Norsjö

Norsjö
Tätort
Centralort
Norsjö kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Västerbotten
Län Västerbottens län
Kommun Norsjö kommun
Koordinater 64°54′50″N 19°29′0″Ö / 64.91389°N 19.48333°Ö / 64.91389; 19.48333
Area 252 hektar
Folkmängd 2 057 (2015)[1]
Befolkningstäthet 8,16 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T8268
Geonames 8132991
Norsjös läge i Västerbottens län
Norsjös läge i Västerbottens län
Norsjös läge i Västerbottens län
Wikimedia Commons: Norsjö

Norsjö [nʊʂːø] (umesamiska Nuaráne, sydsamiska Nåarene)[2], tätort och centralort i Norsjö kommun. Befolkningen växte fram till 1990 men har sedan dess minskat. Under 2000-talet har Norsjö haft framgångar inom volleyboll, framförallt på damsidan.

Norsjöbygden har förutom samhället Norsjö och stationssamhället Bastuträsk flera livaktiga byar, se också kategorin Orter i Norsjö kommun.

Historia

Äldre historia (1500-1800)

Enligt släktkrönikor och legender grundas Norsjö runt 1470 av Erich den Enögde och hans barndomsvän Mickel, bägge födda i mitten på 1400-talet, antagligen inom Skellefteå landsförsamling[3]. De bosatte sig i den del av Norsjö som idag heter Sörbyn, varifrån bebyggelsen sedan utvecklades till norr om Noret och till Kläppen, och sedan 1642 till Kvavisträsk. Under flera hundra år levde folket i Norsjöbygden på boskapsskötsel, jordbruk, jakt och fiske.[3]

Genom Gustav Vasas jordebok vet vi att det 1543 fanns 5 bönder i Norsjö.[4] Vid 1600-talets mitt fanns 9 gårdar och ett 50-tal personer i Norsjö by. 1720 hade befolkningen sjunkit något och därefter skedde ökningen långsamt.[5] År 1800 hade byn nära 900 invånare.[4]

Den samiska kulturen har funnits i området under lång tid och har lämnat spår efter sig i bl a ortnamnen i Norsjö. Exempel på ursprungligen samiska ortnamn är Mensträsk, Kositräsk, Petiknäs och Pjäsörn.[6]

1800-talet

1811 byggdes Norsjös första kyrka. Det var en enkel timrad byggnad som låg mitt i byn. Vid mitten av seklet var den dock i så dåligt skick att en ny kyrka på Näset, tre kilometer från samhället, lät uppföras.[7].

1834 blev Norsjö egen socken efter en utbrytning ur Skellefteå socken.[7] En tidig fråga för sockenstämman var folkskolans inrättande, vilken kom till stånd 1849. Sockenstugan blev då lärarbostad och Eric Lindström, som avlagt examen, valdes till lärare. 1894 fanns sju skolor i Norsjö socken, varav två fasta och fem som flyttade mellan småbyarna[8].

1900 och framåt

På 1890-talet kom järnvägen till Övre Norrland varigenom norra Sverige knöts ihop med resten av landet. Norsjös stationssamhälle Bastuträsk anlades 1894 när järnvägsstationen invigdes. Innan dess fanns ingen större bebyggelse på platsen. En hållplats öppnas vid nuvarande Kusfors 1898, och en station 1915. Inlandet började exploateras och det var skogen som var viktigast. Gruvdriften i Skelleftefältet inleddes på 1920-talet, bl a i Holmtjärn.

  • Protester mot placeringen av kyrkan ledde till att Norsjö kyrka flyttades 1909-1911, från Näset till sin nuvarande plats. Redan året därpå brann kyrkan upp och en ny kyrka uppfördes 1915. En månad före invigning brann även denna kyrka ner.[7]
  • Den 22 juli 1917 uppfördes Norsjös nuvarande kyrka, enligt samma ritningar som kyrkan från 1915
  • År 1972 etablerade Algots en av tre västerbottensfabriker i Norsjö.
  • År 1985 föddes en idé om märkning av livsmedel i Norsjös butiker, det som 1989 skulle bli den rikstäckande Nyckelhålsmärkningen.
  • Idag finns det två skolor kvar i kommunen, Norsjöskolan och Bastuträsk skola[8].
  • År 1982 blir rundlogen i Kvammarnäs byggnadsminne, och 2003 Dahlbergsgården, Bastutjärn.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Norsjö 1960–2015[1]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
1 192
1965
  
