Nybro

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Nybro (olika betydelser).
Nybro
Tätort
Centralort
Nybro gamla stadshus
Nybro gamla stadshus
Land Sverige Sverige
Landskap Småland
Län Kalmar län
Kommun Nybro kommun
Koordinater 56°44′34″N 15°54′39″Ö / 56.74278°N 15.91083°Ö / 56.74278; 15.91083
Area
 - tätort 1 077 ha (2015)[2]
 - kommun 1 207,17 km²
Folkmängd
 - tätort 13 470 (2017)[2]
 - kommun 20 426 (2018)[1]
Befolkningstäthet
 - tätort 12,507 inv./ha
 - kommun 17 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Nybro
Postnummer 382 XX
Riktnummer 0481
Tätortskod T2352[3]
GeoNames 2687902
Ortens läge i Kalmar län
Red pog.svg
Ortens läge i Kalmar län
Wikimedia Commons: Nybro
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata
Gammal flygbild över Nybro
Salutorget i Nybro, 1945.

Nybro uttal är en tätort och centralort i Nybro kommun i Kalmar län. Regionens skogiga områden har gynnat framväxten av den glas- och träindustri som bidrog till att Nybro blev ett industrisamhälle på slutet av 1800-talet och stad 1932.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Nybro växte fram som ett slags rastplats för resande på vägen mellan Växjö och Kalmar. Där denna väg korsade en bäck (Bolanders bäck) byggdes en ny bro vid mitten av 1700-talet, den så kallade Lortbron. Kort därefter tillkom en krog, Lortkrogen. Ett garveri anlades 1824 på platsen av Henrik Nyberg, som lät bygga om bron och döpa platsen till Nybro.[4] 1835 följdes han av Tore Jönsson från Blekinge som uppförde ett färgeri, ett spinneri och ett väveri på platsen. 1845 bestod Nybro av fem tomter: Nybergs garveri, Jönssons färgeri, C. G. Engvalls hattmakeri, lackfabrikör C. F. Eksteds gård, J. Sällströms kopparslageri och Madesjös sockenapotek som flyttats hit från Tvärskog 1837.[5] Garveriet låg längs Bolanders bäck för att kunna utnyttja vattenkraften. Längre ner längs ån låg under 1800-talet flera kvarnar. [6]

Under mitten av 1800-talet växte samhället hastigt. Då Nybro fick köpingsrättigheter 1865 hade orten 297 invånare. Då industrialismen på allvar nått Sverige anlades flera fabriker och invånartalet ökade ytterligare. En fabrik som fått anmärkningsvärt stor betydelse för Nybro är det 1857 grundade Gustaf Kähr AB, som ursprungligen tillverkade svarvade träartiklar. 1871 etablerades Pukebergs glasbruk. Glasbruket är ett av Sveriges äldsta och mest välbevarade, med bebyggelse från sekelskiftet. På 1890-talet var det ett av landets största. När Kalmar 1874 förbands med järnvägen mellan Växjö och Karlskrona fick Nybro ytterligare ett uppsving och blev den industriort den fortfarande är.

De goda kommunikationerna och det järnhaltiga vattnet möjliggjorde att Nybro kallvattenkuranstalt AB kunde öppna 1883. Vid sekelskiftet hade Nybro blivit en känd brunnsort och kurort, med både varmbadhus och kallbadhus. Thebacken och Linneasjön i närheten av badhuset blev rekreationsplatser för den gästande medel- och överklassen. Kvar finns idag enbart vattenpaviljongen i Badhusparken.

Längs Storgatan som leder fram till torget och Bolanders bäck och som följer den gamla landsvägens sträckning kan man beskåda flera jugendhus uppförda under Nybros tid som köping.[7]

År 1932 blev Nybro en stad. Nybro kyrka invigdes 1934. Kyrkans altartavla föreställer den predikande Jesus och är målad av Nybro-konstnären Gunnar Theander. Året därpå grundades Nybro glasbruk. 1935 invigdes även Nybro stadshus i klassicistisk stil och Stora hotellet i funkisstil. Arkitekten bakom stadshuset och hotellet var Kjell Westin. Den freskomålning som finns på hotellet och som målades av Gunnar Theander är en av norra Europas största med motiv från Nybros framväxt från 1830-talet och framåt. Framför hotellet och stadshuset finns även skulpturen ”Glas i centrum”, invigd 1968 och ritad av konstnären Vicke Lindstrand. Skulpturen föreställer en evighetsslinga och glasblåsarpipor. Den har kommit att bli en symbol för staden.[8]

På 1960- och 1970-talen revs mycket av den ursprungliga bebyggelsen inne i staden för att ge plats åt nybebyggelse. Ett exempel är att kvarteret Balder intill stadshuset jämnades med marken för att ge plats åt det nya kommunhuset. [9]

Högst folkmängd hade Nybro under 1970- och 1980-talen, då mer än 13 000 personer bodde i tätorten. År 2015 passerade folkmängden återigen 13 000.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Nybro var belägen i Madesjö socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Madesjö landskommun. Nybro fick 3 februari 1865 rättigheter som köping fortfarande liggande inom landskommunen. 25 april 1879 utbröts köpingen och bildade en köpingskommun, Nybro köping vilken 1932 ombildades till Nybro stad. 1965 växte Nybro samman med Madesjö i Madesjö socken/landskommun. Stadskommunen utökades 1969 och uppgick 1971 i Nybro kommun med Nybro som centralort.[10]

I kyrkligt hänseende hörde Nybro före 1939 till Madesjö församling, därefter till Nybro församling.[11]

Orten ingick till 1969 i Södra Möre tingslag därefter till 1971 i Möre och Ölands domsagas tingslag. Från 1971 till 1982 ingick Nybro i Möre och Ölands domsaga och orten ingår sedan 1982 i Kalmar domsaga.[12]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Nybro 1960–2015[13]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
8 669
1965
  
11 311
1970
  
12 875
1975
  
13 010
1980
  
13 064
1990
  
12 808 1 062
1995
  
12 910 1 067
2000
  
12 322 1 067
2005
  
12 598 1 067
2010
  
12 810 1 093
2015
  
13 039 1 077
Anm.: Sammanvuxen med Madesjö 1965.

