-03-26.  Arkiverad 4 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 april 2016. https://web.archive.org/web/20160404074852/http://www.pesicc.org/iccwebsite/subcommittees/G/Presentations/2013Spring/NordBalt.pdf. Läst 20 oktober 2018. 
  12. ^ Crouch, David (2015-05-02). ”Lithuania accuses Russia of disrupting work on Baltic power cable”. Financial Times. http://www.ft.com/intl/cms/s/0/b633b3ea-f0b9-11e4-ace4-00144feab7de.html#axzz441SWRuuf. Läst 26 mars 2015. 
  13. ^ Zander, Christina (2015-05-06). ”Undersea Electricity Cable Generates Friction Between Russia and Baltics”. The Wall Street Journal. https://www.wsj.com/articles/undersea-electricity-cable-generates-friction-between-russia-and-baltics-1430931797. Läst 26 mars 2015. 
  14. ^ Braw, Elisabeth (2015-05-05). ”Balts Say Russian Navy Bullying Undersea Cable Crews”. Radio Free Europe. http://www.rferl.org/content/russia-bullying-undersea-baltic-cable/26996165.html. Läst 7 maj 2015. 
  15. ^ ”Foreign Ministry of Lithuania summoned the Russian ambassador to express strong protest”. Foreign Ministry of Lithuania. https://www.urm.lt/default/en/news/foreign-ministry-of-lithuania-summoned-the-russian-ambassador-to-express-strong-protest. Läst 2 maj 2015. 
  16. ^ Verseckas, Darius (2015-06-09). ”Baigė tiesti "NordBalt"” (på lithuanian). Verslo žinios. http://vz.lt/archive/article/2015/6/9/baige-tiesti-nordbalt#fprubric. Läst 9 december 2015. 
  17. ^ ”Baltic states reach 'milestone' in reducing energy dependence on Russia”. Deutsche Welle. 2015-12-14. http://www.dw.com/en/baltic-states-reach-milestone-in-reducing-energy-dependence-on-russia/a-18916989. Läst 26 mars 2015. 
  18. ^ Martin Stråmo (14 december 2015). ”NordBalt har invigts”. Energinyheter.se. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181021065912/http://www.energinyheter.se/20161227/14187/nordbalt-har-invigts. Läst 20 oktober 2018. 
  19. ^ Litgrid (2016-02-01). "Power successfully transmitted through NordBalt cable". Pressmeddelande. Läst 2016-02-02.
  20. ^ ”Completion of NordBalt and LitPol closes the Baltic Ring”. Modern Power Systems. 2016-03-23. http://www.modernpowersystems.com/features/featurecompletion-of-nordbalt-and-litpol-closes-the-baltic-ring-4847289/. Läst 26 mars 2015. 
  21. ^ Litgrid (2016-02-18). "First electricity transmitted through NordBalt sold on the market". Pressmeddelande. Läst 2016-02-18.
  22. ^ ”NordBalt HVDC connection strengthens integration of Baltic energy markets with northern Europe”. NordBalt HVDC connection strengthens integration of Baltic energy markets with northern Europe. ABB. http://www.abb.com/industries/ap/db0003db004333/F23761B848A72638C12577F8007863B2.aspx. Läst 31 december 2010. 
  23. ^ Andrew Williams (22 juli 2011). ”HVDC vs. HVAC cables for offshore wind”. NewEnergyUpdate, FCBI-Energy. http://newenergyupdate.com/wind-energy-update/hvdc-vs-hvac-cables-offshore-wind. Läst 26 juni 2019. 
  24. ^ ”Baltic Energy Market Interconnection Plan”. European Commission. 14 september 2018. https://ec.europa.eu/energy/en/topics/infrastructure/trans-european-networks-energy/baltic-energy-market-interconnection-plan. Läst 22 oktober 2018. 
  25. ^ ”Net Transfer Capacities (NTC) and Available Transfer Capacities (ATC) in the Internal Market of Electricity in Europe (IEM)”. ETSO - European Transmission System Operators. 1 mars 2000. https://www.entsoe.eu/fileadmin/user_upload/_library/ntc/entsoe_NTCusersInformation.pdf. Läst 22 oktober 2018. 
  26. ^ ”Maximum NTC values 2017-09-28 ENTSOE Regional Nordic Group”. NordPool. 28 september 2017. https://www.nordpoolgroup.com/globalassets/download-center/tso/max-ntc.pdf?id=23551&id=23551. Läst 22 oktober 2018. 
  27. ^ ”NordPool Power system data, Exchange”. NordPool. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181022113406/https://www.nordpoolgroup.com/Market-data1/Power-system-data/Exchange1/LT/Hourly3/?view=table. Läst 22 oktober 2018. 
  28. ^ Christer Åkerlundh (27 februari 2018). ”Ny likströmskabel måste byggas om efter två år”. Underhåll & Driftsäkerhet. https://www.uochd.se/article/view/588041/ny_likstromskabel_maste_byggas_om_efter_tva_ar. Läst 21 oktober 2018. 
  29. ^ ”Nordbalt åter i drift efter skarvbytena”. Svenska kraftnät. 12 oktober 2018. Arkiverad från originalet den 23 november 2018. https://web.archive.org/web/20181123022631/https://www.svk.se/natutveckling/stamnatsprojekt/nordbalt/byggnation/nordbalt-ater-i-drift-efter-skarvbytena/. Läst 22 november 2018. 
  30. ^ Effekt 700 MW, utnyttjande 50% → medeleffekt 350 MW. Överförd elmängd per år 3,066 TWh = 3 066 000 000 kWh, på 30 år 91,98 TWh = 91 980 000 000 kWh. Investeringskostnad per kWh blir 0,0063 EUR/kWh eller cirka 7 öre/kWh (1 EUR = 10,37 SEK 2018-10-24)
  31. ^ ”During the first month of summer electricity price traditionally rose”. litgrid.eu. 2015-07-28. http://www.litgrid.eu/index.php/news-events-/news/during-the-first-month-of-summer-electricity-price-traditionally-rose-/2860. Läst 8 augusti 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

v • r
Undervattenskablar i Sverige
Undervattenskablar i Sverige
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Nordbalt&oldid=54057698”