1 379
1970
  
1 561
1975
  
1 802
1980
  
2 166
1990
  
2 305 227
1995
  
2 289 228
2000
  
2 085 228
2005
  
2 102 228
2010
  
2 051 240
2015
  
2 057 252

Kultur

Författaren Torgny Lindgren

Konst

Det tidiga 1900-talet var en tid av konstnärskolonianda i Norsjö[9], vilket också beskrivs i Torgny Lindgrens novell Brokiga Blad. I början på 1900-talet väcktes intresset för konstskapande med pionärerna Johan Mauritz Lindqvist (född 1884 i Norsjö) och Oscar Halleborg (född 1882 i Råggärds socken i Dalsland). Båda hade gedigna utbildningar, Johan studerade exempelvis vid Konsthögskolan Valand i Göteborg, och arbetade som konstnärer på heltid. De inspirerade många och hade även egna elever. Norsjökonstnärerna omgav sig dessutom med flera konstnärsvänner från andra delar av landet. En del av dem bosatte sig i Norsjö under någon tid t.ex. Åke Ahnlund, Anna Casparsson och June Montana Lorentz. Bland infödda konstnärer kan nämnas Adolf Lindqvist (skulptur), Edith Falk (målare), Eva Nilsson (konsthantverkare), Frideborg Westermark (tecknare och målare), Helmer Harnesk (målare och fotograf), Hildur Halleborg Nordwall (målare), John Jakobsson (målare), Knut Gustafsson (skulptör i trä och horn), Rudolf Lindqvist (målare), Olov Tällström (skulptör) och Victoria Nygren (målare).

Litteratur

Det västerbottniska berättandet[10] är känt med namn som P O Enquist, Sara Lidman och Torgny Lindgren. Samtliga härstammar från zakrisätten i norsjöbyn Kvavisträsk[11]. Torgny Lindgren var dessutom född och uppvuxen i byn Raggsjö. Han fick sitt nationella och internationella genombrottet 1982 med Ormens väg på hälleberget, som präglas av hembygden genom att utspela sig i en by i Västerbotten under 1800-talet och ha starka dialektala inslag.

Från samma släkt härstammar även Stieg Larsson (född 1954), delvis uppvuxen i Måggliden utanför byn Bjursele. Hans första bok i Millennium-serien, Män som hatar kvinnor, utspelar sig delvis i Norsjö och Bjursele. Bröderna Örngrim, Frithjof och Karl (födda Eriksson 1907 respektive 1908) från Lillberg nära Bastutjärn, debuterade bägge i mitten på 30-talet med titlar som "Kronvraket Flodin och varulven" och "Äventyret med silverguden" med flera ungdomsböcker, diktsamlingar och berättelser. En annan tidig norsjöförfattare är Britt-Marie Eklund, som föddes i Arnberg 1927 och debuterade med diktsamlingen "Lek med skärvor" 1955 - hennes enda bok, men som jämfördes med de samtida Boye och Södergran.[12]

För en amerikansk publik är Norsjö kanske mest känt som födelseort för den amerikanska ungdomsförfattaren Charlotte Agell (född 1959).

Idrott

Vasaloppsvinnaren Ernst Alm

Skidor

Från början kom Sveriges bästa skidåkare från Västerbottens inland.[13]. De två första Vasaloppet-segrarna kom från Norsjö och tävlade för Norsjö IF; Ernst Alm (född 1900) och Oskar Lindberg (född 1894). Andra åkare från bygden är Agnes Lindberg (svensk mästare 10 km, 1923), Henning Isaksson (tre raka segrar på Svenska Mästerskapen på 60 km åren 1918-1920), Mauritz "Norsjö-björnen" Brännström (tvåa på VM-femmilen i Cortina och vasaloppsvinnare, 1941), Guld-Martin Lundström (OS-guldet i S:t Moritz 1948) och Signora Norén Eberhardsson (svensk mästare 10 km, Östersund). Flera av Norsjö IF:s åkare slutade av religiösa skäl, bland annat Isaksson och Norén Eberhardsson.

Fotboll

Norsjö IF är en fotbollsklubb från Norsjö som bildades 1919. 2013 spelade laget i division 4. NIF har spelat en säsong i den högsta divisionen.

Volleyboll

Norsjö Volleybollklubb är en svensk volleybollförening grundad 1971. Klubben bedriver verksamhet främst på ungdoms- och damsidan och har lag i Division 1 och 2. Under tre säsonger spelade man i Elitserien i volleyboll för damer.

Näringsliv

Holmlunds korv från Bastuträsk är nu känd under varumärket Topp-Chark.

