Hoppa till innehållet

Northrop Grumman RQ-4 Global Hawk

Från Wikipedia
Northrop Grumman RQ-4 Global Hawk
Global Hawk 1.jpg
RQ-4 Global Hawk i tjänst 2007.
Beskrivning
TypSpaningsdrönare
Besättning3 (fjärrstyrt)
Första flygning28 februari 1998
I aktiv tjänst1998–
VersionerRQ-4A, RQ-4B, RQ-4D, RQ-4E, EQ-4B, MQ-4C, KQ-X
UrsprungUSA USA
TillverkareNorthrop Grumman
Antal tillverkade70 (2016)
Data
Längd13,4m
Spännvidd35,3 m
Höjd4,6 m
Vingyta50.10 m²
Sidoförhållande1:3
Tomvikt5148 kg
Max. startvikt12 140 kg RQ-4A,
14 900 kg RQ-4B
Max. bränslevikt6570 kg
Motor(er)1 x Rolls-Royce AE 3007H
Dragkraft28,66–42,3 kN
Prestanda
Max. hastighet630 km/h
Räckvidd med
max. bränsle
22 780 km
Max. flyghöjd20 000 m
Beväpning & bestyckning
Upphängnings-
punkter
0
Elektronik
RadarHISAR sensor system
KameraMS-177 multi-spectral camera
Ritning
Rq-4a
Ritning över RQ-4A Global Hawk.

Northrop Grumman RQ-4 Global Hawk är en spaningsdrönare tillverkad av amerikanska Northrop Grumman[1]. Drönaren var till början designad av Ryan Aeronautical, som nu är en del av Northrop Grumman.

RQ-4 används för systematisk spaning med högupplöst radar och kan övervaka en yta upp till 100 000 km2 av terräng per dag. Den används till största del av USA:s flygvapen (USAF)[2], NASA och NATO. Den används även av civila myndigheter för att underlätta vid naturkatastrofer, sök- och räddningsoperationer och samla in olika typer av data till forskning[3]. USA:s flygvapen planerar att ta drönaren ur tjänst år 2027[4].

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Under början på 1990-talet utvecklade det amerikanska flygvapnet två fjärrstyrda spaningsdrönare. Den ena var Lockheed Martin RQ-3 DarkStar och den andra var Global Hawk[5]. Som följd av budgetändringar valde flygvapnet att fortsätta med Global Hawk och avsluta utvecklingen av Lockheed Martin RQ-3 DarkStar. 28 februari 1998 skedde den första flygningen av drönaren, detta var av modellen RQ-4A[6] och den har använts i internationella uppdrag sedan november 2001. Totalt skapades det fem drönare för testflygning.

År 2006 var den första vidareutvecklade modellen RQ-4B klar. Den har förbättrad lastförmåga och mer utvecklat kommunikationssystem. Den visade sig dock vara dyrare och mindre effektiv än vad man tidigare hade trott. Sedan 2006 har det skapats flera versioner av drönaren för olika ändamål, bland annat för NASA.

Namnet "RQ-4" är en sammanställning; "R" för "reconnaissance", "Q" för fjärrstyrt och "4" som serienummer[6].

Design och utveckling[redigera | redigera wikitext]

Varje RQ-Global Hawk har en Rolls-Royce AE 3007 eller Rolls-Royce AE 3007H som driver flygplanet med en dragkraft på mellan 28,66–42,3 kN. Den har en lastförmåga på 910 kg, samt en tomvikt på 5148 kg. Den maximala startvikten är olika för versionerna, 12 140 kg för RQ-4A och 14 900 kg för RQ-4B. Flygplansskrovet är gjort i lättmetall och har en v-formad fena[7]. Mer än hälften av flygplanets komponenter är gjorde av lättviktiga kompositmaterial. Drönaren tillverkas och testas vid Palmdale Regional Airport i Palmdale, Kalifonien[8].

RQ-4A Block 10[redigera | redigera wikitext]

Block 10 var den första modellen som användes i internationell tjänst. Den främsta uppgiften för denna modellen var bildintelligens med en lastförmåga på 910kg för instrument[9]. Instrumenten är SAR-radar, elektro-optisk sensor och infraröd sensor. Dessa modellerna blev tagna ur tjänst 2011.

