Nya Elementar

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Nya Elementar
Nya elementars gymnasium 1971–1999
Nya Elementarskolan i Stockholm 1939–1967
Statens provskola Nya Elementarskolan i Stockholm 1828–1939
Nya Elementar 2009c.jpg
Skolbyggnaden i Åkeshov år 2009
SkoltypGrundskola, tidigare gymnasieskola före 1999
Läroverk före 1966
OrtÅkeshov
LänStockholms län
LandSverige Sverige
Grundad1857
Webbplatshttp://nyaelementar.stockholm.se

Nya Elementar är en kommunal grundskola i Åkeshov i västra Stockholm.

Skolan grundades 1828 som statens provskola i stadsdelen Klara i Stockholm. Den övertogs 1936 av Stockholms stad och flyttade i slutet av 1940-talet till Åkeshov.

Skolans organisation utgörs av idag sju arbetslag i årskurserna F-9 inklusive grundsärskola; totalt har skolan cirka 150 anställda och 1000 elever.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Nya Elementar, byggnad, 2009
Nya Elementar, interiör, 2009

Nya Elementar är en F-9-skola med tillhörande grundsärskola och resursskola. Skolan är uppdelad i arbetslag med egna hemvisten som leds av respektive biträdande rektor.

Arbetslagen är fördelade på följande sätt:[1]

  • Vintergatan (årskurs F-3)
  • Lyran (årskurs 4-6)
  • Apollo, Nova och Pegasus (årskurs 7-9)
  • Mira (grundsärskola årskurs F-9)
  • Bromma Resursskola
  • Zenit (skolans administrativa arbetslag)
  • Satelliten (fritidsklubb för Lyran och Mira)

Vision[redigera | redigera wikitext]

  • "På Nya Elementar ska varje elev känna att det som sker i undervisningen är så viktigt att det kan/vill man inte missa."
  • "På Nya Elementar ska varje elev trivas, känna sig accepterad samt acceptera andra."[1]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

I oktober 2005 fick Nya Elementar Stockholms stads kvalitetsutmärkelse[2] tillsammans med Jensen Gymnasium. Hösten 2007 tilldelades skolan kvalitetsutmärkelsen för andra gången, denna gång som ensam pristagare, och blev därigenom den enda pristagaren som tilldelats kvalitetsutmärkelsen två gånger. Hösten 2008 tilldelades Nya Elementar Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola av Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ) som en av två skolor i Sverige.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Stora uppfostringskommittén[redigera | redigera wikitext]

Stora uppfostringskommittén var en utredningskommitté verksam 1825–28, den var då Sveriges namnkunnigaste i sitt slag med storheter som Carl Adolph Agardh, Jöns Jacob Berzelius, Erik Gustaf Geijer, Hans Järta och Esaias Tegnér bland ledamöterna. Kommitténs bakgrund var kritiken mot den samtida skolan som ansågs otillbörligt gynna den klassiska utbildningen. Kommittén föreslog en ”modern” linje vid sidan av den klassiska, bland annat föreslogs nya ämnen som engelska, kemi och gymnastik.[3]

1825 lade kommittén ett förslag där man ansåg att en ny elementarskola med ”ämnesläsningsmetod” skulle inrättas. Med ämnesläsning menades att undervisningen skulle skötas av ämneslärare i stället för, som annars var brukligt, klasslärare. Genom kungligt brev 20 juni 1827 bifölls detta förslag, och en styrelse bestående av ledamöterna Johan Olof Wallin, Johan Lefrén, Nils Magnus af Tannström samt Gari Fredrik Smerling (senare ersatt av August von Hartmansdorff) tillsattes.[4]

De första 30 åren (1828–1858)[redigera | redigera wikitext]

Denna nya elementarskola fick helt enkelt namnet Nya Elementar. Tanken var att skolan skulle verka som statens försöksskola där nya pedagogiska idéer skulle prövas. Den 15 september 1828 började skolan sin undervisning, verksamheten bedrevs då i Lantbruksakademiens lokaler[5] nära Hötorget i Stockholm.[6] Bland de första lärarna märktes namn som Carl Jonas Love Almqvist (senare rektor 1829-1841[6]) och Anders Fryxell.[4]

Under de första 30 åren prövades flera nya pedagogiska idéer på Nya Elementar, bland annat 1846 då kroppsagan blev 'icke nödig' (i stället använde man sig av anmärkningar och straffklasser som disciplinära åtgärder) och klassiska språk blev frivilliga.

Slöjdgatan (1859-1952)[redigera | redigera wikitext]

Nya Elementar till höger, från norr, ca 1950 i mitten syns Sergelhuset.

1859[källa behövs] flyttade skolan in i ett nybyggt hus ritat av Johan Fredrik Åbom i kvarteret Beridarebanan vid Slöjdgatan söder om Hötorget i Stockholm, där Filmstaden Sergel ligger idag. Elevantalet ökade snabbt till 300 och vissa delar av undervisningen fick utlokaliseras. En om- och tillbyggnad av skolbyggnaden av Gustaf Dahl[7] blev klar 1899, men lånet från staden för detta ändamål blev mycket kostsamt för skolan.

