Flamman

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Norrskensflamman)
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Flamman (olika betydelser).
Flamman
Flamman (logotyp).svg
Publikationstyp Nyhetstidning
Grundad 1906
Chefredaktör Anna Herdy
Politisk beteckning Oberoende socialistisk
Språk Svenska
Frekvens 1 nummer/vecka
Upplaga 3 200 (2016)
Format Tabloid
Huvudägare Tidningsföreningen Norrskensflamman
Webbplats http://www.flamman.se/

Flamman, tidigare Norrskensflamman, är en svensk oberoende socialistisk tidning utgiven sedan 1906. Tidningen utges veckovis av Tidningsföreningen Norrskensflamman, en ekonomisk förening med säte i Hökarängen i Stockholm. Chefredaktör och ansvarig utgivare är (sedan 2015) Anna Herdy. Nedkortningen av det officiella namnet från Norrskensflamman till Flamman gjordes 1998. Tidningen hade dock redan tidigare i dagligt tal kallats Flamman.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Tidningen startades av arbetarrörelsen i Malmberget 1906 under namnet Norrskensflamman, som partiorgan för Socialdemokraterna i Norrbotten. Redaktionen placerades i Luleå – man fick inte ge ut tidningar i alla städer i början av 1900-talet. Vid partisplittringen 1917 blev tidningen organ för Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti, som senare blev Sveriges Kommunistiska Parti (SKP). Formellt sett ägdes tidningen av fristående tidningsföreningar eller kooperativa aktiebolag, men man räknade sig som partiorgan och de viktigaste besluten om tidningen fattades inom partiet.

Flamman var länge den största arbetartidningen i Norrbotten. Först runt 1940 passerades man av Norrländska Socialdemokraten (NSD).

Flamman var i början en utpräglad lokaltidning, som drev "Norrlandsfrågor" om att socialisera järnmalmen, förädla skogen och bygga ut vattenkraften. Men man var också en av de tidningar på vänsterkanten som skrev mest om internationella frågor. Stödet för Sovjetunionen var stort. På 1960- och 1970-talet drev Flamman en Moskvalojal linje i strid med förnyarna kring C.-H. Hermansson i VPK-ledningen. Det fanns också andra frågor som orsakade oenigheten, som synen på arbetarklassen och förhållandet till Socialdemokraterna.

När de Moskvatrogna kommunisterna med Rolf Hagel i spetsen bröt sig ur VPK 1977 och bildade Arbetarpartiet Kommunisterna (APK), tillkännagav Flamman sitt stöd för APK, och blev organ för det nya partiet.

1987 flyttade tidningen från Luleå till Stockholm. 1987 beslutade Sovjetunionens kommunistiska partis centralkommitté att skänka en tryckpress som skulle levereras till Norrskensflammans tryckeri i Stockholm.[1] 1990 bröt tidningen med APK och tog den politiska beteckningen oberoende socialistisk. Tidningen står Vänsterpartiet nära och debatterar ofta frågor om partiets politik.

Några av Flammans chefredaktörer har varit riksdagsmannen Ivar Vennerström, SKP-ledarna Sven Linderot och Hilding Hagberg samt nuvarande partisekreteraren i Vänsterpartiet, Aron Etzler.

Upplagan var som störst under 1920-talet med runt 11 000 exemplar per dag. Under efterkrigstiden har upplagan varierat mellan 2 000 och 8 000 ex. Tidningen har under största delen av sin historia varit dagstidning, men sedan 1989 kommer den ut med ett nummer i veckan. År 2010 låg upplagan på 3 200 exemplar, vilket var en ökning med 60 procent sedan år 2000.[2] Mellan 2011 och 2012 ökade Flamman sin upplaga med 700 exemplar från 2 700 till 3 400.[3] Upplagan har sedan 2012 sjunkit. 2016 var Flammans upplagesiffra 3200.

2016 firade Flammans sitt 110-årsjubileum genom en fest på Medborgarhuset i Stockholm. Med anledning av jubileet släpptes filmen "Det går bra för Sverige?" som gjordes tillsammans med produktionsbolaget Delta Studios. Dessutom gjorde serietecknaren Sara Granér en specialgjord jubileumsaffisch.

I september 2017 flyttade Flamman sin redaktion från Kungsgatan 84 på Kungsholmen till Pepparvägen 9 B i Hökarängen. Detta för att ha möjlighet till större lokaler och skapa möjligheter för att bygga en podd- och tv-studio. Under september-oktober 2017 samlade tidningen in 70 000 kr till studio-projektet genom så kallad fundraising från sina läsare och prenumeranter.

Mordbrandsattentatet mot Norrskensflamman 1940[redigera | redigera wikitext]

Flamman är känd för att ha utsatts för ett av de grövsta inhemska terroristattentaten i Sveriges historia, en mordbrand mot redaktionen 1940 som dödade fem människor, med finansiellt stöd av bland annat folkpartiets ledare för Stockholmsavdelningen, Paul Wretlind, och Skansenchefen Andreas Lindblom.[4][förtydliga] Orsaken var den antikommunistiska hetsstämning som följde på tidningens (och hela SKP:s) ställningstagande mot Finland och för Sovjetunionen under finska vinterkriget.

Det har skrivits två romaner om attentatet Danko & Flamman (2008) av Lars G. Carlsson och Mörker, stanna hos mig (2009) av Ann-Marie Ljungberg. Nummer 1/2015 av seriemagasinet Galago innehöll en serie signerad Steve Nyberg: Innan det är för sent som behandlar attentatet mot Norrskensflamman ur högerns och attentatsmännens perspektiv.

Chefredaktörer[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Vpk fick också stöd från Sovjet - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. 23 maj 1993. Arkiverad från originalet den 22 april 2017. https://web.archive.org/web/20170422060203/http://www.dn.se/arkiv/politik/vpk-fick-ocksa-stod-fran-sovjet/. Läst 22 april 2017. 
  2. ^ Upplagerekord för Flamman”. Flamman. 22 februari 2010. Arkiverad från originalet den 20 januari 2014. https://archive.is/20140120013115/http://web.archive.org/web/20100304120938/www.flamman.se/senaste.php?id=1530. Läst 23 februari 2010. 
  3. ^ TS: Dagspress. Läst: 15 augusti 2013.
  4. ^ Ordfront Magasin, nummer 6. 1998.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Hundra år Jubileumsnummer av Flamman 5 oktober 2006
  • Kungliga bibliotekets webbplats, databasen Nya Lundstedt Dagstidningar
  • Stellan Rosén: Tidningar i norr 1841-1981 (Umeå 1981)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]