Novaja Gazeta

Från Wikipedia
Novaja Gazeta
Novaya gazeta logo.svg
Publikationstypnyhetstidning
Grundad1 april 1993
OmrådeRyska federationens politik
LandRyssland
HuvudkontorMoskva
GrundareDmitrij Muratov, Sergej Kusjnerjov, Pavel Vosjtjanov och Akram Murtazajev
ChefredaktörDmitrij Muratov
Politisk beteckningoberoende oppositionell
Språkryska
engelska
Frekvensvarje måndag, onsdag och fredag
Upplaga90 000 exemplar (2021)
FormatA2
HuvudägareMichail Gorbatjov
Aleksandr Lebedev
tidningens anställda
Alexa-rankning9 665 (2021)
UtmärkelserKarlsmedaille für europäische Medien, Out d'or, Fyra friheter-priset: yttrandefrihet, Yrke — Journalist, Bucerius-Förderpreis Freie Presse Osteuropas, Lev Kopelev-priset och Andrej Sacharovs frihetspris
Webbplatswww.novayagazeta.ru, www.en.novayagazeta.ru

Novaja Gazeta (ryska: Новая газета, svenska: Nya tidningen) är en rysk dagstidning, startad den 1 april 1993. Den är känd för sin kritiska och undersökande journalistik, särskilt om politik och samhällsfrågor.[1] Tidningen publiceras i Moskva, i regioner inom Ryssland och på några platser utanför landet. Dess tryckta upplaga ges ut måndagar, onsdagar och fredagar; engelskspråkiga artiklar på tidningens webbplats uppdateras på veckovis basis i form av nyhetsbrevet Russia, Explained.

Sedan 2000 har sju av tidningens journalister blivit mördade i samband med deras arbete. Dessa inkluderar Jurij Sjtjekotjichin, Anna Politkovskaja[2] och Anastasija Baburova.[3]

Historik och översikt[redigera | redigera wikitext]

Novaja Gazeta har sina rötter i Komsomolskaja Pravda, som efter Sovjetunionens fall upplevde en splittring i flera tidningar.[4] Redaktör för Novaja Gazeta är Dmitrij Muratov, en tidigare anställd på Komsomolskaja Pravda[5] som 1988 lämnade den tidningen och tillsammans med andra tidigare medarbetare där fem år senare grundade Novaja Gazeta.[2] Pengar till tidningsstarten kom bland annat via en donation från Michail Gorbatjov, som donerade delar av sin prissumma från Nobels fredspris 1990 till tidningen.[6]

Novaja Gazeta hade år 2015 kontor och lokala upplagor i (minst) tio ryska städer. Dessa var då:[7]

Dessutom distribueras (uppgift från 2007) tidningen i Israel, tillsammans med en lokal ryskspråkig tidning. Tidningen har även distribution och kontor i Tyskland (Berlin) och Kazakstan (Almaty).[8]

Sedan 2007 finns tidningens webbupplaga även i en engelskspråkig version.[8]

Övergrepp på medarbetare[redigera | redigera wikitext]

Novaja Gazetas mest kända journalist var kolumnisten Anna Politkovskaja, som mördades 7 oktober 2006. Novaja Gazeta är den tidning som fått flest journalister mördade sedan sovjettiden (fram till 2010 fyra av de totalt 19 ryska journalister som då mördats sedan millennieskiftet[9]), och förutom Anna Politkovskaja har även bland annat Jurij Sjtjekotsjitjin, Igor Domnikov och Anastasija Baburova mördats.[3]

1 april 2013 skrev Ramzan Kadyrov ett meddelande på Instagram där han gratulerade den tjugoåriga tidningen. Internetanvändare har undrat om det var ett aprilskämt; Kadyrov misstänks ha haft en betydande roll i mördandet av Novaja Gazeta-reportrarna Anna Politkovskaja och Natalja Estemirova.[10]

Chefredaktören och medgrundaren Dmitrij Muratov, när han 2010 tog emot Four Freedoms-priset.

