Ny1 Canis Majoris

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ny1 Canis Majoris (ν1)
Canis Major IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildStora hunden
Rektascension06t 36m 22,85133s[1]
Deklination-18° 39′ 35,6838″[1]
Skenbar magnitud ()+5,704[2] (5,87 + 7,61)[3]
Stjärntyp
SpektraltypG8 III + F3 IV-V[3]
B–V+0,84[4]
Astrometri
Radialhastighet ()+26,13[2] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -10,09[1] mas/år
Dek.: +13,06[1] mas/år
Parallax ()9,30 ± 1,21[1]
Avståndca 350  (ca 110 pc)
Absolut magnitud ()+1,23[5]
Detaljer
Massa1,41[2] M
Radie8,97[4] R
Luminositet8[2] L
Temperatur6 091 ± 822[2] K
Metallicitet-0,06[6] dex
Vinkelhastighet4,8 ± 0,2[5] km/s
Ålder3,0[2] miljarder år
Andra beteckningar
v 1 CMa, 6 Canis Majoris, BD-18° 1480, GC 8614, HD 47138, HIP 31564, HR 2423, SAO 151694, ADS 5253, CCDM 06364-1840 , WDS 06364-1840 [7]

Ny1 Canis Majoris (ν1 Canis Majoris, förkortat Ny1 CMa, ν1 CMa) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Stora hunden. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 5,70[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 9,3[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 350 ljusår (ca 110 parsek) från solen.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan Ny1 Canis Majoris A är en gul till vit jättestjärna av spektralklass G8 III[3]. Den har en radie som är ca 9[4] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 8[2] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 6 090[2] K.

Följeslagaren, Ny1 Canis Majoris B, är en gulvit stjärna i huvudserien eller underjätte av spektralklass F3 IV-V[3] med en skenbar magnitud på 7,61[3]. Den var 2011 separerad med 17,29 bågsekunder från primärstjärnan vid en positionsvinkel på 264,2°.[8]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d e f g h i] Luck, R. Earle (September 2015), "Abundances in the Local Region. I. G and K Giants", The Astronomical Journal, 150 (3): 23, arXiv:1507.01466 , Bibcode:2015AJ....150...88L, doi:10.1088/0004-6256/150/3/88, 88.
  3. ^ [a b c d e] Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878 , Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  4. ^ [a b c] https://www.universeguide.com/star/nu1canismajoris. Hämtad 2017-12-22.
  5. ^ [a b] Ammler-von Eiff, M.; Reiners, A. (June 2012), "New measurements of rotation and differential rotation in A-F stars: are there two populations of differentially rotating stars?", Astronomy & Astrophysics, 542: 31, arXiv:1204.2459 , Bibcode:2012A&A...542A.116A, doi:10.1051/0004-6361/201118724, A116.
  6. ^ Soubiran, C.; et al. (2008), "Vertical distribution of Galactic disk stars. IV. AMR and AVR from clump giants", Astronomy and Astrophysics, 480 (1): 91–101, arXiv:0712.1370 , Bibcode:2008A&A...480...91S, doi:10.1051/0004-6361:20078788.
  7. ^ "nu01 CMa". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2017-09-05.
  8. ^ Mason, Brian D.; et al. (May 2012), "Speckle Interferometry at the U.S. Naval Observatory. XVIII", The Astronomical Journal, 143 (5): 6, Bibcode:2012AJ....143..124M, doi:10.1088/0004-6256/143/5/124, 124.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]