RQ-4B Block 20[redigera | redigera wikitext]

Block 20 var den första av B-typen. Den har en lastförmåga på 1 400 kg och har liknande instrument som Block 10. Alla block 20 blev senare uppgraderade och installerade med BACN-paket (Battlefield Airborne Communications Node)[10].

RQ-4B Block 30[redigera | redigera wikitext]

Block 30 har ett förbättrat multispaningspaket som innehåller SAR-radar, elektro-optisk sensor, infraröd sensor tillsammans med ASIP-paket (Airborne Signals Interlligence Payload), som innehåller en bred SIGINT-sensor. Modellen används för signalintelligens och bildintelligens[11].

RQ-4B Block 40[redigera | redigera wikitext]

Block 40 har en uppdaterad radarsensor, MR-RTIP, samt uppdaterad mjukvara och bättre radarkontroll[10][12].

Styrning[redigera | redigera wikitext]

Besättningen som fjärrstyr drönaren består av tre personer. Den flygs av en "LRE" (Launch and Recovery Element) som styr flygplanet vid start, landningen och under kryssning[13]. Det finns även en "MCE" (Mission Control Element) som styr instrument i drönaren under flygning, såsom kamera och sensorer. Det brukar även finnas en "Sensor Operator" som styr sensorer, kamerakvalitet och överser operationer[6]. Besättningen sitter i en cockpitliknande miljö där de kan se information om drönaren i realtid. Drönaren styrs främst genom en kamera som finns i nosen och radar, men kan även flygas på autopilot.

Besättningen kan i teorin vara på geografiskt olika platser samtidigt som de styr drönaren.

Sensorer och radar[redigera | redigera wikitext]

Bild tagen från RQ-4 Global Hawk på skogsbränder i norra Kalifornien 2007.

Spaningsdrönaren är utrustad med "sensor suite"[14] med sensorer för bildintelligens (IMINT), signalintelligens (SIGINT) och rörliga målindikationer (MTI). SIGNIT-sensorn som används i drönaren är tillverkad av Northrop Grumman. Den är gjord för att upptäcka och identifiera olika typer av elektroniska föremål på hög höjd[15]. Den senaste versionen av radarn heter ASQ-230 sensor. Modernare versioner av drönaren använder MS-177 multispectral camera system tillverkad av Collins Aerospace. Det är ett liknande system till det som Lockheed U-2 använder[16].

Historik[redigera | redigera wikitext]

USA USA[redigera | redigera wikitext]

1998 levererades de första RQ-4 Global Hawk till amerikanska försvaret.

2013 hade Northrop Grumman levererat 37 RQ-4 Global Hawk till USA:s flygvapen och USA:s flotta[17].

Under Rysslands invasion av Ukraina 2022 har RQ-4 använts för att övervaka flygtrafik söder om Ukraina och över Svarta havet[18].

Tyskland Tyskland[redigera | redigera wikitext]

Under 2007 beställde tysklands försvarsdepartement en version av RQ-4 som skulle vara anpassad för att tjänstgöra i Europa[19]. I juli 2011 levererades ett demonstrationsexemplar, RQ-4E (Euro Hawk) till tysklands flygvapen. Drönaren godkändes aldrig av europeiska flygtrafiksmyndigheter och kunde därför inte flygas i Europa. Det ansågs vara farligt att flyga fjärrstyrda drönare i tungt trafikerade flygområden. Som följd valde tysklands försvarsdepartement att 2013 avsluta programmet[20]. Flygvapnet försökte sälja drönaren till Kanada, dock misslyckades detta på grund av a vitala delar av drönaren fattades, såsom GPS-modulen. Programmet hade kostat ungefär 823 miljoner dollar vid tiden det avslutades.

Idag finns spaningsdrönaren på ett museum i Tyskland.

Japan Japan[redigera | redigera wikitext]

I slutet av 2014 beställde Japan spaningsdrönaren och den levererades i början av mars 2022[21].

Sydkorea Sydkorea[redigera | redigera wikitext]

Under september 2011 började Sydkorea försvarsdepartement visa intresse för användning av RQ-4 Global Hawk för spaning vid landets norra gräns till Nordkorea[22]. Enligt uppgifter ska drönaren kunna övervaka gränsen mellan Kina och Nordkorea. 2014 beställdes 4 drönare och 2019 påbörjades tillverkningen av dem. Den 23 december 2019 levererades den första drönaren[23].

