Normlösa kyrka

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Normlösa kyrka
Kyrka
Normlösa church Mjölby Sweden 002.JPG
Land Sverige Sverige
Län Östergötland
Stift Linköpings stift
Församling Skänninge församling
Koordinater 58°24′58.25″N 15°13′42.4″Ö / 58.4161806°N 15.228444°Ö / 58.4161806; 15.228444
Invigd 1100-tal
Webbplats: Folkungabygdens pastorat
Normlösa kyrka från nordöst

Normlösa kyrka är en kyrkobyggnad i Normlösa socken, Skänninge församling i Östergötland. Den ligger sydost om Svartån, en mil nordost om Skänninge.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Normlösa kyrka är en salkyrka med rakt avslutat kor i öster, sakristia i söder och ett ovanligt brett torn i väster. Den har stora rundbågiga fönster och är invändigt försedd med trätunnvalv. Både i långhuset och i sakristian finns fragment av kalkmålningar. Tornet och de västra och södra murarna är bevarade från den gamla kyrkan.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Normlösa stenkyrka härrör ursprungligen från 1100-talet. Den var arton alnar lång och tolv alnar bred och av samma typ som kyrkorna i Hov och Östra Skrukeby men med kor och absid. Troligen byggdes kyrkan av ägaren till Normlösa gård. Långhusets västra gavel hade urtagningar avsedda för ett torn och detta byggdes också ganska snart. Triumfkrucifixet med den segrande Kristus är från 1200-talet. Ett altarskåp härstammar från mitten av 1400-talet och under 1500-talets första hälft fick kyrkan kalkmålningar, varav ännu återstår fragment. Vid reformationen fick kyrkan en mycket ovanlig predikstol. Tornet försågs med en ny spira 1633, två av de tre kyrkklockorna fick dock hänga kvar i klockstapeln. År 1682 byggdes en ny klockstapel.

Carl Fredric Broocman berättar från sitt besök av kyrkan vid mitten av 1700-talet: Kyrkan står på Krono grund, 2 och en half mill ifrån Linköping, men en mil ifrån Skeninge, och är med Choret til yttre Torn-muren 44 alnar lång, och 11 och en half aln bred. Altartavlan af 6 sammanstälde förgylde Bilder, är från Påwetiden; men Prädikstolen är förärad til Kyrkon år 1655 af Pastorskan Anna PærsDotter Grubb, i testamente efter sina 2 Män, Kyrkoherden M. Andreas Claudii Enærus och M. Andreas Ol. Wentilius, samt sedan år 1661 med dennes tredje Mans, Past. David Emundi Corylanders kostnad stofferad. [...]

Vid Kyrkon är ett ansenligen högt Sten-Torn, som blifwit upmuradt år 1633, uti Kyrkoherdans M. Petri Clementis tid, men oaktadt at thet är fast och starkt nog, hänga dock Klockorna uti Trästapel, som blifwit uprest år 1682. Bägge äro gutna i Påwetiden; ty på then större läses: Ave Maria gratia plena Dominus tecum, och på then mindre står: Arom efter Gudz byrd MDXXX Jesus Maria con Ulf. Af Antiquiteter är ett Påwiskt Rökelsekar af Meßing uti Sacristian."

Med tiden blev kyrkan för liten för den växande menigheten och vid en ombyggnad 17661767 breddades den mot norr och förlängdes åt öster. Kyrkan blev en ordinär salkyrka med tunnvalv och med koret lika brett som långhuset. Något senare, 17811782, byggdes tornspiran om av byggmästare Lindstrand, Skänninge. Sin nuvarande form fick tornet 1784.

Altarskåpet i koret ersattes 1854 med en altartavla av kalmarmålaren G. Lindblom. Den är en efterbildning av David Klöcker Ehrenstrahls altartavla i Kalmar domkyrka. Vid samma tid fick kyrkan ett orgelverk av orgelbyggare Sven Nordström, Flisby.

År 1908 renoverades kyrkan i enlighet med dåtidens smak. Man förstorade kordörr och fönster och rev ut kyrkbänkarna från 1600-talet. En stor läktare byggdes och väggarna vitmenades. Åren 19321933 restaurerade man emellertid kyrkorummet. Inventarierna konserverades och de gamla bänkarna rekonstruerades. I sakristian togs tio år senare det gamla brädtaket fram och 1968 också de gamla kalkmålningarna.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

  • Under denna grafvård förvaras stoftet af Cornetten vid östg. Cav: regte välädle Her Li. Grevell. född d. 24 iulii 1729. död. d. Des. k. makar fru U Salander född 15 feb 1735

Orglar[redigera | redigera wikitext]

Disposition:

Manual C–f³ Pedal C–h°
Borduna 16’, B/D bihängd
Principal 8’
Fleut d’Amour 8’
Fugara 8’
Octava 4’
Flöjt 4’
Qvinta 3’ (eg. 2 2/3’)
Octava 2'
Basun 16’, B
Trumpet 16’, D
Trumpet 8’, B/D

Övrig byggnad[redigera | redigera wikitext]

I kyrkogårdens sydöstra hörn finns en medeltida tiondebod.

Externa länkar och källor[redigera | redigera wikitext]

Litteratur och källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Abr. Hülphers, Historisk Afhandling om Musik och Instrument särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige (1773), s. 266.