Nordströms linbanor

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Nordströms Linbanor)
Hoppa till: navigering, sök
AB Nordströms linbanor
Nordströms linbanor plattform Göteborg 1923.jpg
Linbaneplattform vid Göteborgsutställningen 1923, med företagets skylt på väggen.
Typ Aktiebolag
Huvudkontor Sverige Stockholm
Bransch Verkstadsindustri
Produkter Linbanor, last- och lossningsanläggningar
Antal anställda 300 (1961)[1]
Historia
Grundat 1891
Grundare Ernst Nordström
Gick upp i BMH Marine[2]
Industrilinbana vid Stora Vika cementfabrik.

Aktiebolaget Nordströms linbanor var ett företag i Stockholm som tillverkade linbanor och andra industriella transportanläggningar, bland annat kabelkranar, band- och skruvtransportörer.[3]. Företaget grundades 1891 som AB Ernst Nordströms linbanor[2] av ingenjör Ernst August Nordström (1864-1948)[1]. Namnet Nordströms linbanor togs 1911 vid nyetablering efter en konkurs[1] orsakad av storstrejken 1909[2].

Företagets verksamhet bestod till stor del av designarbete, där själva tillverkningen lades ut på externa verkstäder. 1903 etablerades Nordströms första egna fabrik i Falun[2], och 1916 anlades en verkstad i Enköping[1]. Enköping valdes för dess närhet till Bergslagen där Nordströms hade många kunder; företagets efterträdare är verksam i Enköping än idag.[2] Linor och kablar levererades av Garphytte bruk.[4]

Kontoret låg vid starten på Drottninggatan 10 i Stockholm[5]. Därefter under en period på Vasagatan (med neonskylt på Esseltehuset), från 1948 på Kungsbroplan och 1967 flyttades också kontoret till Gesällgatan i Enköping.[6]

Anläggningar[redigera | redigera wikitext]

Företaget byggde en stor mängd industrilinbanor runt om i Sverige - inklusive de tre längsta linbanor som funnits i landet:[7]

  1. Malmlinbanan Kristineberg-Boliden (1943): 95,8 km - världens längsta
  2. Kalklinbanan Forsby-Köping (1941): 41,2 km
  3. Marma-Långrörs linbana (1927) mellan Vallvik och massafabriken vid Marmaverken: 20 km

För Stockholmsutställningen 1897 byggde Nordströms en personlinbana över Djurgårdsbrunnsviken[1], och vid jubileumsutställningen i Göteborg 1923 en bergbana samt en linbana för persontransport[8]. Man tillverkade också skidliftar, bland annat i Åre, Björkliden[9] och Riksgränsen.

Urval av Nordströms-linbanor
Namn Plats Last Längd (m) Byggd Riven
Nonaas gruva[1] Bergen, Norge Kopparmalm &&&&&&&&&&&&0760.&&&&&0760 1891 uppgift behövs
Røros Røros, Norge Kopparmalm, timmer &&&&&&&&&&&01740.&&&&&01 740[10] uppgift behövs uppgift behövs
Rejmyre linbana Rejmyre-Simonstorp, Östergötland Glas &&&&&&&&&&014500.&&&&&014 500 1895 1930
Högbondens fyr Högbonden Gasflaskor, dagligvaror &&&&&&&&&&&&0260.&&&&&0260 uppgift behövs Nej
Munksunds linbana[11] Piteå Träflis &&&&&&&&&&&06750.&&&&&06 750 1926[12] 1959[13]
Compania Cemento de Samper[11] Samper, Colombia Kalksten &&&&&&&&&&&09193.&&&&&09 193 1933[14] uppgift behövs
Cyprus Chrome Co. Ltd. [15][11][16] Troodosbergen, Cypern Krommalm &&&&&&&&&&&03380.&&&&&03 380 1936 Nej[15]
Türk Maadin Sirketi[11] Turkiet Krommalm &&&&&&&&&&&05560.&&&&&05 560 1937[17] uppgift behövs
Titania-banan[1] Rogaland, Norge Titan-, järnmalm &&&&&&&&&&&04500.&&&&&04 500 uppgift behövs uppgift behövs
Stora Vika-linbanan Stora Vika cementfabrik, Södermanland Kalksten &&&&&&&&&&&&0670.&&&&&0670[18] 1948 efter 1981
Åre linbana (Fjällgårdsliften) Åre Skidåkare &&&&&&&&&&&&0960.&&&&&0960 (två delsträckor)[19] 1952 1979
Surte glasbruk Surte Sand &&&&&&&&&&&&0350.&&&&&0350 1950 [20] 2009 [21]

Andra verksamheter[redigera | redigera wikitext]

De största linbaneprojekten utfördes under perioden 1920-1950.[1] Därefter började andra transportmetoder – främst lastbil – att framstå som mer lönsamma, och efter 1950-talet tillverkade Nordströms inga linbanor.[2] Istället tillkom nya produktområden som rörpost.[1]

Nordströms vertikala skruvtransportörer för torrt cementpulver byggde på en patenterad stödlagerkonstruktion av hårdmetall. Bolagets ingenjörer var duktiga på att konstruera unika hanteringslösningar för speciellt sågverksindustrin, där flottat timmer togs om hand, vid behov vändes i en specialkonstruerad "stockvändare" och vidarebefordrades till själva sågen. De sågade bräderna sorterades i specialkonstruerade sorteringsverk. I Narvik byggdes en anläggning för hantering av järnvägsvagnar lastade med järnmalm. Vagnarna matades fram två i taget och vändes upp och ned, så att malmen föll ned i en ficka, som matade en bandtransportör. Bandtransportörer fördelade malmen jämnt fördelat i lastrummen på fartygen. I samarbete med Alfa-Laval levererades 1960 sjutton kompletta slakthus till Sovjetunionen.