Minst en av drönarna är stationerade vid Sacheon Air Base.

Nato NATO[redigera | redigera wikitext]

2004 tog NATO beslutet att ha en större flotta av spaningsflygplan, som då skulle vara av modellerna Airbus A321 och Global Hawk RQ-4. Båda flygplansmodellerna kan använda TCAR-radar. Efter budgetändringar 2007 valde NATO att inte köpa in airbusmodellen, och valde att beställa endast Global Hawk RQ-4[24]. 2015 skedde den första testflygningen av specialmodellen gjord RQ-4D Phoenix i Palmdale, Kalifonien. Mellan 2016 och 2019 skedde det flera testflygningar i Europa, och man började bygga anläggningar för drönarstyrning.

2022 finns det fem RQ-4D Phoenix stationerade vid Sigonella flygbas i Italien.

Sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022 har NATO använt RQ-4D för spaningsuppdrag vid svarta havet, under Krim[25].

Operatörer[redigera | redigera wikitext]

Operatörer av RQ-4 Global Hawk[redigera | redigera wikitext]

Operatör Myndighet Antal i tjänst Beställda Pensionerade Versioner i tjänst I aktiv tjänst
Australien Australien[26] Australiens flygvapen 1 1 0 MQ-4C[27] 2022–nu
USA USA USA:s flotta Okänt MQ-4C 1998–nu
USA:s flygvapen Okänt RQ-4A, RQ-4B 1998–nu
NASA[28] 2 2 0 RQ-4B 2007–nu
Japan Japan[29] Japans flygvapen 1 3 0 RQ-4B[30] 2022–nu
Sydkorea Sydkorea[31] Sydkoreas flygvapen 4 4[32] 0 RQ-4B 2019–nu
Tyskland Tyskland[33] Tysklands flygvapen 0 1 1 RQ-4E Aldrig i aktiv tjänst pga flygförbud
Nato NATO[34] - 5 5 0 RQ-4D 2019–nu

Potentiella operatörer[redigera | redigera wikitext]

Kanada försökte under år 2019 att köpa tysklands RQ-4E Euro Hawk för spaning i norra delen av landet[35]. Spaningsdrönaren var dock endast ett flygplansskrov och saknade viktiga komponenter, såsom navigationssystem och GPS-modul. Köpet gick aldrig igenom.

Nya Zeeland har visat intresse att köpa RQ-4 Global Hawk. Den skulle främst användas för sökning av illegalt fiske och sök- och räddningsoperationer till havs. Det har dock inte gått längre än att visat sitt intresse[36].

Incidenter[redigera | redigera wikitext]

Sammanfattning av incidenter med RQ-4 Global Hawk
Datum Operatör Plats Orsak
30 december 2001 USA:s flygvapen Förenade arabemiraten Förenade arabemiraten Al Dhafra Mekaniska problem med rodret[37]
15 juli 2002 USA:s flygvapen Pakistan Pakistan Okänt Mekaniska problem kopplat till felmonterade delar[38][39]
28 maj 2009 USA:s flygvapen USA USA Kalifornien Okänd
21 augusti 2011 USA:s flygvapen Afghanistan Afghanistan Jalalabad Okänd[40]
22 juni 2012 USA:s flotta USA USA Maryland Mekaniska problem
21 juni 2017 USA:s flygvapen USA USA Lone Pine, Kalifornien Elektroniska problem[41]
26 juni 2018 USA:s flygvapen Spanien Spanien Cádizbukten Okänd[42]
20 juni 2019 USA:s flotta Iran Iran Hormuzsundet Nedskjuten av iransk militär[43]
26 november 2019 USA:s flotta Förenade arabemiraten Förenade arabemiraten Al Dhafra Kollision med föremål vid start[44]
6 augusti 2021 USA:s flygvapen USA USA North Dakota Okänd[45]

Versioner[redigera | redigera wikitext]

