Norrtälje

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Norrtälje (olika betydelser).
Norrtälje
Tätort
Centralort
Norrtäljeån
Land Sverige Sverige
Landskap Uppland
Län Stockholms län
Kommun Norrtälje kommun
Koordinater 59°46′N 18°42′Ö / 59.767°N 18.700°Ö / 59.767; 18.700
Area 754 hektar
Folkmängd 17 675 (2011-12-31)
Befolkningstäthet 23,44 inv./hektar
Grundad 1622
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Norrtälje
Postnummer 761 XX
Riktnummer 0176
Tätortskod 0252
GeoNames 2688250
Norrtäljes läge i Stockholms län
Red pog.svg
Norrtäljes läge i Stockholms län
Wikimedia Commons: Norrtälje
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 16 juni 2011)
S/S Norrtelje i Norrtälje hamn.
Rådhuset.
Behmerska gården från 1830-talet. Gården har ägts av bland annat Edvard Brehmer, riksdagsman och mångårig borgmästare i Norrtälje.
Tullportsgatan i Norrtälje januari 2015

Norrtälje är en tätort (stad) i Roslagen (Upplands kustland) och centralort i Norrtälje kommun i Stockholms län. Kansliort för Norrtälje domsaga. Norrtälje är beläget cirka 68 kilometer nordöst om Stockholms centrum och 72 kilometer från Uppsala.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Man har funnit omkring 225 fornlämningar inom den gamla stadsgränsen. Det rör sig om gravar från yngre järnåldern. Inom tätorten har två eller tre fornborgar funnits vid fd byarna Nordrona, Solbacka och Knutby. En kopia av en förlorad runristning har återupprests i Zetterstenska parken.

Namnet skrevs 1298 in Telgium samt 1409 Norra Tælgha. Detta har i doktrinen ansetts stå för ett med tälja besläktat namn på inbyggare: "deras som bor vid inskärningen", med vilket avses "vid den långa viken".

Redan på 1200-talet skall en handelsplats ha funnits i Norrtäljeviken. Inför de två påföljande seklerna anvisades den senmedeltida byn Tällie till Uppsala domkyrka för ärkebiskopsbordets behov. Staden Norra Tällie grundades av kung Gustav II Adolf 1622 liksom ett flertal andra städer efter 30-åriga krigets utbrott, bland annat som en konsekvens av "Lilla Tullens" införande.

Marknaderna i Lännaby och Söderby-Karl flyttades till den nya staden.

Därtill anvisade Gustav II Adolf ett av säteriet Björnö ägt markområde på Norrtäljeåns norra sida för Norrtälje gevärsfaktori. För att locka tyska vapensmeder till bosättning vid detta faktori erbjöd kungen dessa hantverkare initialt även borgerskap med rätt till utrikeshandel. Dessa senare rättigheter drogs dock in 1636. Därför blev Norrtäljes utveckling ganska blygsam och staden förblev under hela stormaktstiden en ganska blygsam marknads- och fiskeort. Norrtälje blev egen församling 1643 och fick en egen borgmästare 1678. 1648 förlänades Norrtälje till Lennart Torstenson, en förläning som drogs in i samband med Karl XI:s reduktion. Folkmängden under slutet av 1600-talet torde ha varit omkring 600 personer, 1702 skall staden ha haft 200 hus.[2]

Under det stora nordiska krigets slutskede angreps och brändes staden sensommaren 1719 med dess gevärsfaktori av den ryska galärflotta som även härjande drabbat ett stort antal svenska sjöstäder längs kusten mot Östersjön. Detta drama har i många år skildrats i krönikespelen, en utomhusteater som hållits på flera av stadens öppna platser.

På grund av fattigdomen gick återuppbyggnaden långsamt och mestadels uppfördes små stugor med torvtak, kyrkan var färdigställd 1733.[2]

Norrtälje gevärsfaktori privatiserades 1757 varefter en påkostad dammbyggnad och en för export särskilt utrustad "sänksmidesverkstad" anlades.