Norsjös företag hade 2015 den bästa tillväxten i Västerbottens län.[14] Näringslivet i kommunen består av ungefär 300 små och medelstora företag inom produktions- och tjänstesektorn. Större företagen finns inom träbranschen i form av vidareförädling av träprodukter som fönster, trappor, list med mera medan de mindre företagen domineras av tjänster och service. Andra industriinslag är betong och plastindustri samt gruvprospektering. Inom kommunen finns även betydelsefulla företag inom skogs- och jordbruksnäringen. Den offentliga sektorn är en annan stor arbetsgivare som idag sysselsätter ca en tredjedel av den yrkesverksamma befolkningen.[15]

  • 1895 grundade bonden Jonas Holmlund tillsammans med en kompanjon i Bastuträsk charkuteriet Holmlund & Lundkvist, senare Holmlunds, idag Bastuträsk Charkuteri AB, med varumärket Topp-Chark.
  • I slutet av 1800-talet etablerade sig Gustaf Steinwall, som kom från Krångfors utanför Skellefteå, som smed på Storgatan i Norsjö. Verksamheten bestod i början av olika smidesprodukter som han själv tillverkade, men utvecklades sedermera till Steinwalls Järn, idag Fresks på samma adress.[16]
  • Sedan 20-talet har Skelleftefältet inneburit flera gruvor, såsom gruvorna i Åsen, Udden, Kedträsk, Mensträsk, Bjurfors (Örträsk), Petiknäs, Holmtjärn, Östra Högkulla och Maurliden.[17]
  • Gruvorna gav också upphov till Linbanan Kristineberg-Boliden, som idag är en turistlinbana i byarna Örträsk mellan Mensträsk, känd som Världens längsta linbana.
  • Trävarufirman Gunnar Thorgren & Co grundas 1931 med ett hyvleri i Kvarnåsen. Senare känt som Thorgrens Trä, Assi Domän Interiör, Setra, Kvarnåsen Trä och Swedlist.
  • Norsjöfönster startades 1908 som Erikssons Träindustrier (senare Etri) av brödraparet Josef och David Eriksson i byn Bjurträsk.
  • Trätrappor Norsjö AB, Nordens största producent av trappor tillverkade i trä grundas i byn Böle utanför Norsjö 1923 under namnet Böle Snickerifabrik av Per Edvard Persson och hans far Nils Stefan Persson, numer med säte i Norsjö. Trapporna säljs numer under varumärket Drömtrappor.
  • Torbjörn Bask startade 1948 mekanisk verkstad i Mensträsk, numer gruvindustriföretaget Jama Mining Machines med säte i Skelleftehamn.
  • Norsjö Mekaniska Verkstads AB startas 1951 av direktör Manasse Larsson. Första produkten var en trehjulig ”sommarspark”, den mer kända Norsjö shopper kom inte förrän företaget flyttat från orten.[18].

Kända personer med koppling till Norsjö

Se även

Noter

  1. ^ [a b] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  2. ^ ”Sametinget.se Sydsamiska ortnamn. http://www.sametinget.se/7548. Läst 13 september 2014. 
  3. ^ [a b] Norberg, Sture - Norsjöbor före 1900
  4. ^ [a b] Tidskriften Västerbotten, nr 2, 1972
  5. ^ Hugosson, Kurt. Norsjö genom tiderna.
  6. ^ Kulturmiljöprogram Norsjö. Norsjö kommun 2010.
  7. ^ [a b c] Norsjö kyrka, Västerbottens län Skrift från Länsstyrelsen, Västerbotten.
  8. ^ [a b] Norsjö skolors historia Norsjo.se
  9. ^ http://www.v8biblioteken.se/100400/sv/articles/nog-maste-jag-forsoka Nog måste jag försöka ...! Berith Enkvist, Norsjö bibliotek
  10. ^ http://www.vbm.se/sv/kunskapsbanken/berattande.html
  11. ^ http://www.aftonbladet.se/kultur/article10236188.ab
  12. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160326050222/http://eprovins.se/index.php/portratt/269-strandsatt-mellan-tre-myrar-om-britt-marie-eklund. Läst 21 mars 2016.  Erik Jonsson. Strandsatt mellan tre myrar. Provins 1:2011
  13. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 april 2016. https://web.archive.org/web/20160409103414/http://www.visitvasterbotten.se/sv/amnen/upplevelser/skidakning/vasterbotten-har-fostrat-skidstjarnor/. Läst 15 mars 2016. 
  14. ^ https://www.mynewsdesk.com/se/syna-ab/pressreleases/norsjoe-kommun-faar-pris-foer-baesta-tillvaext-2015-1245216
  15. ^ Översiktsplan 2010 Norsjö kommun – nyckelhålet till ett rikt liv. Norsjö kommun.
  16. ^ http://www.fresks.se/kontakt/om-xl-bygg-fresks/var-historia/norsjos-historia
  17. ^ Västerbottens industrihistoriska arv. Inventering av industrimiljöer i Västerbottens län 2000–2003. Skellefteå museum
  18. ^ Norsjö Flakmopeder, norsjo.com

Externa länkar