Novair

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nova Airlines AB
Novair A321 SE-RDE Gardermoen.png
Flygfakta
Callsign Navigator
IATA N9
ICAO NVR
Baser Stockholm Arlanda Oslo Gardermoen
Flottstorlek 1 Airbus A321-231[1] 1 Airbus A320
Destinationer ca. 45
Företagsfakta
Typ Aktiebolag
Org.nr 556490-0875
Huvudkontor Ynglingagatan 2, 113 47 Stockholm Sverige
Bransch Stockholm-Arlanda
Göteborg-Landvetter
Köpenhamn-Kastrup
Historia
Grundat 1997
Struktur
Moderbolag DER Touristic Nordic
Övrigt
Webbplats Novair

Novair är ett svenskt flygbolag som flyger charter med Arlanda som huvudhamn. Novair (Nova Airlines AB) är systerbolag till charterarrangören Apollo som är en av Skandinaviens största resebyråer med verksamheter i Sverige, Norge Danmark och Finland. Novair har 359 anställda, varav 70 är piloter och 245 kabinpersonal. År 2006 flög ca 800 000 passagerare med Novair, varav 85% var Apollo-resenärer. Bolaget ägs av den tyska resekoncernen DER Touristik som är en del av REWE group.

Novair flyger till charterresemål runt Medelhavet, Egypten och Kanarieöarna, men flög tidigare även till resmål längre bort så som till Thailand, Indien, Vietnam, Mexico och Dominikanska Republiken. Longhaul-trafiken flögs främst med Novairs egna A330-200 och efter att Novair avyttrat dessa, med inhyra A330 antingen från Orbest, Air Europa eller Air Lingus.

Under 2016/2017 sköttes trafiken med en egen A321 samt en inhyrd A320 från Titan Airways.

2015 beslutades det att i mars 2016 lägga ner basen på Göteborg Landvetter Flygplats stängas och även att en av de tre a321 flygbolaget har ska lämnas tillbaka till leasingföretaget.

Det beställdes även tre stycken a321neo 2015 som beräknas levereras 2017, denna order minskades senare till två a321neo[2], då man valde att inte öppna Göteborgsbasen.

2004 bytte Novair logotyp från den ursprungliga med pilar till den nya som följer samma standard som moderbolaget Apollo använder sig av

Destinationer[redigera | redigera wikitext]

För vintersäsongen 2015-2016[3]

Hurghada, Teneriffa, Fuerteventura, Lanzarote och Gran Canaria

För sommarsäsongen 2016[4]

Karpathos, Korfu, Kos, Kreta (Chania), Preveza, Rhodos, Santorini, Zakynthos, Split, Fuerteventura och Antalya

Fullständig artikel: Novair destinationer

Flotta[redigera | redigera wikitext]

Dagens flotta

Flygplanstyp I tjänst Antal Platser Registrering Anmärkning
Airbus A321[1] 2004 1 211 SE-RDO
Airbus A320 2016 - 1 180 G-POWI Hyrd från Titan Airways
Airbus A321neo 2017- 2 SE-RKA, SE-RKB Beställda 2015. Första flygning 2017-07-01 Gardemoen (OSL) till Kreta Chania (CHQ)

Historisk flotta

Flygplanstyp I tjänst Antal Registrering
Airbus A321 2004 - 2016 2 SE-RDN, SE-RDP
Airbus A330
(Leasad av Air Europa)
20102011 1 EC-KOM
Airbus A330
(Leasad av Orbest)
20072008 1 CS-TRA
Airbus A330 20002007 2 SE-RBF, SE-RBG
Boeing 737-300 1999 1 ZK-NGE
Boeing 737-800NG 19992005 3 SE-DVO, SE-DVR, SE-DVU
Lockheed L-1011 TriStar 19972000 4 SE-DVX, SE-DVF, SE-DVI, SE-DTC
Airbus A330-200

(Leasad av Aer Lingus)

2013 –2014 1 EI-LAX
Airbus A330-200

(Leasad av Aer Lingus)

2014-2015 1 EI-DAA[5]
Novair.svg
Novair Tristar 500 SE-DVF. Ett av Novairs första medel- och långdistansflyg.
Boeing 737-800 med gamla logotypen

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Sök luftfartyg”. Transportstyrelsen. http://transportstyrelsen.se/sv/Luftfart/Luftfartyg-och-luftvardighet/Luftfartygsregistret/Sok-luftfartyg/. Läst 10 april 2013. 
  2. ^ www.flygtorget.se, Flygtorget AB -. ”Flygtorget » Flygnyheter » Flygnyheter » Novair väntar in nya A321”. www.flygtorget.se. http://www.flygtorget.se/Aktuellt/Artikel/?Id=11759. Läst 7 oktober 2016. 
  3. ^ ”Novairs vinterdestinationer”. www.novair.se. http://www.novair.se/destinationer/vinter. Läst 21 december 2015. 
  4. ^ ”Novairs sommardestinationer”. www.novair.se. http://www.novair.se/destinationer/sommar. Läst 21 december 2015. 
  5. ^ ”Aer Lingus EI-DAA (Airbus A330 - MSN 397) | Airfleets aviation”. www.airfleets.net. http://www.airfleets.net/ficheapp/plane-a330-397.htm. Läst 21 december 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]