I slutet av 1700-talet anlades ett bomullsspinneri och ett kronobränneri i Norrtälje och 1800-1813 och 1832-1867 fanns även en klädesfabrik. Folkmängden var år 1749 715 personer, år 1771 800 personer, år 1810 851 personer och år 1840 977 personer.[2]

Under finska kriget 1808–09 utsågs Norrtälje till stapelstad, varvid gevärsfaktoriet skulle komma att beskyddas av betydande truppstyrkor, förlagda vid stadens nuvarande idrottsplats. Under 1840-talets första år lades vapentillverkningen slutligt ner och ersattes av ett sågverk i anslutning till den gamla "Kvarnholmen" ett stycke nedströms i Norrtäljeån. Enda kvarvarande byggnad från faktoriets dagar är sänksmidesverkstaden, vilken alltsedan 1920-talet utgjort stadens museum. Byggnaden med tillhörande mark ägs och drivs numera av Stiftelsen Roslagsmuséet med sitt kansli i den gård som faktoriets tidigare ägare, löjtnanten Zettersten, lät uppföra av bl a timmer, sannolikt från flera av faktoriets tidigare byggnader. Löjtnantens engelskfödda hustru lät också anlägga en engelsk park, vars karaktär fortfarande kan anas.

Stadens utveckling skulle komma att skjuta fart under 1800-talets senare del och 1900-talets början, inte minst till följd av det mycket speciella kurortsliv som, efter 1844, utvecklades i den s.k. Societetsparken kring bruket av omväxlande varma och kalla bad med behandling av diatomacélera enligt läkaren Palmgrens ordinationer. 1846 fick Norrtälje ångbåtsförbindelse med Stockhom, först med hjulångaren Amiral von Platen vilket betydde mycket för kommunikationerna. Sedan Länna–Norrtälje Järnväg öppnats för trafik 1884 fick Norrtälje ett uppsving som industriort.[3]

Med 1900-talet kommer också den allmänt förekommande mekaniseringen av bygdens jordbruk liksom den till denna verksamhet knutna lagringen av spannmål med tillhörande sjöfart. Fortsatt uppgrundning och ändrade transportvillkor efter andra världskriget har inneburit att spannmålslagringen i Uppsala flyttats till Norrtälje och givit staden dess karaktäristiska silotorn. Dagens spannmålshantering bygger i större utsträckning på vägnätet, varför dessa torn sannolikt kommer att endera rivas eller, som t.ex. i Nyköping, byggas om till bostäder.


Militärstaden[redigera | redigera wikitext]

59°44′48″N 18°41′12″Ö / 59.74667°N 18.68667°Ö / 59.74667; 18.68667

Sydväst om staden, i Stegelbäcksgatans förlängning, återfinner vi Nordronaområdet. Här ligger ett 60-tal byggnader som uppfördes 1952. Området uppfördes efter ”1940-års militära byggnadsutrednings typritningar” och tillfördes till Stockholms luftvärnsregemente (Lv 3), vilka omlokaliserades från Stockholm 1952 och kom att byta namn 1957 till Roslagens luftvärnsregemente (Lv 3). 1979 tillkom Luftvärnsskjutskolans stab, vilken flyttades från Väddö. Genom försvarsbeslutet 2000 upphörde all militärverksamhet i Norrtälje och området blev år 2001 förklarat som byggnadsminne.

Militär verksamhet
Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
Lv 3 Stockholms luftvärnsregemente 1952–1957 Namnbyte till Roslagens luftvärnsregemente
Lv 3 Roslagens luftvärnsregemente 1957–2000 Avvecklat genom försvarsbeslutet 2000
LvSS Luftvärnsskjutskolan 1979–1991
LvC Arméns luftvärnscentrum 1991–1997
LvSS Luftvärnets Stridsskola 1997–2000

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Norrtälje stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun med mindre delar av bebyggelsen efterhand i Estuna socken/landskommun och Frötuna socken/landskommun, varur Norrtälje 1622 utbrutits. Staden uppgick 1971 i Norrtälje kommun med Norrtälje som centralort.[4]

Norrtälje har i kyrkligt hänseende hört till Norrtälje församling som 2001 uppgick i Norrtälje-Malsta församling. Områden i orten hör (har hört) till Estuna församling, från 2006 Estuna och Söderby-Karls församling, samt Frötuna församling.[5]

