Nynas

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Nynas AB
Nynäs emaljskylt.jpg
Äldre logo för Nynäs
Org.nr556029-2509
TypPrivat aktiebolag
HuvudkontorSverige Stockholm, Sverige
NyckelpersonerBo Askvik
VD
BranschPetroleumindustri
Kemisk industri
ProdukterBitumen, nafteniska specialoljor
TjänsterOljeraffinaderier
Antal anställdaCirka 935 (2020)
Historia
Grundat1928
GrundareAxel Ax:son Johnson
Tidigare namnNynäs Petroleum
Ekonomi
Omsättning 12,151 miljarder SEK
Rörelseresultat 897,000 miljoner SEK
Vinst efter skatt 860,000 miljoner SEK
Tillgångar 11,615 miljarder SEK
Eget kapital 4,579 miljarder SEK
Struktur
ÄgareDavidson Kempner Capital Management (49,9%)
Den oberoende svenska Nynässtiftelsen (ca 35%)
PDVSA (ca 14,9%)
Övrigt
Webbplatswww.nynas.com
FotnoterStatistik från 2020 års bokslut.[1]
Nynäs bensinstation på 1950-talet

Nynas AB, tidigare Nynäs Petroleum, är ett svenskt petroleumbolag som tillverkar nafteniska specialoljor och bitumenprodukter.

Historik[redigera | redigera wikitext]

I februari 1928 började Sveriges första raffinaderi byggas i Nynäshamn och i december startade driften. Grundaren var Axel Ax:son Johnson. Han var skeppsredare och industriidkare och hade ett behov av såväl dieselolja till sina fartyg som asfalt till sitt vägbyggnadsföretag. Av detta skäl anställde han Charles Almqvist med erfarenhet från Werner Queenslands oljeraffinaderi i USA och som även varit chef för Argentinas största raffinaderi. Därmed var grunden lagd för det som skulle bli Nynäs Petroleum, numera Nynas AB.

I takt med att bilismen ökade tog även efterfrågan på bensin fart. Problemet var att det bara gick att utvinna drygt 15 procent bensin ur oljan med konventionella raffineringsmetoder och Axel Ax:son Johnson beslutade 1931 att investera i en ny krackningsanläggning. Det blev startskottet för det rikstäckande nät av bensinstationer som Nynäs skulle driva under de kommande 50 åren. Utbyggnaden av den svenska infrastrukturen med bland annat nya asfaltvägar krävde stora volymer bitumen. För att möta efterfrågan uppfördes raffinaderiet i Göteborg 1956.

I början av 1970-talet var Nynäs ett svenskt familjeägt oljebolag utan långtidsavtal om leveranser av råolja. Så länge priset på råolja var lågt och stabilt var det inget problem, men när de båda energikriserna drabbade världen hamnade Nynäs i en allvarlig kostnadskris. Räddningen blev att överge bränslemarknaden och fokusera på ett fåtal specialprodukter, vilket krävde marknadsinbrytningar utanför Sverige. Första steget i den nya strategin togs 1981 när samtliga bensinstationer och de dotterbolag som sålde eldningsolja avyttrades till Shell.

Petróleos de Venezuela (PDVSA) köpte 50 procent av Nynäs 1986 och 1989 förvärvade Neste resterande del av bolaget.[2] För att växa på bitumensidan köptes ett raffinaderi i Antwerpen 1985 och i början av 1990-talet förvärvades brittiska Briggs Oil med raffinaderier i Dundee och Eastham. Parallellt investerades hundratals miljoner kronor för att göra raffinaderiet i Nynäshamn till en modern anläggning för produktion av nafteniska specialoljor för industrin. Därmed hade Nynas förvandlats från ett svenskt oljebolag med traditionellt utbud till en global koncern med fokus på specialprodukter.

Hösten 2013 godkände EU-kommissionen att Nynas tog över basoljeanläggningen på Harburgraffinaderiet i Hamburg från Shell. Orsaken var en förväntad efterfrågan på nafteniska specialoljor i speciellt Asien. Övertagandet, som var kopplat till omfattande investeringar för att bygga om den del av anläggningen som tidigare användes för bränsletillverkning, slutfördes 2016. Med det nya specialoljeraffinaderiet på plats möjliggjordes en årlig produktionsökning på 350 000 ton.

Under 2017 inleddes en period som ledde fram till betydande finansiella problem på grund av en alltmer pressad politisk och ekonomisk situation i Venezuela. Det innebar till en början störningar i råoljeleveranserna, vilka så småningom helt stoppades på grund av att USA införde långtgående sanktioner mot Venezuela. Under en övergångsperiod kunde verksamheten ändå bedrivas tack det undantag – General license – som Nynas fick av den amerikanska myndigheten Office of Foreign Assets Control (OFAC). Undantaget innebar att andra företag tilläts fortsätta handla med Nynas utan att bryta mot USA:s sanktioner. Läget blev dock ekonomiskt ohållbart och i december 2019 beviljades Nynas ansökan om företagsrekonstruktion vid en svensk domstol för att undersöka möjligheterna att fortsätta bedriva verksamheten delvis eller i sin helhet.[3]

I maj 2020 meddelade OFAC att Nynas inte längre blockerades under sanktionerna på grund av förändringar i företagets ägarstruktur. Därmed behövde inte längre amerikanska personer och företag ett tillstånd från OFAC för transaktioner eller aktiviteter som involverade Nynas.[4]