Nybros stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelar upptagna i översiktsplan 2014[14]

  • Centrum
  • Flyebo
  • Fredrikslund
  • Gåsamaden
  • Hagnebo
  • Hanemåla
  • Idehult
  • Joelskogen - Thebacken
  • Kungshall
  • Kährs
  • Madesjö kyrkby
  • Madesjö - Idehult
  • Myrdalen
  • Paradiset
  • Pukeberg
  • Rismåla
  • Smedstorp
  • Svartbäcksmåla
  • Södra Nybro
  • Åkrahäll
  • Östermalm

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Näringslivet domineras i dag av trä-, glas-, pappers- och verkstadsindustri. Största arbetsgivaren är Nybro kommun. Den största privata arbetsgivaren är AB Gustaf Kähr.

Kultur och sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

I tätorten finns två glasbruk, Pukebergs glasbruk och Nybro glasbruk. Mer kända är Orrefors glasbruk och Målerås glasbruk, som båda ligger i kommunen. Tätheten mellan glasbruken inom och kring kommunen har lett till att Nybro ofta kallas för "Staden i Glasriket". Vid varje glasbruk finns utställningar av glas. I Pukeberg, som ligger i stadens utkant, finns även Designarkivet samt design- och reklamutbildningarna knutna till Linnéuniversitetet. I Pukebergs konsthall visas olika utställningar inom konst och design.

Kyrkstallarna i Madesjö, cirka en kilometer från järnvägsstationen, inrymmer ett stort hembygdsmuseum. Andra sevärdheter är Qvarnasläts hembygdsförening. Inom eller i närheten av tätorten finns värdefulla naturområden, till exempel naturreservaten Rismåla och Svartbäcksmåla. Även området kring Linneasjön, med Joelskogen och Thebacken, är av betydelse.

I Nybro finns ett privat James Bond-museum.[15]

Här finns också Nybro närradioförening

Musik[redigera | redigera wikitext]

Det finns många lokala band i Nybro. Ungdomsgården Mejeriet arbetar aktivt för att utveckla och satsa på lokala band genom att anordna konserter och ordna med replokaler.

Det finns även en musikkår som spelar traditionsenlig marschmusik.

Film[redigera | redigera wikitext]

Nybro filmstudio[16] har en lång tradition att erbjuda visningar av kvalitetsfilm i Nybro, som en del av filmstudiorörelsen[17] där biograferna i landsbygden har möjlighet att visa filmer som kanske inte hittar ut på den vanliga repertoaren.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Nybro har långa traditioner av sport då Nybro Vikings, Pukebergs BK och Nybro IF ligger högt upp i respektive seriesystem. Victoriahallen var då den invigdes 1963 Sveriges fjärde första ishall, och ishockeyn är fortfarande av stor betydelse för Nybro.

Föreningar

  • Nybro IF
  • Nybro Vikings IF (ishockey)
  • Nybro IBK (innebandy), spelar i division 3
  • BK Puma (boxning)
  • BTK Arsenal (bordtennis), spelar i division 3
  • Nybban BC (bowling), spelar i division 2
  • IK Hinden (friidrott)
  • Pukebergs BK (fotboll)
  • Madesjö IF (fotboll)

Kända personer från Nybro[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2018 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2018, Statistiska centralbyrån, 9 maj 2018, läs online
  2. ^ [a b c] Tätorter 2015; befolkning 2010-2017, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017, läs online
  3. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 6 november 2013
  4. ^ Svenska stadsmonografier: Kalmar - Borgholm - Nybro - Oskarshamn - Vimmerby - Västervik (Paul Harnesk) kapitlet Nybro genom tiderna av M. Stenström s. 198-2015
  5. ^ Svenska stadsmonografier: Kalmar - Borgholm - Nybro - Oskarshamn - Vimmerby - Västervik (Paul Harnesk) kapitlet Nybro genom tiderna av M. Stenström s. 198-2015
  6. ^ Bengt Nyvall m.fl., Nybro - en liten guide, 2005, s. 8
  7. ^ Bengt Nyvall m.fl., Nybro - en liten guide, 2005, s. 9
  8. ^ Bengt Nyvall m.fl., Nybro - en liten guide, 2005, s. 11
  9. ^ http://www.nybrokunskap.se/balder/
  10. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  11. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  12. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  13. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  14. ^ ”Nybros stadsdelar”. http://nybro.se/wp-content/uploads/2014/11/Nybro-stadsdelar-kulturutredning.pdf. Läst 29 november 2016. 
  15. ^ James Bond-museets webbplats
  16. ^ ”Nybro filmstudios webbplats”. http://nybrofilmstudio.se/. Läst 5 september 2018. 
  17. ^ ”Sveriges förenade filmstudios webbplats”. http://sff-filmstudios.org/om-sff.html. Läst 5 september 2018. 
  18. ^ [a b c] Enligt personartikeln

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]