Parameter RQ-4A[46][6] RQ-4B RQ-4D Phoenix[47] RQ-4E Euro Hawk MQ-4C Triton[48] EQ-4B KQ-X
Besättning 3 (fjärrstyrt)
Längd 13,4 m 14,5 m
Vingspann 35,3 m 39,9 m 39,8 m 39,9 m
Höjd 4,6 m 4,7 m 4,6 m
Tomvikt 5 148kg
Motor Rolls-Royce AE 3007 Rolls-Royce AE 3007H Rolls-Royce AE 3007
Max. hastighet 630 km/h 575 km/h 630 km/h 575 km/h
Max. räckvidd 15 200 km 14,000 km 14,000km 14,000 km 18,427 km
Första flygning[49] 1998 2004 2019 2010 2013 2009 2010
Produktionsstart 1997 2002 2009 2009 2010 2009 2010
Produktionsstopp - 2013 - 2010
Undervarianter 1 3 1
Version Kommentar
RQ-4A Första versionen av Global Hawk byggd. Versionen är gjord för USA:s flygvapen för spanningsuppdrag.
RQ-4B Modellen är större än RQ-4A och har därför större lastförmåga.
RQ-4D Phoenix Modellen är utvecklad för NATO.
RQ-4E Euro Hawk Version gjord för det tyska flygvapnet. Som följd av att EASA inte godkände drönaren till flygning i Europa togs modellen ur tjänst[50].
MQ-4C Triton Modell utrustad med flera sensorer som är anpassad för spaning till havs. Modellen är speciellt framtagen till den USA:s flotta. Tidigare hade den namnet RQ-4N.[51]
EQ-4B Modell utrustad med BACN-systemet[52].
KQ-X Är en vidareutveckling av RQ-4B med bränsletankar och lufttankningsteknik som gör det möjligt för lufttankning till andra flygplan. Programmet är en del av DARPA och hade en budget på 33 miljoner dollar. Första flygningen skedde den 1 juli 2010, och programmet avslutades i september 2012[53]. Programmet avslutades innan man hade lycktas med lufttankning mellan två drönare.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Global Hawk” (på amerikansk engelska). Northrop Grumman. https://www.northropgrumman.com/what-we-do/air/global-hawk. Läst 29 december 2022. 
  2. ^ ”RQ-4 Global Hawk” (på engelska). Military.com. https://www.military.com/equipment/rq-4-global-hawk. Läst 29 december 2022. 
  3. ^ ”Global Hawk” (på amerikansk engelska). Northrop Grumman. https://www.northropgrumman.com/what-we-do/air/global-hawk. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Insinna, Valerie (27 juli 2022). ”EXCLUSIVE: Air Force's RQ-4 Global Hawk drones headed for retirement in FY27” (på amerikansk engelska). Breaking Defense. https://breakingdefense.sites.breakingmedia.com/2022/07/exclusive-air-forces-rq-4-global-hawk-drones-headed-for-the-boneyard-in-fy27/. Läst 30 december 2022. 
  5. ^ ”DarkStar Tier III Minus”. irp.fas.org. https://irp.fas.org/program/collect/darkstar.htm. Läst 30 december 2022. 
  6. ^ [a b c d] ”RQ-4 Global Hawk” (på amerikansk engelska). Air Force. https://www.af.mil/About-Us/Fact-Sheets/Display/Article/104516/rq-4-global-hawk/. Läst 30 december 2022. 
  7. ^ ”RQ-4 Block 20 Global Hawk”. web.archive.org. 22 maj 2009. Arkiverad från originalet den 22 maj 2009. https://web.archive.org/web/20090522114647/http://www.as.northropgrumman.com/products/ghrq4b/index.html. Läst 30 december 2022. 
  8. ^ Donald, David. ”Northrop Grumman Rolls Out First Australian Triton Surveillance UAV” (på engelska). Aviation International News. https://www.ainonline.com/aviation-news/defense/2022-09-15/northrop-grumman-rolls-out-first-australian-triton-surveillance-uav. Läst 1 januari 2023. 
  9. ^ admin (2 mars 2019). ”Northrop Grumman RQ-4 Global Hawk” (på amerikansk engelska). MilitaryLeak. https://militaryleak.com/2019/03/02/northrop-grumman-rq-4-global-hawk/. Läst 1 januari 2023. 