Företagsrekonstruktionen innebar förändringar av Nynas ägarstruktur. Den största enskilda ägaren är numera det amerikanska kapitalförvaltningsföretaget Davidson Kempner Capital Management med 49,9 %. Den andra större aktieägaren är den oberoende svenska stiftelsen Nynässtiftelsen, medan en mindre andel ägs av Petróleos de Venezuela (PDVSA).[5][6][7]

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Nynas kärnverksamhet utgörs av att uppgradera råolja till specialprodukter inom två huvudområden: nafteniska specialoljor och bitumen. De nafteniska specialoljorna kan delas in i tre huvudgrupper:

  • Transformatoroljor används för att isolera och kyla transformatorer.
  • Processoljor ingår i en rad olika produkter, till exempel industrigummi, sprängämnen, bildäck, tryckfärger, termoplast samt blöjor och andra hygienartiklar.
  • Basoljor lämpar sig för oljor som används vid tillverkning av metallbearbetning- och hydraulvätskor samt andra industriella smörjmedel.

Under 2019 lanserade Nynas transformator- och däckoljor som delvis är tillverkade av biobaserad råvara och därmed förnybara. Det är ett viktigt steg för att minska beroendet av fossil råvara och på så sätt bidra till en hållbar utveckling.

Bitumenprodukter används huvudsakligen som bindemedel för att hålla ihop stenmaterialet i asfalt. Genom att blanda in polymerer – polymermodifierad bitumen (PMB) – får man en mer flexibel och tålig asfalt som lämpar sig för bland annat motorvägar, hamnar, flygplatser och bullerdämpande beläggningar. Nynas tillverkar även vattenbaserade emulsioner. Dessa kan användas i kalla och halvvarma asfaltmassor, vilket innebär både minskad energiförbrukning och lägre kolväteutsläpp. En mindre del av bitumenproduktionen används för industriellt bruk, främst för takbeläggning och för att ge korrosionsskydd i till exempel rör. Under raffineringen får man även fram vissa restströmmar. Dessa säljs främst som råvaror för fartygsbränslen. Under 2022 lanserade Nynas ett polymermodifierat bitumen (PMB) som innehåller biogent material, vilket resulterar i en avsevärt minskad klimatpåverkan.[8]

Tillverkningen av Nynas produkter sker vid flera raffinaderier i Europa. Anläggningarna i Harburg, Göteborg och Nynäshamn ägs av Nynas, medan raffinaderiet i Eastham ägs gemensamt med Shell. Men det finns också ett antal externa produktionsanläggningar som är kopplade till företaget genom samarbetsavtal. Nynas har egna laboratorier för kvalitetskontroll och produktutveckling i bland annat Belgien, Storbritannien och Sverige.

Förutom försäljningskontor på flera platser runt om i världen har Nynas även tillgång till ett internationellt distributionsnätverk. Detta inkluderar inte bara centrala lager och blandningsstationer (hubbar), utan även ett stort antal lokala depåer. År 2020 hade Nynas cirka 935 anställda och omsättningen låg på 12,1 miljarder kronor.[9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Bokslut & Nyckeltal – Nynas AB”. Allabolag.se. https://www.allabolag.se/5560292509/bokslut. Läst 4 december 2021. 
  2. ^ Uppsats om Nynäs Arkiverad 19 april 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Swedish refiner Nynas proposes restructuring to escape U.S. sanctions” (på engelska). Reuters. 21 januari 2020. https://uk.reuters.com/article/nynas-reconstruction-idUKL8N29Q4B2. Läst 29 maj 2020. 
  4. ^ ”Removal of Venezuela-related General License 13E, Issuance of Venezuela-related General Licenses 3H and 9G, and Amended Frequently Asked Questions”. www.treasury.gov. https://www.treasury.gov/resource-center/sanctions/OFAC-Enforcement/Pages/20200512.aspx. Läst 29 maj 2020. 
  5. ^ ”Nynas reorganisation. | Ackordscentralen”. ackordscentralen.se. Arkiverad från originalet den 18 september 2020. https://web.archive.org/web/20200918105413/https://ackordscentralen.se/information/nynas-ab-publ-under-foretagsrekonstruktion/. Läst 29 maj 2020. 
  6. ^ ”Nynas exits US sanctions”. www.nynas.com. Arkiverad från originalet den 27 maj 2020. https://web.archive.org/web/20200527111743/https://www.nynas.com/en/media/newslist/nynas-exits-us-sanctions/. Läst 29 maj 2020. 
  7. ^ [www.nynas.com/en/media/newslist/new-shareholder-in-nynas/ ”New shareholder in Nynas”]. www.nynas.com. www.nynas.com/en/media/newslist/new-shareholder-in-nynas/. Läst 6 mars 2022. 
  8. ^ ”Nynas bryter ny mark för vägar med lägre koldioxidavtryck”. www.nynas.com. https://www.nynas.com/sv/bitumenmatters/hallbar-utveckling/nynas-bryter-ny-mark-for-vagar-med-lagre-koldioxidavtryck/. Läst 6 mars 2022. 
  9. ^ ”Nynas annual report 2020”. www.nynas.com. https://nynas.0cdn.net/49bcd3/globalassets/investor-relations/nynas-annual-report-2020.pdf. Läst 6 mars 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]