Norrköpings kommun
| Norrköpings kommun | ||
| Kommun | ||
 Norrköpings rådhus (kommunhus)
| ||
|
||
| Land |  Sverige
| |
|---|---|---|
| Län | Östergötlands län | |
| Landskap | Östergötland, Södermanland | |
| Läge | 58°35′31″N 16°11′8″Ö / 58.59194°N 16.18556°Ö | |
| Centralort | Norrköping | |
| Areal | 1 604,51 km² (2015-01-01)[1] 65:e största (av 290) | |
| - land | 1 495,52 km² | |
| - vatten | 108,99 km² | |
| Folkmängd | 145 163 (2023-12-31)[2] 10:e största (av 290) | |
| - centralort | 83 561 (2005)10:e största tätort (av 1940) | |
| Befolkningstäthet | 97,07 invånare/km²[2][1] 63:e högsta (av 290) | |
| Geonames | 2688367 | |
| Kommunkod | 0581 | |
| Tätortsgrad (%) | 91 (2015)[3] | |
| Organisationsnummer | 212000-0456 | |
| Antal anställda | 9 225 (2014-11)[4] | |
 | ||
| Webbplats: www.norrkoping.se | ||
| Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal. Lantmäteriets kommunavgränsning | ||
Norrköpings kommun är en kommun i Östergötlands län. Centralort är Norrköping.
Kommunen, som med sina drygt 1 600 kvadratkilometer är länets största ligger i landskapet Östergötlands nordöstra del med en mindre del (Kvarsebo distrikt) i Södermanland och har Bråviken och Östersjön i öster. I söder gränsar Norrköpings kommun till Söderköpings kommun, i sydväst till Linköpings kommun och i nordväst Finspångs kommun, alla i Östergötlands län. I norr gränsar kommunen till Katrineholms kommun och i nordöst till Nyköpings kommun i Södermanlands län.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Borg, Dagsberg, Furingstad, Häradshammar, Jonsberg, Kimstad, Konungsund, Krokek, Kuddby, Kullerstad, Kvarsebo, Kvillinge, Rönö, Sankt Johannes, Simonstorp, Skärkind, Styrstad, Tingstad, Tåby, Vånga, Å, Östra Eneby, Östra Husby, Östra Ny och Östra Stenby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Norrköpings stad som 1863 bildade en stadskommun.
Norrköpings norra förstäders municipalsamhälle inrättades 20 februari 1885 och upplöstes 1917 när Östra Eneby landskommun inkorporerades i Norrköpings stad. 1918 inkorporerades Sankt Johannes landskommun i Norrköpings stad. Borgs villastads municipalsamhälle inrättades 16 mars 1900 och upplöstes 1936 när Borgs landskommun inkorporerades i Norrköpings stad. Kolmårdens municipalsamhälle inrättades 14 februari 1936 och upplöstes vid årsskiftet 1951/1952.
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Kolmården (av de tidigare kommunerna Krokek och Kvarsebo), Kvillinge (av Kvillinge och Simonstorp), Norsholm (av Kimstad och Skärkind), Skärblacka (av Kullerstad och Vånga), Västra Vikbolandet (av Dagsberg, Furingstad, Konungsund, Kuddby, Tåby, Å och Östra Stenby) samt Östra Vikbolandet (av Häradshammar, Jonsberg, Rönö, Östra Husby och Östra Ny). Samtidigt uppgick landskommunerna Styrstad och Tingstad i Norrköpings stad.
1963 uppgick Norsholms landskommun i Skärblacka landskommun.
Vikbolandets landskommun bildades 1967 av Östra och Västra Vikbolandets landskommuner. Norrköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Norrköpings stad och landskommunerna Kolmården, Kvillinge och Skärblacka. 1974 införlivades Vikbolandets kommun.[5]
Kommunen ingår sedan bildandet i Norrköpings domsaga.[6]
Kommunvapnet
Blasonering: I fält av guld en på en röd tronstol sittande blåklädd S:t Olofsbild med krona av guld och blå gloria, yxa och riksäpple.
S:t Olof återfinns redan på stadens sigill från 1367. Denna bild fastställdes som stadsvapen av Kungl. Maj:t år 1936. Vapnet övertogs av Norrköpings kommun år 1971 och registrerades för denna i PRV år 1974. Kommunen använder numera vanligen en logotyp bestående av ett stiliserat "N" i olika färger, framtaget i samband med ett jubileum. Ovanligt nog används denna logotyp även på kommungränsskyltarna i stället för vapnet. "Guld-Olle", som vapnet ofta kallas, används dock alltjämt på spårvagnarna.
