Nordsamiska naturobjekt på kartorna
.jpg)
Nordsamiska naturobjekt på kartorna redovisar betydelsen av ortnamnsefterled och adjektiv i namn på naturobjekt, som används på kartor i nordsamiska områden, som de definierats av Lantmäteriet.[1] Det nordsamiska området sträcker sig även in i Norge, Finland och mindre delar av nordvästra Kolahalvön.
Nordsamiska tecken[redigera | redigera wikitext]
Det nordsamiska alfabetet har sju tecken som inte finns i det svenska alfabetet, Á, Č, Đ, Ŋ (ng-ljud), Š (sj-ljud), Ŧ (tj-ljud) och Ž. Dessa tecken är markerade med gult i nedanstående figur.[2]
| Nordsamiska alfabetet | ||||||||||||||||||||||||||||
| A | Á | B | C | Č | D | Đ | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | Ŋ | O | P | R | S | Š | T | Ŧ | U | V | Z | Ž |
| a | á | b | c | č | d | đ | e | f | g | h | i | j | k | l | m | n | ŋ | o | p | r | s | š | t | ŧ | u | v | z | ž |
| Bokstäver i svenska alfabetet som saknas | ||||||||||||||||||||||||||||
| Q | W | X | Y | Å | Ä | Ö | ||||||||||||||||||||||
Nordsamiska naturnamnsefterled[redigera | redigera wikitext]
Tabellen visar de vanligaste naturnamnsefterleden på berg, sjöar, vattendrag och andra naturobjekt i det nordsamiska områdena.[3]
| Svenska | Nordsamiska | Exempel |
|---|---|---|
| Berg | ||
| Klippbrant | bákti | Liddubákti |
| Fjällsluttning | buolda | Gállubuolda |
| Spetsig fjälltopp, brant högfjäll | gáisi | Giebmegáisi |
| Berg med rund kontur | oaivi | Váimuoaivi |
| Fjällaxel från större fjäll | oalgi | Skárttoalgi |
| Fjälltopp | čohkka | Gaskkasčohkka |
| Fjällrygg, ås | čorru | Govggečorru |
| Litet fjäll | váráš | Rássádjakváráš |
| Fjällhöjd med god utsikt | várdu | Geargevárdu |
| Berg, fjäll | várri | Guodevárri |
| Sjöar | ||
| Sjö | jávri | Gaska Gáidumjávri |
| Sjöar | jávrrit | Lihtijávrrit |
| Liten sjö | jávrráš | Duortnosjávrráš |
| Småsjöar | jávrrážat | Čeabetjávrrážat |
| Vik | luokta | Ribakluokta |
| Smal vik | vuopio | Pirttivuopio |
| Vattendrag | ||
| Vattenfall | gorži | |
| Bäck, å | johka | Čeakčajohka |
| Vidare del av å eller älv | luoppal | Bieggaluoppal |
| Å, älv | eatnu | Gáidumeatnu |
| Övrigt | ||
| Myr | jeaggi | Báhtukjeaggi |
| Stor myr | áhpi | Šiškká-ahpi |
| Glaciär | jiekŋa | Ruostajiekŋa |
| Högslätt | láhku | Darfálláhku |
| Ravin | gorsa | Čievrragorsa |
| Smal sänka, skåra i en fjällrygg | gurra | Sáttogurra |
| Udde, näs | njárga | Sirččámnjárga |
| Äng, fält | gieddi | Hoaŋggágieddi |
| Svårtillgänglig dal | riehppi | Gáhpoluohriehppi |
| Ö, holme | suolo | Vuoresuolo |
| Utlöpare från ett fjäll | njunni | Guolbannjunni |
| Fjälldal, dalgång | vággi | Guodekvággi |
| Riktning, storlek | ||
| Västra | alip | Alip Suoričohkka |
| Östra | lulip | Lulip Suoričohkka |
| Övre | bajit | Bajit Sieiddivárri |
| Nedre, lägre | vuolit | Vuolit Sieiddivárri |
| Mellersta | gasskas | Gasskasčohkka |
| Stora | stuor | Stuor Alddas |
| Liten, lilla | unna | Unna Aldasaš |
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Minoritetsspråk”. Lantmäteriet. https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/Ortnamn/Minoritetssprak/. Läst 23 januari 2020.
- ^ Ann-Christin Mattisson (1993). ”Samiska ortnamn på fjällkartorna”. LMV-Rapport (Lantmäteriet, Gävle) (19). ISSN 0280-5731. https://www.lantmateriet.se/contentassets/41a7acabed464c519755771a3b760b84/ortnamn-och-namnvard_nr3.pdf. Läst 23 januari 2020.
- ^ ”Samer.se - Samisk ordbok”. http://www.samer.se/2626.