  10. ^ [a b] ”RQ-4B Global Hawk High-Altitude Long-Endurance Unmanned Aerial System (UAS)”. https://www.dote.osd.mil/Portals/97/pub/reports/FY2012/af/2012globalhawk.pdf?ver=2019-08-22-111755-317. Läst 1 januari 2023. 
  11. ^ admin (14 mars 2022). ”Japan Air Self-Defense Force Receives First RQ-4B Block 30(I) Global Hawk RPAS” (på amerikansk engelska). MilitaryLeak. https://militaryleak.com/2022/03/14/japan-air-self-defense-force-receives-first-rq-4b-block-30i-global-hawk-rpas/. Läst 1 januari 2023. 
  12. ^ ”RQ-4A/B Global Hawk Unmanned Aircraft System (RQ-4A/B Global Hawk)”. Defense Acquisition Management Information Retrieval. 31 december 2012. https://www.esd.whs.mil/Portals/54/Documents/FOID/Reading%20Room/Selected_Acquisition_Reports/FY_2012_SARS/RQ-4A-B_Global_Hawk_December_2012_SAR.pdf. Läst 1 januari 2023. 
  13. ^ ”Northrop Grumman RQ-4 Global Hawk”. www.designation-systems.net. https://www.designation-systems.net/dusrm/app2/q-4.html. Läst 30 december 2022. 
  14. ^ ”Global Hawk Integrated Sensor Suite”. Raytheon intelligence & space. https://www.raytheonintelligenceandspace.com/what-we-do/command-and-control/battle-management/globalhawk-iss. Läst 1 januari 2023. 
  15. ^ admin (9 april 2005). ”Global Hawk RQ-4A-B” (på amerikansk engelska). Defense Update:. https://defense-update.com/20050409_globalhawk.html. Läst 1 januari 2023. 
  16. ^ ”New Sensors Improve Global Hawk Imaging and Threat Deterrence” (på engelska). Avionics International. 2 oktober 2020. https://www.aviationtoday.com/2020/10/02/global-hawk-gets-new-sensors/. Läst 1 januari 2023. 
  17. ^ ”Ancile”. www.deagel.com. https://www.deagel.com/news/n000011115. Läst 1 januari 2023. 
  18. ^ ”Above Ukraine, a Cold War Spy Plane Is Finally Tracking a Russian Invasion” (på engelska). Defense One. https://www.defenseone.com/threats/2022/02/above-ukraine-cold-war-spy-plane-finally-tracking-russian-invasion/362288/. Läst 1 januari 2023. 
  19. ^ Carey, Bill. ”Germany Cancels Further Euro Hawk Procurement” (på engelska). Aviation International News. https://www.ainonline.com/aviation-news/2013-05-16/germany-cancels-further-euro-hawk-procurement. Läst 30 december 2022. 
  20. ^ Trevithick, Joseph (28 september 2018). ”Canada Considers Buying Huge Non-Flyable Drone From Germany To Meet Arctic Patrol Needs” (på engelska). The Drive. https://www.thedrive.com/the-war-zone/23887/canada-considers-buying-huge-non-flyable-drone-from-germany-to-meet-arctic-patrol-needs. Läst 30 december 2022. 
  21. ^ ”Japan receives first RQ-4B Global Hawk” (på engelska). Janes.com. https://www.janes.com/defence-news/news-detail/japan-receives-first-rq-4b-global-hawk. Läst 1 januari 2023. 
  22. ^ ”US RQ-4A GLOBAL HAWK UAV”. web.archive.org. 19 juni 2013. Arkiverad från originalet den 19 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130619032512/http://www.airforceworld.com/heli/eng/rq4.htm. Läst 1 januari 2023. 
  23. ^ ”US delivers fourth and final RQ-4 Global Hawk UAV to RoKAF” (på engelska). Janes.com. https://www.janes.com/defence-news/news-detail/us-delivers-fourth-and-final-rq-4-global-hawk-uav-to-rokaf. Läst 1 januari 2023. 
  24. ^ NATO. ”Alliance Ground Surveillance (AGS)” (på engelska). NATO. https://www.nato.int/cps/en/natohq/topics_48892.htm. Läst 1 januari 2023. 
  25. ^ Gosselin-Malo, Elisabeth (20 juli 2022). ”Inside The NATO Alliance's RQ-4D "Phoenix" Drone Operations” (på engelska). The Drive. https://www.thedrive.com/the-war-zone/inside-the-nato-alliances-rq-4d-phoenix-drone-operations. Läst 1 januari 2023. 