1932 års riksdag beslutade om en nedläggning av Nya Elementar inom tre år där skolan skulle ersättas av ett nytt läroverk i Bromma. En stark opinion mot detta gjorde att frågan av Stockholms stad 1934 togs upp för ny prövning, och då beslutades att Nya Elementar i stället skulle omorganiseras, så att latinlyceilinjen byttes mot en femårig realskolelinje och ett fyraårigt realgymnasium.[4]

1936 upphörde Nya Elementar att vara statens provskola och ansvaret togs över av Stockholms stad.

Under de år skolan verkade som statens försöksskola prövades många nya pedagogiska idéer, utöver att kroppsagan togs bort 1846 och klassiska språk blev frivilliga 1846, blev gudstjänsten icke obligatorisk 1888 och en direkt språkmetod infördes 1902.

Bland alla elever som passerade skolan under de första 100 åren utmärker sig nog Raoul Wallenberg som den mest namnkunniga. Nya Elementar valde 2014 att hedra Raoul Wallenbergs minne genom att döpa om skolans nuvarande aula till Raoul Wallenberg salen.[6]

Flytt till Åkeshov (1948-1952)[redigera | redigera wikitext]

År 1948 började skolan flytta ut till den nuvarande skolbyggnaden (ritad av arkitekt Åke E Lindqvist) vid Åkeshovs tunnelbanestation. Den nya skolan var färdigbyggd 1952.[källa behövs] Byggnaden ritades som den första ämnesorganiserade skolan i Sverige. Tanken var att man skulle ha historia i historiesalen, bild i bildsalen och svenska i svensksalen. I historiesalen sattes reliefer på väggarna med motiv från antiken, i svensksalen byggdes en liten scen och till bildsalen anlitades Lennart Rodhe för att skapa en väggmålning. Skolan utrustades också med ett observatorium. Det skulle märkas vilket ämne man studerade också i arkitektur och utsmyckning.[6]

Nya Elementar i Åkeshov (1952-1991)[redigera | redigera wikitext]

Kosmetologutbildningen 1975.

Under 1950- och 1960-talet fortsatte skolan att pröva nya pedagogiska idéer, exempelvis specialklasser 1959 och femdagarsvecka 1969. Rektor under denna period var Sigurd Åstrand.[6]

När grundskolan infördes i Sverige 1969 blev Nya Elementar gymnasieskola. Under 1970- och 1980-talet fanns vid skolan naturvetenskaplig, humanistisk, samhällsvetenskaplig och social linje, liksom utbildningar för optiker, kosmetologer och badmästare.

Evakueringsskola (1991–1998)[redigera | redigera wikitext]

1991 ansågs det att elevunderlaget inte längre var tillräckligt stort för att skolan skulle kunna fortsätta som egen enhet. Nya Elementar blev då en del av Blackebergs gymnasium. Under ett par år användes skolbyggnaden som evakueringsskola, bland annat för Kungsholmens gymnasium och för Södra Latin. Därefter stod lokalerna tomma, mycket var slitet och förstört. Byggnaden var mögelskadad och det såg länge ut som Nya Elementars historia hade nått sitt slut.

Renovering och nystart (1999–2002)[redigera | redigera wikitext]

Samtidigt som underlaget för gymnasieelever minskade så ökade underlaget för grundskoleelever kraftigt i Bromma. Alla elever fick inte längre plats i de befintliga grundskolorna och behovet efter ytterligare en grundskola var akut. Staden och stadsdelen valde då att göra en satsning på Nya Elementars gamla lokaler. Byggnaden krävde en total ombyggnad och renovering för att kunna fungera som modern F-9-skola. I samråd med stadsantikvarien, som bevakat arkitekturens ursprungliga kvalitéer, har skolan sedan 1999 totalrenoverats och restaurerats. 2002 stod de nya lokalerna klara.[1]

Nya Elementar återöppnade som grundskola 1999 och flyttade in i de nyrenoverade lokalerna 2002.[1]

Student- och realexamen[redigera | redigera wikitext]

Studentexamen gavs från 1864 till 1968, realexamen 1909 och från 1932 till 1964. [8]

Rektorer[redigera | redigera wikitext]

Bland skolans tidigare rektorer märks:

Kända personer som varit elever på Nya Elementar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] ”nyaelementar.stockholm.se”. http://nyaelementar.stockholm.se/historia. Läst 26 februari 2016. 
  2. ^ Stockholms stads kvalitetsutmärkelse
  3. ^ ”Nationalencyklopedin”. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/stora-uppfostringskommitten. Läst 26 februari 2016. 
  4. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 327 
  5. ^ ”Lantbruksakademiens hus och lokaler”. http://www.ksla.se/wp-content/uploads/2013/10/KSLAs-hus.pdf. Läst 26 februari 2016. 
  6. ^ [a b c d e] Ragvaldson, Lennart (2015). Från avveckling till utveckling - Nya Elementar från 1950 
  7. ^ KulturNav: Dahl, Gustaf
  8. ^ Om skolan (sid11) Arkiverad 16 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]