Natur
Kommunen kan grovt delas in i fyra olika naturgeografiska regioner : Skogsbygd, slätt, mellanbygd och skärgård. Tvärs genom Norrköpings kommun, från väst mot öst, går Motala ström, ett vattendrag som haft stor betydelse för Norrköpings industriella framväxt. Strömmen avvattnar Vättern och en stor del av Östergötland. Efter att ha passerat industrilandskapet i stadens centrum fortsätter Motala ström genom hamnen och mynnar i Bråviken. Strömmens sträckning genom staden har i 500 år kallats Norrköpings ström, men i samband tillkomsten av Göta kanal, vilken började byggas i Motala, började namnet Motala ström att användas.[källa behövs]
Skogsbygden
Den norra delen av kommunen kännetecknas av de vidsträckta Kolmårdsskogarna. Gränsen mellan skogsbygden och slätten nedanför markeras av de höga Bråvikenförkastningen, Kvillingeförkastningen och Svärtingeförkastningen. Terrängen präglas av sprickdalsformationer, barrskogar och myrmarker. Mellan skogen och området nedanför går flera sprickdalar, bl.a. Skriketorpsravinen, Norrvikenravinen och Getåravinen. Vid länsgränsen mellan Södermanland och Östergötland finns en av de största orörda myrarna i södra Sverige, Fjällmossen, 540 hektar stor. Den högsta punkten i kommunen finns vid Hultsbruk, Jakobsdalsberget, 171 meter över havet. Av kommunens cirka 250 sjöar finns 90% av dessa inom detta område. I detta område finns bl.a orterna Simonstorp, Åby, Jursla, Svärtinge och Krokek.
Slättbygden
Kring centralorten Norrköping breder slätten ut sig i väster kring Glan, Vångaslätten, Kvillingeslätten samt den östra delen av Vikbolandet. Där finns ett mycket stort antal kyrkor, vilket visar på den stora betydelse som denna del av kommunen haft
Mellanbygden
Mellanbygden består av den västra delen av Vikbolandet samt områden söder och väster om Norrköping, bl.a runt Norsholm och Kimstad.
Skärgården
Den yttersta delen av Vikbolandet och de hundratals öar som finns längs kusten utgör Norrköpings skärgård.
Historia
Avseende centralortens historia, se artikeln Norrköpings historia.
Forntiden
Det område där Norrköpings kommun nu breder ut sig var täckt av is under istiden, ungefär 50 000 - 11 000 f.Kr. Den plats där Norrköping ligger var då täckt av vatten. Så småningom sökte sig människor till trakten, och det finns fynd av enkla yxor från Smedby, Borgsmon och Hultsbruk. Man har hittat hällristningar från bronsåldern, cirka 3 000 år sedan, på båda sidor om Motala ström vid Himmelstalund, Fiskeby, Ekenberg och Leonardsberg. Längs Bråviken- och Kvillingeförkastningen har man även hittat ett flertal strandboplatser från stenåldern.
Människorna som skapade hällristningarna antas ha haft en högtstående kultur som bl.a var duktiga på konsthantverk. En av de arkeologer som utforskade dessa 1903 var den dåvarande prinsen, Gustaf Adolf, detta blev hans första självständiga arkeologiska arbete. Alla hällristningar är ännu inte kartlagda. Motiven togs från människornas omgivning, många föreståller skepp, djur, människor, vapen, fyrekriga hjul, solsymboler, fiskeredskap samt djur av olika slag. På den tiden stod havsytan 15 meter högre än idag så hällristningarna låg nästan direkt vid kanten av Strömmen.
Det finns många fornlämningar från järnåldern, till exempel gravfält, stensättningar och fornborgar. Vid Fiskeby har man hittat ett gravfält med mer än 500 gravar i lager på varandra. Troligtvis har platsen använts som begravningsplats från bronsåldern ända fram till vikingatid.
Bråvalla slag tros ha utspelats år 750 e.Kr. på slätten norr om Norrköping, enligt historikerna Arthur Nordén och Ture Hederström. Slaget tros ha utkämplats mellan Harald Hildetand från Danmark och svearnas kung Sigurd Ring. Målet tros ha varit kungsgården Ringstad.