I april 2022 blev chefredaktören Muratov föremål för en kemisk attack. Han ansåg själv att attacken var förorsakad av hans öppna kritik mot Rysslands invasion av Ukraina.[11]

Oberoende och regimkritik[redigera | redigera wikitext]

Novaja Gazeta är en av Rysslands få kvarvarande större oberoende tidningar.[2] Man har vid flera tillfällen (bland annat 2010[12] och 2011[13]) utsatts för DDOS-attacker mot sin Internetversion, attacker som vid minst ett tillfälle också drabbat ryska oberoende bloggar.[13]

24 februari 2015 publicerade tidningen kontroversiellt material angående Kremls "ukrainska planer". Enligt materialet skulle den ryska statsledningen redan i början av februari 2014 (det vill säga före Viktor Janukovytjs avsättande/flykt från posten som Ukrainas president) planerat ett annekterande av Krim och (den ukrainska delen av) Donetskbäckenet. Orsakerna skulle inte i första hand vara omsorgen om den ryska minoriteten i områdena utan mer geopolitisk.[14][15]

I mars 2022 upphörde tidningen med sin utgivning, till följd av ökad statlig censur. Denna infördes under samma månad av Vladimir Putins regim för att tysta den interna ryska kritiken mot den pågående ryska invasionen av Ukraina, vilket innebar att en mängd andra kvarvarande oppositionsmedier antingen tvangs stänga eller gå i exil. Chefredaktören Muratov auktionerade senare bort sin Nobelmedalj, till förmån för ukrainska flyktingar.[16]

För att komma runt den ryska censuren startade utvandrade medarbetare i april samma år Novaya Gazeta Europe,[6] en europeisk upplaga av tidningen med utgivning från Riga.[11] Dess webbplats blockerades senare i april i Ryssland. I juli lanserade man Novaja Rasskaz-Gazeta, en magasinsversion av dagstidningen; även dess webbplats blockerades kort därefter i Ryssland.[17]

5 september 2022 drog en rysk domstol in utgivningsbeviset för Novaja Gazeta, med hänvisning till saknade dokument från tidningens ägarbyte 2006. Beslutet kom mindre än en vecka efter att delägaren Michail Gorbatjov avlidit.[6] Chefredaktören Muratov anser att beslutet har politiska orsaker och har för avsikt att överklaga beslutet.

Ägande och utgivning[redigera | redigera wikitext]

Aleksandr Lebedev är en av Novaja Gazetas delägare.

2007 ägdes tidningen till 90 procent av Lebedev och 10 procent av Gorbatjov.[8] Senare ägdes 49 procent av tidningen av Sovjetunionens förre president Michail Gorbatjov, tillsammans med affärsmannen och politikern Aleksandr Lebedev. Resterande 51 procent ägdes av tidningens egna anställda. Anno 2017 fördelades ägarskapet som 14 procent för Lebedev, 10 procent för Gorbatjov och resten bland de anställda.

Upplaga (tryckt)[redigera | redigera wikitext]

  • juni 2012 – 284 500 exemplar
  • 2021 – 90 000 exemplar (plus 500 000 dagliga läsare av webbupplagan)[18]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Novaja Gazeta har erhållit följande utmärkelser för sitt arbete:

I oktober 2021 tilldelades chefredaktören Muratov Nobels fredspris, tillsammans med Maria Ressa, för deras arbete för yttrandefriheten i deras respektive hemländer.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Halpin, Tony (23 januari 2009). ”Journalists from Novaya Gazeta are ‘assassination targets’” (på engelska). The Times. ISSN 0140-0460. https://www.thetimes.co.uk/article/journalists-from-novaya-gazeta-are-assassination-targets-cjbv5nzp2sg. Läst 7 september 2022. 
  2. ^ [a b c d] ”Dmitrij Muratov - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dmitrij-muratov. Läst 7 september 2022. 
  3. ^ [a b] RFE/RL (8 oktober 2021). ”Working For Novaya Gazeta Puts Its Journalists In The Crosshairs” (på engelska). RadioFreeEurope/RadioLiberty. https://www.rferl.org/a/novaya-gazeta-nobel-prize-journalists-killed/24944541.html. Läst 7 september 2022. 
  4. ^ "История «Новой Газеты»". Novayagazea.ru. Läst 28 februari 2015. (ryska) engelsk automatöversättning
  5. ^ ”Новая газета” (på ru-RU). Новая газета. http://www.novayagazeta.ru/editorial.html. Läst 7 september 2022. 
  6. ^ [a b c] AFP (5 september 2022). ”Russia Revokes Novaya Gazeta Newspaper Print License” (på engelska). The Moscow Times. https://www.themoscowtimes.com/2022/09/05/russia-revokes-novaya-gazeta-newspaper-print-license-a78718. Läst 7 september 2022. 
  7. ^ "Региональные представительства «Новой Газеты»". Novayagazeta.ru. Läst 28 februari 2015. (ryska)
  8. ^ [a b c] "Novaya Gazeta Hits the Internet in English". Themoscowtimes.com, 2007-08-28. Läst 28 februari 2015. (engelska)
  9. ^ ”Novaya Gazeta: Journalism, murder and reporting the truth on Russia's bravest newspaper” (på engelska). Reuters Institute for the Study of Journalism. https://reutersinstitute.politics.ox.ac.uk/news/novaya-gazeta-journalism-murder-and-reporting-truth-russias-bravest-newspaper. Läst 7 september 2022. 
  10. ^ Om Ramzan Kadyrov på Reportrar utan gränsers nätsidor Arkiverad 10 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ [a b] Belam, Martin (8 april 2022). ”Russian Nobel-winning editor says he was attacked with red paint” (på engelska). the Guardian. https://www.theguardian.com/world/2022/apr/08/russian-nobel-winning-editor-dmitry-muratov-attacked-red-paint. Läst 7 september 2022. 
  12. ^ Hacker Attack Freezes Novaya Gazeta's Web Site, Nikolaus von Twickel, The Moscow Times, 2010-02-01 (engelska)
  13. ^ [a b] Gutterman, Steve. ”Medvedev criticizes illegal attack on his blog” (på engelska). Reuters. Arkiverad från originalet den 18 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150118233448/http://www.reuters.com/article/2011/04/07/us-russia-medvedev-cyberattack-idUSTRE7367GF20110407. Läst 25 februari 2015. 
  14. ^ Andrei Lipsky (2015-02-24): "Novaya Gazeta: ‘It is Seen as Correct to Initiate Annexation of Eastern Regions of Ukraine to Russia’". Interpretetermag.com. Läst 25 februari 2015. (engelska)
  15. ^ Winqvist, Lina (2014-02-25): "Hemliga dokument avslöjar Rysslands Ukrainaplan". Yle.fi. Läst 25 februari 2015.
  16. ^ Roth, Andrew (28 mars 2022). ”Russian news outlet Novaya Gazeta to close until end of Ukraine war” (på engelska). the Guardian. https://www.theguardian.com/world/2022/mar/28/russian-news-outlet-novaya-gazeta-to-close-until-end-of-ukraine-war. Läst 7 september 2022. 
  17. ^ Lillkung, Anna/Emtö, Jenna (6 september 2022). ”Rysk domstol stoppar den oberoende tidningen Novaja Gazeta: "Yttrandefriheten har begränsats mer nu än under Sovjettiden"”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/a/7-10020340. Läst 7 september 2022. 
  18. ^ AFP (28 mars 2021). ”Russian newspaper fights on despite threats and attacks” (på engelska). France 24. https://www.france24.com/en/live-news/20210328-russian-newspaper-fights-on-despite-threats-and-attacks. Läst 5 september 2022. 
  19. ^ ”Eine kleine Chronologie der NOWAJA GASETA - anstageslicht.de” (på tyska). www.anstageslicht.de. https://www.anstageslicht.de/themen/mutige-journalisten/nowaja-gaseta-die-neue-zeitung-in-russland/eine-kleine-chronologie-der-nowaja-gaseta/. Läst 7 september 2022. 
  20. ^ Kapustina, Olga (10 maj 2012). ”Novaya Gazeta receives Charlemagne Medal” (på brittisk engelska). DW.COM. https://www.dw.com/en/novaya-gazeta-receives-charlemagne-medal/a-15939395. Läst 7 september 2022. 
  21. ^ ”Nobel Peace Prize 2021: Know more about winners Maria Ressa and Dmitry Muratov” (på engelska). Republic World. https://www.republicworld.com/world-news/rest-of-the-world-news/nobel-peace-prize-2021-know-more-about-winners-maria-ressa-and-dmitry-muratov.html. Läst 7 september 2022. 
  22. ^ UCR (14 oktober 2021). ”Four Freedoms Awards laureates receive Nobel Peace Prize” (på amerikansk engelska). University College Roosevelt. https://www.ucr.nl/nieuws/four-freedoms-awards-laureats-receive-nobel-peace-prize/. Läst 7 september 2022. 

Allmänna källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Novaja_Gazeta&oldid=51162540”