Orten ingick till 1948 i domkretsen för Norrtälje rådhusrätt, därefter till 1971 i Mellersta Roslags domsagas tingslag. Sedan 1971 ingår den i Norrtälje tingsrätts domsaga.[6]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Årtal Invånare
1800 800
1860 1 199
1900 3 118
1950 6 489

Källa: Norrtälje kommun och SCB[7]

Befolkningsutvecklingen i Norrtälje 1960–2010[8]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
8 654
1965
  
10 591
1970
  
12 735
1975
  
12 784
1980
  
13 000
1990
  
14 420 703
1995
  
15 633 718
2000
  
16 189 745
2005
  
16 263 746
2010
  
17 275 754
Anm.: Sammanvuxen med Östhamra 2015.

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Norrtälje ligger vid Norrtäljevikens inre del och omges av småbruten odlingsbygd.

Norrtälje omkring år 1700, ur Suecia antiqua et hodierna.

Det område som utgjorde Norrtälje stad till 1970 (då stadskommunen uppgick i Norrtälje kommun) och Norrtälje församling till 2000 (då församlingen uppgick i Norrtälje-Malsta församling) avgränsas i väster av Lommarsundet. Här låg Roslagens luftvärnsregemente (Lv 3). I söder går gränsen i dalgången mellan Kyrksjön i Frötuna församling och Kvisthamraviken av Norrtäljeviken. I öster går gränsen i Broströmmens mynning i Norrtäljeviken. Här ligger Långgarns villaområde. I norr går gränsen strax norr om Norrtälje kriminalvårdsanstalt samt Vinglebacke vid riksväg 76. Härifrån går gränsen ut i sjön Lommaren.

Mitt igenom staden flyter Norrtäljeån som sedan mynnar i Norrtäljeviken. I Norrtäljes hamn ligger ångbåten S/S Norrtelje sedan 28 juli 1968. Båten levererades år 1900 till Norrtelje ångfartyg AB och har trafikerat ett flertal sträckor bland annat till Åland. Idag är ångbåten en restaurang. Restaurangen och dess personal medverkade i ett avsnitt av TV-programmet Kniven mot strupen under 2009, men har sedan dess bytt ägare.

Norrtälje har en välbevarad fabriksmiljö från 1900-talets första hälft, Pythagoras industrimuseum. Den gamla motorfabriken ligger centralt belägen och var en gång Norrtäljes största industriföretag. Idag är den gamla fabriken ett av landets bäst bevarade industriminnen med sin kompletta produktionslinje med bevarade ritningar och maskiner.

Ett stort antal fritidshus finns inom kommunen. Sommartid är Norrtälje en turistort.

I Norrtälje ligger Norrtäljeanstalten, ett av Sveriges största och säkraste fängelser.

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Norrtälje har täta bussförbindelser med Stockholm (Tekniska högskolans busstation med närliggande tunnelbana). Det finns även direkt busstrafik till bland annat Uppsala, Hallstavik och Kapellskär.

Europavägen E18, som stryker förbi söder om tätorten, slutar i sitt svenska avsnitt i Kapellskär där färjor till Finland, Estland och Polen tar över. Riksväg 76 går norrut från Norrtälje mot Östhammar och Gävle. Riksväg 77 går västerut och förbinder Norrtälje med Rimbo, Knivsta och Uppsala samt via länsväg 273 med Arlanda flygplats.

Norrtälje hade 1885-1969 järnvägsförbindelse (smalspår) med Uppsala och Stockholm över Rimbo (Stockholm-Roslagens Järnvägar). Ett hamnspår användes under några år i början av 1960-talet för direkttåg från Stockholm till de färjor som då utgick från Norrtälje.

Film- och TV-inspelningar[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Statistik från SCB: [1]
  2. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 241 
  3. ^ Vägvisare till Stockholms skärgård - en kulturguide från Understen till Landsort, Ulf Sörenson s. 74-75
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  6. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrtälje tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ http://www.norrtalje.se/templates/Page____4163.aspx
  8. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2010”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 16 juni 2011. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]