1600-talet
1674 startar verksamheten vid marmorbruket i Kolmården. En av de första beställningarna är marmorkrubbor till det kungliga stallet på Helgandsholmen i Stockholm.
1677 anlades ett segelduks- och buldansväveri vid Rodga säteri i Simonstorps socken. Som mest försörjdes 500 hushåll av verksamheten, som pågick ända fram till 1852.
1800-talet
Fram till 1845 gick svenska folket mest klädda i yllekläder, men från och med nu så blev bomullskläder vanligare. Bomull var billigare än ull, och kläderna blev lättare och ansågs mer hygieniska. Det var då som fabrikör Hjalmar Leopold startade Torshags Bomullsspinneri i Åby vid Torshag.
3 juli 1866 ingvigdes järnvägen till Katrineholm och Stockholm, förutom i Norrköping så stannade tågen även i Kimstad, Eksund, Fiskeby, Åby, Graversfors och Näkna.
1900-talet
1915 invigdes SJ:s bana mot Nyköping och Järna. Nya stationer byggdes längs banan, bl.a vid Åby, Getå och Krokek.
1965 öppnades Kolmårdens djurpark under ledning av Ulf Svensson. Med ett delfinarium och en safaripark kom parken att utvecklas till en av Europas största.
2000-talet
I augusti 2016 skrev kommunen avtal med iCreate Dreams AB för ett projekt som syftade till att erbjuda gängkriminella en väg till ett hederligt leverne. Avtalsperioden löpte under två och ommunen betalade 100 000 per individ och år under förutsättning att indivderna slutade begå brott. Norrköpings Tidning uppdagade att personer i projektet som anställts för att bland annat minska stenkastning mot polis i Navestad fortsatt att begå brott.[7]
Demografi
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Norrköpings kommun 1970–2015 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1970 | 120 959 | |||
| 1975 | 119 169 | |||
| 1980 | 119 238 | |||
| 1985 | 118 567 | |||
| 1990 | 120 522 | |||
| 1995 | 123 795 | |||
| 2000 | 122 199 | |||
| 2005 | 124 642 | |||
| 2010 | 130 050 | |||
| 2015 | 137 035 | |||
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. | ||||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 31 229, eller 23,08 % av befolkningen (hela befolkningen: 135 283 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 20 403, eller 16,55 % av befolkningen (hela befolkningen: 123 303 den 31 december 2002).[8]
Utrikes födda
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Norrköpings kommun 135 283 personer. Av dessa var 23 135 personer (17,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[9]
| Födelseland[9] | ||
|---|---|---|
| 1 | Sverige |
112 148 |
| 2 |  Syrien |
3 121 |
| 3 |  Irak |
2 406 |
| 4 |  Bosnien och Hercegovina |
2 136 |
| 5 |  Finland |
2 101 |
| 6 |  Europeiska unionen: Övriga länder |
1 748 |
| 7 | Asien: Övriga länder | 1 582 |
| 8 |  Somalia |
1 327 |
| 9 | Sydamerika | 1 301 |
| 10 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien |
1 243 |
| 11 | Afrika: Övriga länder | 990 |
| 12 | Europa utom EU: Övriga länder | 840 |
| 13 |  Turkiet |
838 |
| 14 |  Polen |
640 |
| 15 |  Thailand |
521 |
| 16 |  Iran |
485 |
| 17 |  Tyskland |
478 |
| 18 |  Norge |
295 |
| 19 | Nordamerika | 283 |
| 20 |  Afghanistan |
229 |
| 21 |  Danmark |
222 |
| 22 |  Kina |
221 |
| 23 |  Sovjetunionen |
53 |
| 24 | Oceanien | 35 |
| 25 |  Island |
31 |
| 26 | Okänt födelseland | 9 |
Indelningar
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
- Jonsbergs församling
- Kolmårdens församling
- Norrköpings S:t Olofs församling
- Norrköpings Borgs församling
- Norrköpings S:t Johannes församling
- Västra Vikbolandets församling
- Östra Husby församling
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[10]:
- Borg
- Dagsberg
- Furingstad
- Häradshammar
- Jonsberg
- Kimstad
- Konungsund
- Krokek
- Kuddby
- Kullerstad
- Kvarsebo
- Kvillinge
- Norrköpings Hedvig
- Norrköpings Matteus