Ägarbyten[redigera | redigera wikitext]

1985 såldes Nordströms linbanor till Consiliumkoncernen, större delen av Nordströms och företaget Siwertell blev Consilium Materials Handling Marine AB lokaliserat till Bjuv.[2] 1992 köpte brittiska Babcock International bolaget[2] som fick det nya namnet BMH Marine.[22] Företaget ingår idag i MacGregor bulk[23] och tillverkar lastnings- och lossningsutrustningar för fartyg och hamnar, för vilka varumärket Nordströms fortfarande används.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i] AB Nordströms linbanor...ett problemlösande företag.. Stockholm: AB Nordströms linbanor. 1961 
  2. ^ [a b c d e f g h i] Stymne, Per (1997-05-16). "Linbanan Forsby-Köping: En transportled för kalksten 1941-1997". Hämtat 2010-06-17.
  3. ^ Annons[död länk] från 1918
  4. ^ Broschyr: Aktiebolaget Nordströms Linbanor Stockholm : linbanor och lossningsapparater, Stockholm, 1919 
  5. ^ Företagskatalog från 1924 i Stockholmskällan
  6. ^ ”20 år på Kungsholmen”. NL-kontakt "3" (1). januari 1968. 
  7. ^ Ekeving, Gunnar (14 maj 2010). ”Linbanor”. http://privat.bahnhof.se/wb124555/linbanor/index.html. Läst 22 juni 2010. 
  8. ^ Ekeving, Gunnar (23 juni 2006). ”Jubileumsutställningen 1923: Linbanan”. Linbanor. http://www.ekeving.se/p/gbg/utst1923/linb/index.html. Läst 27 juli 2010. 
  9. ^ Thorsten Andersson (2006). Jubileumsskrift SJS 100 år. Svenska Järnvägsmännens Semesterhemsförening. http://www.sjs-hotellen.com/medlem/jubileum.pdf. Läst 9 juli 2010 
  10. ^ AB Nordströms linbanor: Referenslista över utförda anläggningar, Victor Petterssons bokindustri AB, Stockholm, 1921 
  11. ^ [a b c d] (på Engelska) Ropeways. Stockholm: Nordströms linbanor AB. 1944. http://www.biblioteket.stockholm.se/default.asp?id=8227&extras=514825%2FID. Läst 8 augusti 2010 
  12. ^ Holmström, Sune. ”Munksunds”. Arkiverad från originalet den 26 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120526073617/http://www.sulfat.se/Munksund.htm. Läst 20 augusti 2010. 
  13. ^ Lundqvist, Lennart (1995). ”Linbanan : en transportteknisk återblick”. Årsbok / Pitebygdens fornminnesförening. "1995, s. 115-136". Årsbok / Pitebygdens fornminnesförening. ISBN 0280-6843 
  14. ^ El cadáver de cemento”. El Espectador. http://www.elespectador.com/impreso/articuloimpreso202143-el-cadaver-de-cemento. Läst 25 juli 2011. 
  15. ^ [a b] Richard S (2010-12-05), Chromite Mine, http://www.flickr.com/photos/lemessoler/5244352311/, läst 25 januari 2011 
  16. ^ Widén, Erik Gustav Adolf (1943) (på Svenska). Linbanan Kristineberg-Boliden: ett rekord i linbanornas historia. Stockholm: Nordströms Linbanor AB. Libris 3173664 
  17. ^ ”Svenskarna bygga linbana i Turkiet”. Svenska Dagbladet. 11 december 1937. 
  18. ^ Helena Lundgren; Lena Knutson Udd (2006-12). "Stora Vika cementfabrik". {{{booktitle}}}, Länsstyrelsen i Stockholms län. 
  19. ^ ”Åres historia”. Åre Året Runt. http://www.are360.com/sv/Resa/Om-Are/Ares-historia/. Läst 13 juni 2015. 
  20. ^ Ekeving, Gunnar (31 augusti 2008). ”Linbanor i Surte och Skårdal”. Linbanor. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305012744/http://privat.bahnhof.se/wb124555/linbanor/Surte_Bohus.html. Läst 12 juni 2012. 
  21. ^ Wedin, Ida (26 januari 2011). ”Linbanan vid Surte glasbruk”. Industriantikvariens blogg. Arkiverad från originalet den 9 juli 2012. https://archive.is/20120709192310/http://industriantikvarie.wordpress.com/2011/01/26/linbanan-vid-surte-glasbruk/. Läst 12 juni 2012. 
  22. ^ Sandin, Leif; Pia Holmberg (2001). "Inventering av Förorenade områden - Verkstadsindustrier i Uppsala län". Länsstyrelsens meddelandeserie, Miljö- och fiskeenheten. 
  23. ^ ”Nordströms dry bulk handling systems for supply vessels”. macgregor-group.com. http://www.macgregor-group.com/?id=11811. Läst 20 augusti 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]