  26. ^ ”Australia’s first Triton sea-surveillance drone can share data with US Navy” (på engelska). Stars and Stripes. https://www.stripes.com/theaters/asia_pacific/2022-09-15/australia-triton-sea-surveillance-drones-7351103.html. Läst 30 december 2022. 
  27. ^ Andrew McLaughlin (31 december 2022). ”From the Magazine: TRITON MQ-4C AT RISK…AGAIN?” (på australisk engelska). APDR. https://asiapacificdefencereporter.com/from-the-magazine-triton-mq-4c-at-riskagain/. Läst 1 januari 2023. 
  28. ^ Conner, Monroe (19 april 2017). ”Global Hawk”. NASA. Arkiverad från originalet den 30 december 2022. https://web.archive.org/web/20221230170109/https://www.nasa.gov/centers/armstrong/aircraft/GlobalHawk/index.html. Läst 30 december 2022. 
  29. ^ Zaffar, Hanan (18 mars 2022). ”Japan Receives First of Three RQ-4B Global Hawks From US” (på amerikansk engelska). The Defense Post. https://www.thedefensepost.com/2022/03/18/japan-rq-4b-global-hawks/. Läst 30 december 2022. 
  30. ^ Waldron2022-12-22T07:31:00+00:00, Greg. ”Tokyo stands up RQ-4B Global Hawk capability” (på engelska). Flight Global. https://www.flightglobal.com/military-uavs/tokyo-stands-up-rq-4b-global-hawk-capability/151432.article. Läst 1 januari 2023. 
  31. ^ Panda, Ankit. ”Next RQ-4 Global Hawk Drones Arrive in South Korea” (på amerikansk engelska). thediplomat.com. https://thediplomat.com/2020/04/next-rq-4-global-hawk-drones-arrive-in-south-korea/. Läst 30 december 2022. 
  32. ^ ”US approves sale of Global Hawks to South Korea” (på engelska). Stars and Stripes. https://www.stripes.com/news/us-approves-sale-of-global-hawks-to-south-korea-1.319755. Läst 1 januari 2023. 
  33. ^ Newdick, Thomas (18 mars 2021). ”Germany’s Unwanted Euro Hawk Drone Has Finally Become A Very Costly Museum Exhibit” (på engelska). The Drive. https://www.thedrive.com/the-war-zone/39852/germanys-unwanted-euro-hawk-drone-has-finally-become-a-very-costly-museum-exhibit. Läst 30 december 2022. 
  34. ^ NATO. ”First NATO AGS remotely piloted aircraft ferries to Main Operating Base in Italy” (på engelska). NATO. http://www.nato.int/cps/en/natohq/news_171171.htm. Läst 30 december 2022. 
  35. ^ Rogoway, Tyler (21 februari 2019). ”Canada Is Officially Trying To Buy Germany's Unwanted And Unflyable RQ-4E Euro Hawk Drone” (på engelska). The Drive. https://www.thedrive.com/the-war-zone/26583/canada-is-officially-trying-to-buy-germanys-unwanted-and-unflyable-rq-4e-euro-hawk-drone. Läst 30 december 2022. 
  36. ^ ”Spy drones on NZ defence wish list” (på New Zealand English). NZ Herald. https://www.nzherald.co.nz/nz/spy-drones-on-nz-defence-wish-list/XLWSKLKPBZKCKRI3GBZM33DN4M/. Läst 30 december 2022. 
  37. ^ ”December 30, 2001: Global Hawk AV-5 Experienced a Class A Mishap” (på amerikansk engelska). www.aftc.af.mil. https://www.aftc.af.mil/News/On-This-Day-in-Test-History/Article-Display-Test-History/Article/2426608/december-30-2001-global-hawk-av-5-experienced-a-class-a-mishap/. Läst 1 januari 2023. 
  38. ^ 2002-07-16T00:00:00+01:00. ”Global Hawk crashes as reportis released on first UAV loss” (på engelska). Flight Global. https://www.flightglobal.com/global-hawk-crashes-as-reportis-released-on-first-uav-loss/43607.article. Läst 1 januari 2023. 
  39. ^ ”Unmanned Global Hawk Crashes” (på amerikansk engelska). Washington Post. ISSN 0190-8286. https://www.washingtonpost.com/archive/politics/2002/07/11/unmanned-global-hawk-crashes/dd5d501b-a9d8-403e-b68b-caeb9e932cac/. Läst 1 januari 2023. 
