Nycticeius
| Nycticeius | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Fladdermöss Chiroptera |
| Familj | Läderlappar Vespertilionidae |
| Släkte | Nycticeius |
| Vetenskapligt namn | |
| § Nycticeius | |
| Auktor | (Rafinesque, 1819) |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Nycticeius[1] är ett släkte av fladdermöss som ingår i familjen läderlappar.[1]
Utseende[redigera | redigera wikitext]
Dessa fladdermöss når en kroppslängd (huvud och bål) av 45 till 65 mm, en svanslängd av 36 till 41 mm samt en vikt mellan 6 och 12 g. Underarmarna är 34 till 38 mm långa. Pälsen har en brun färg och är på undersidan ofta ljusare. Jämförd med släktet Myotis har arterna mera avrundade öron och tragus. Nycticeius skiljer sig även i avvikande detaljer av skallens konstruktion från andra läderlappar.[2]
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Levnadssättet är främst känt för arten Nycticeius humeralis. Den hittas ofta i skogsgläntor och i kultiverade landskap. Individerna vilar i bergssprickor, i byggnader, i trädens håligheter och under lösa barkskivor. Liksom de flesta fladdermöss är de aktiva på natten. De jagar efter olika insekter. I fångenskap åt de även fågelägg, daggmaskar och mos av frukter eller grönsaker.[2]
Populationer av Nycticeius humeralis som lever i tempererade områden flyger före vintern till varmare regioner. Ibland vandrar de 550 km. Parningen sker före vintern och sedan lagras hanens sädesceller i honans könsdelar. Äggens befruktning äger under våren rum. Före ungarnas födelse bildar honor kolonier som är skilda från hanarna. En kull har vanligen två och sällan upp till fyra ungar. Ungefär 6 veckor efter födelsen lämnar de unga hanarna kolonin. Livslängden är allmänt två år och ibland upp till fem år.[2]
Systematik[redigera | redigera wikitext]
Enligt Mammal Species of the World[3] och IUCN[4] utgörs släktet av följande arter:
- Nycticeius aenobarbus, är bara känd från en enda individ, den fångades troligen i Sydamerika.
- Nycticeius cubanus, i Kubas nordvästra del.
- Nycticeius humeralis, östra Nordamerika.
Tidigare räknades även några arter från Afrika och Australien till släktet. De flyttades till släktena Nycticeinops[5], Scoteanax respektive Scotorepens.[6] Artnamnet Nycticeius emarginatus är ett synonym till den asiatiska arten Scotomanes ornatus.[7]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (13 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/nycticeius/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ [a b c] Ronald M. Nowak, red (1999). ”Evening Bats” (på engelska). Walker’s Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press. sid. 437. ISBN 0-8018-5789-9
- ^ Wilson & Reeder, red (2005). ”Nycticeius” (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4
- ^ Nycticeius på IUCN:s rödlista, läst 27 oktober 2014.
- ^ Nycticeinops schlieffeni, på IUCN:s rödlista.
- ^ Kitchener, D.J. und Caputi, N. (1985) Systematic revision of Australian Scoteanax and Scotorepens (Chiroptera: Vespertilionidae), with remarks on relationships to other Nycticeiini, Records of the Western Australian Museum
- ^ Sinha, Y. P. und Chakraborty, S. (1971) Taxonomic status of the vespertilionid bat Nycticeius emarginatus Dobson. Proceedings of the Zoological Society of Calcutta 24: 53-57.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Nycticeius.
Wikispecies har information om Nycticeius.