- Norrköpings Sankt Johannes
- Norrköpings Sankt Olai
- Rönö
- Simonstorp
- Skärkind
- Styrstad
- Svärtinge
- Tingstad
- Tåby
- Vrinnevi
- Vånga
- Å
- Östra Eneby
- Östra Husby
- Östra Ny
- Östra Stenby
Tätorter
Tätorter i Norrköpings kommun 2015.[11]
| Nr | Tätort | Befolkning |
|---|---|---|
| 1 | Norrköping | 93 765 |
| 2 | Åby | 6 917 |
| 3 | Lindö | 4 763 |
| 4 | Krokek | 5 053 |
| 5 | Skärblacka | 4 023 |
| 6 | Svärtinge | 3 326 |
| 7 | Kimstad | 1 469 |
| 8 | Östra Husby | 868 |
| 9 | Ljunga | 751 |
| 10 | Öbonäs | 646 |
| 11 | Norsholm | 566 |
| 12 | Graversfors | 560 |
| 13 | Eksund | 500 |
| 14 | Berga | 275 |
| 15 | Marbystrand | 255 |
| 16 | Simonstorp | 242 |
| 17 | Herstadberg | 236 |
| 18 | Djurön | 235 |
| 19 | Kvarsebo | 203 |
Kommunikationer
Från nordöst mot sydväst genomkorsas kommunen av E4 och från Norrköping utgår E22 i sydöstlig riktning, riksväg 51 i nordvästlig riktning samt riksväg 55 och riksväg 56 norrut. Från Norrköping och österut sträcker sig länsväg 209 österut och i kommunens södra del avtar länsväg 215 åt nordväst från europavägen.
Från nordöst till sydväst sträcker sig också Södra stambanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och regiontåg samt Östgötapendelns regiontåg mot Linköping och Tranås respektive Motala samt regiontåget Uven-tåget mot Västerås och Uppsala via anslutningen Järnvägslinjen Sala–Oxelösund norrut. Genom södra delen av kommunen sträcker sig Göta kanal i väst-östlig riktning. Från sjön Roxen i sydväst rinner ån Motala ström mot Norrköping där den har sitt utlopp.
Politik
Socialdemokraterna har varit det största partiet i samtliga kommunval. Partiet hade även egen majoritet från och med valet 1970 till och med valet 1973 samt från och med valet 1982 till och med valet 1985. Näst största parti var Folkpartiet i valet 1970, Centerpartiet i valen 1973 till 1976 och Moderaterna i valen 1979 och framåt.
Under mandatperioden 2014-2018 styrs kommunen av en koalition bestående av Socialdemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.[12]
Lista över kommunstyrelsens ordförande
| Namn | Tillträdde | Avgick | |
|---|---|---|---|
| Kaj Krantz (S) | 1 januari 1989 | 31 oktober 1991 | |
| Stefan Hagfeldt (M) | 1 november 1991 | 31 oktober 1994 | |
| Kjell Norberg (S) | 1 november 1994 | 25 februari 2000 | |
| Gunnel Gennebäck (S) | 27 april 2000 | 26 april 2001 | |
| Mattias Ottosson (S) | 15 juni 2001 | 31 oktober 2010 | |
| Lars Stjernkvist (S) | 1 november 2010- | ||
Politiska majoriteter i Norrköpings kommun
| År | Partier | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010–2014[13] | S | MP | V | |||
| 2014–[12] | S | FP | C | KD | ||
Kommunstyrelse
| Presidium 2014–2018 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | Lars Stjernkvist | |
| Förste vice ordförande | Kikki Liljeblad | |
| Andre vice ordförande | Sophia Jarl | |
Totalt har kommunstyrelsen 13 ledamöter, varav 4 tillhör socialdemokraterna, 3 tillhör moderaterna medan liberalerna, kristdemokraterna, centerpartiet, miljöpartiet, vänsterpartiet och sverigedemokraterna har alla 1 ledamot vardera.[14]
Kommunfullmäktige
| Presidium 2014–2018 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | Louise Malmström | |
| Förste vice ordförande | Thomas Idenås | |
| Andre vice ordförande | Päivi Johansson | |
| Nämnd | Ordförande | Förste vice ordförande | Andre vice ordförande | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden |
Matilda Johansson | Lars-Olof Johansson | Tommy Svensson | |||
| Byggnads- och miljöskyddsnämnden |
Reidar Svedahl | Lars Karlsson | Christer Frey | |||
| Kultur- och fritidsnämnden |
Olle Vikmång | Alexander Nejdemo | Sylvia Nilsson | |||
| Socialnämnden | Roger Källs | Elvira Wibeck | Joanna Sjölander | |||