  40. ^ ”ISAF confirms 2011 Global Hawk crash” (på engelska). Flight Global. https://www.flightglobal.com/isaf-confirms-2011-global-hawk-crash/104056.article. Läst 30 december 2022. 
  41. ^ ”UNITED STATES AIR FORCE AIRCRAFT ACCIDENT INVESTIGATION BOARD REPORT”. UNITED STATES AIR FORCE AIRCRAFT ACCIDENT INVESTIGATION BOARD. 19 september 2018. https://www.airandspaceforces.com/PDF/AircraftAccidentReports/Documents/2018/06212017_RQ4_Calif.pdf. Läst 30 december 2022. 
  42. ^ Losey, Stephen (7 september 2018). ”Global Hawk drone crashed off the coast of Spain in June, but the Air Force stayed mum” (på engelska). Air Force Times. https://www.airforcetimes.com/news/your-air-force/2018/09/07/global-hawk-drone-crashed-off-the-coast-of-spain-in-june-but-the-air-force-stayed-mum/. Läst 30 december 2022. 
  43. ^ ”U.S. Central Command Statement: Iranians shoot down U.S. drone” (på amerikansk engelska). U.S. Central Command. https://www.centcom.mil/MEDIA/STATEMENTS/Statements-View/Article/1881682/us-central-command-statement-iranians-shoot-down-us-drone/. Läst 30 december 2022. 
  44. ^ ”Navy RQ-4A Surveillance Drone Suffers Major Damage in Middle East” (på amerikansk engelska). USNI News. 12 december 2019. https://news.usni.org/2019/12/12/navy-rq-4a-surveillance-drone-suffers-major-damage-in-middle-east. Läst 30 december 2022. 
  45. ^ Press, The Associated (6 augusti 2021). ”Air Force Global Hawk crashes near Grand Forks, N.D.; no injuries” (på engelska). Air Force Times. https://www.airforcetimes.com/news/your-air-force/2021/08/06/air-force-global-hawk-crashes-near-grand-forks-nd-no-injuries/. Läst 30 december 2022. 
  46. ^ ”RQ-4A Global Hawk” (på amerikansk engelska). Museum of Aviation. https://museumofaviation.org/portfolio/rq-4a-global-hawk/. Läst 29 december 2022. 
  47. ^ ”Nato AGS RQ-4D Phoenix UAV, Italy” (på amerikansk engelska). Airforce Technology. https://www.airforce-technology.com/projects/nato-ags-rq-4d-phoenix-uav-italy/. Läst 29 december 2022. 
  48. ^ ”US Navy wants more MQ-4C Triton unmanned aircraft system”. www.navyrecognition.com. https://www.navyrecognition.com/index.php/news/defence-news/2021/march/9895-us-navy-wants-more-mq-4c-triton-unmanned-aircraft-system.html. Läst 29 december 2022. 
  49. ^ ”Northrop Grumman RQ-4 Global Hawk - program supplier guide | Airframer”. www.airframer.com. https://www.airframer.com/aircraft_detail.html?model=RQ-4_Global_Hawk. Läst 30 december 2022. 
  50. ^ Newdick, Thomas (18 mars 2021). ”Germany’s Unwanted Euro Hawk Drone Has Finally Become A Very Costly Museum Exhibit” (på engelska). The Drive. https://www.thedrive.com/the-war-zone/39852/germanys-unwanted-euro-hawk-drone-has-finally-become-a-very-costly-museum-exhibit. Läst 29 december 2022. 
  51. ^ ”Northrop Grumman MQ-4 Triton”. www.militaryfactory.com. https://www.militaryfactory.com/aircraft/detail.php?aircraft_id=983. Läst 29 december 2022. 
  52. ^ ”Battlefield Airborne Communications Node (BACN)” (på amerikansk engelska). Northrop Grumman. https://www.northropgrumman.com/what-we-do/air/battlefield-airborne-communications-node-bacn. Läst 29 december 2022. 
  53. ^ ”Photo Release -- DARPA Tasks Northrop Grumman to Demonstrate Autonomous Aerial Refueling (NYSE:NOC)”. web.archive.org. 7 september 2010. Arkiverad från originalet den 7 september 2010. https://web.archive.org/web/20100907205135/http://www.irconnect.com/noc/press/pages/news_releases.html?d=195525. Läst 29 december 2022.