Vasspapegojnäbb
| Vasspapegojnäbb Status i världen: Nära hotad[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Sylvior Sylviidae |
| Släkte | Paradoxornis |
| Art | Vasspapegojnäbb P. heudei |
| Vetenskapligt namn | |
| § Paradoxornis heudei | |
| Auktor | David, 1872 |
| Utbredning | |
 | |
Vasspapegojnäbb[2] (Paradoxornis heudei) är en fåtalig östasiatisk tätting som numera placeras i familjen papegojnäbbar.[3]
Utseende[redigera | redigera wikitext]
Vasspapegojnäbben är en 18-20 cm lång fågel med kraftig, papegojliknande gul näbb. Den är den enda arten bland papegojnäbbarna som har en särskild häckningsdräkt.[4]
Sommardräkt[redigera | redigera wikitext]
Sommartid är den skiffergrå ovan från hjässan till övre delen av manteln, medan den nedre delen är mörkt kastanjebrun. På huvudet syns ett svart längsgående hjässband från ovan ögat och bakåt samt vitaktig kind och halssida. Nedre delen av bröstet samt från nedre delen av manteln till ryggen är den mörkt kastanjebrun, något ljusare på flankerna.[4]
Vinterdräkt[redigera | redigera wikitext]
Utanför häckningstid är den brett streckad från panna och hjässmitt till nacke i askgrått och skär- eller gräddvitt. Det breda hjässbandet är varmbrunt och svartstreckat, medan örontäckarna är blekt skär- eller gräddvita.[4]
Läte[redigera | redigera wikitext]
Sången består av en lång serie toner som i engelsk litteratur beskrivs som "chut", "chu" eller "hiu".[4]
Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]
Vasspapegojnäbb är den nordligast förekommande av alla papegojnäbbar. Den delas in i två underarter med följande utbredning:[5]
- polivanovi (inklusive mongolicus[6]) – sydöstligaste Sibirien (Chanka) och södra Ussuriland
- heudei – östra Kina (sydöstra Shandong söderut till Jiangsu och inåt landet till norra Jiangxi)
Underarten polivanovi urskildes tidigare som egen art, nordlig papegojnäbb.
Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]
Vasspapegojnäbben placeras traditionellt i Paradoxornis och var en av tre arter som behölls i släktet där detta delades upp i ett antal mindre. En genetisk studie från 2019 visade dock att vasspapegojnäbben i själva verket är systerart till en grupp bestående av de övriga två Paradoxornis-arterna, men även Conostoma, Cholornis och Psittiparus.[7] Författarna till studien rekommenderade att den lyfts ut till ett eget släkte, Calamornis. De världsledande taxonomiska auktoriteterna International Ornithological Congress (IOC) och eBird/Clements följde inledningsvis rekommendationerna, men IOC valde därefter att istället expandera Paradoxornis till att omfatta även Conostoma, Cholornis, Psittiparus och Calamornis. Denna linje följs här.
Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]
DNA-studier visar att papegojnäbbarna bildar en grupp tillsammans med den amerikanska arten messmyg, de tidigare cistikolorna i Rhopophilus samt en handfull släkten som tidigare också ansågs vara timalior (Fulvetta, Lioparus, Chrysomma, Moupinia och Myzornis). Denna grupp är i sin tur närmast släkt med sylvior i Sylviidae och har tidigare inkluderats i den familj, vilket i stor utsträckning görs fortfarande. Enligt sentida studier[7] skilde sig dock de båda grupperna sig åt för hela cirka 19 miljoner år sedan, varför tongivande International Ornithological Congress (IOC) numera urskilt dem till en egen familj, Paradoxornithidae. Denna linje följs här.
Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]
Vasspapegojnäbben är som namnet antyder bunden till vassbälten. Den ses i par under häckningstid, resten av året i grupper om fem till 15 fåglar som rör sig genom vassen på jakt efter insekter. Fågeln häckar mellan maj och augusti. Den bygger ett vackert, skålformat bo av död vass som placeras ungefär 1,5 meter ovan mark. Däri lägger den två till fem ägg. Arten är stannfågel.[4]
Status[redigera | redigera wikitext]
Vasspapegojnäbben tros minska relativt kraftigt på grund av habitatförlust av vassbälten som den är bunden till. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den däför som nära hotad.[1] Världspopulationen har inte uppskattats, men den beskrivs som lokalt vanlig.[8]
Namn[redigera | redigera wikitext]
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Pierre Marie Heude (1836-1902), fransk concholog, missionär och samlare av specimen i Kina.[9]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Birdlife International 2012 Paradoxornis heudei Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.2 www.iucnredlist.org. Läst 1 september 2015.
- ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.1). doi : 10.14344/IOC.ML.14.1.
- ^ [a b c d e] Robson, C. (2019). Reed Parrotbill (Paradoxornis heudei). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59719 8 januari 2019).
- ^ Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
- ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
- ^ [a b] Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
- ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör vasspapegojnäbb.
Wikispecies har information om vasspapegojnäbb.- Läten på xeno-canto.org
|