| Stadsplaneringsnämnden | Kikki Liljeblad | Christian Widlund | Fredrik Björkman | |||
| Tekniska nämnden | Karin Jonsson | Åsa Sköldestig | Gunnar Bredin | |||
| Utbildningsnämnden | Olle Johansson | Fredrik Franzén | Roger Åkesson | |||
| Valnämnden | Inger Petersson | Jerry Wiklund | Christina Brusén | |||
| Vård- och omsorgsnämnden |
Eva-Britt Sjöberg | Irma Görtz | Anna Sotkasiira Wik | |||
| Överförmyndarnämnden | Lena Wass | Eva Hermansson | ||||
Gruppledare
- Socialdemokraterna: Lars Stjernkvist
- Vänsterpartiet: Mona Olsson
- Miljöpartiet: Bengt Cete
- Sverigedemokraterna: Markus Wiechel
- Moderaterna: Sophia Jarl
- Kristdemokraterna: Bengt Ekström
- Centerpartiet: Karin Jonsson
- Folkpartiet: Mathias Sundin
Mandatfördelning i Norrköpings kommun, valen 1970–2014
| Valår | V | S | MP | FI | SPI | SD | NYD | C | FP | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 3 | 43 | 11 | 11 | 11 |
| 79 | 87,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 3 | 43 | 19 | 6 | 14 |
| 85 | 89,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 3 | 42 | 17 | 8 | 15 |
| 85 | 89,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 5 | 42 | 11 | 8 | 19 |
| 85 | 87,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 5 | 45 | 9 | 4 | 22 |
| 85 | 88,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 4 | 43 | 6 | 10 | 22 |
| 85 | 87,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 4 | 39 | 5 | 8 | 9 | 1 | 19 |
| 85 | 82,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 4 | 34 | 1 | 4 | 5 | 8 | 7 | 22 |
| 85 | 83,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 4 | 42 | 4 | 5 | 4 | 2 | 24 |
| 85 | 83,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 9 | 34 | 4 | 2 | 2 | 3 | 8 | 23 |
| 85 | 76,74 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 7 | 35 | 4 | 2 | 4 | 8 | 7 | 18 |
| 85 | 76,41 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 5 | 32 | 5 | 2 | 2 | 5 | 5 | 6 | 23 |
| 85 | 78,96 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 5 | 31 | 7 | 4 | 4 | 6 | 4 | 24 |
| 85 | 81,22 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 5 | 29 | 5 | 1 | 10 | 4 | 6 | 4 | 21 |
| 85 | 82,97 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Näringsliv
Förutom kommunen och landstinget i Östergötland finns följande stora arbetsgivare inom kommunen:
- eon AB, omkring 750 anställda
- Billerud Korsnäs Skärblacka AB, omkring 700 anställda (tidigare Billerud AB)
- Holmen Paper AB, omkring 690 anställda
- Luftfartsverket, omkring 650 anställda
- Whirlpool Sweden AB, omkring 500 anställda
- SMHI, omkring 450 anställda
- Fiskeby Board AB, omkring 330 anställda
- Telia Sonera Sverige AB, omkring 270 anställda
- Kolmårdens Djurpark AB , omkring 350 anställda (under sommarsäsongen)
Sevärdheter
Vänorter
I Norden:
Utanför Norden:
Se även
- Lista över insjöar i Norrköpings kommun
- Naturreservat i Norrköpings kommun
- Lista över fornlämningar i Norrköpings kommun
- Personer med anknytning till Norrköpings kommun
Referenser
- ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
- ^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.
- ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
- ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Kommunen avlönar kriminella”. NT. 19 april 2024. http://www.nt.se/nyheter/norrkoping/kommunen-avlonar-kriminella-om4356743.aspx. Läst 6 november 2016.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 24 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ [a b] Sveriges Radio, 13 oktober 2014: Valfrihet med nytt politiskt styre Läst 17 januari 2016
- ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Läst 17 januari 2016
- ^ Norrkoping.se: Kommunstyrelsen Läst 17 januari 2016
Externa länkar
- Norrköpings kommun
Wikimedia Commons har media som rör Norrköpings kommun.
| |||||||||||
