Nyvång

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nyvångs gruvmuseum är inrymt i gruvans f.d. pumphus.
Slagghögen i Nyvång, idag något trädbeväxt.

Nyvång är en del av tätorten Åstorp i Åstorps kommun i Skåne län, belägen väster om E4:an.

Nyvångs stenkolsgruva[redigera | redigera wikitext]

I Nyvång fanns Skandinaviens genom tiderna största stenkolsgruva. Gruvan som hette schakt Carl Cervin (namnet efter bankiren och investeraren Carl Cervin d.y. Stockholm 1850-1919), började sänkas 1907 och drevs mellan 1911 och 1966. Det skulle dröja fyra år efter starten, innan gruvan gav vinst och investeraren började få avkastning på sina satsade pengar. 1916 bara 5 år efter starten, övergick ägandet av denna gruva till Höganäsbolaget (som räknar sin industrihistoria sedan 1797), som kom till att driva den ända tills den lades ner.

Under denna tidsperiod på 55 år bröts och uppfordrades 7 miljoner ton kol i denna del av kolfältet som från början kallades för Ormastorpsfältet. Rekordet var 2424 gruvvagnar som på en dag hissades upp, motsvarande ett 500 meter långt sätt med järnvägsvagnar. Därutöver har 2 miljoner ton obrukbart material uppfordrats, och detta material har blivit den hög som idag står som ett monument över en era, som aldrig Nyvång kommer att återuppleva. Gruvan hade ett djup på 100 meter och hade som mest ca. 750 man anställda, varav 500 man under jord. Kolflötserna, som var två, låg så nära varandra att de gick att bryta samtidigt. Denna gruva var med undantag av schakt III i Bjuv, den gruva som hölls igång längst tid i detta kolfält. Schakt III i Bjuv (sänkt 1895 och i drift till 1979) var dock igång 30 år längre än Nyvång och var den sista kolgruvan (här bröts även lera) som stängdes i detta område.

Det var endast här i Skåne, som det förekom stenkol. Förutom detta kolfält, som sträckte sig från Höganäs i norr och till Ekeby i söder, fanns det en kolfyndighet i Stabbarpsområdet nära Eslöv som exploaterades. Ytterligare en kolfyndighet fanns i Fyledalen norr om Ystad. Denna låg dock på så stort djup, att den bedömdes olönsam att bryta.

Gruvan var leverantör av kol till ett koleldat kraftverk, som låg intill gruvan. Detta kraftverk försörjde nordvästra Skåne med elenergi, under en stor del av nittonhundratalet (det lades ner 1970). Under andra världskriget 1939-1945, leverades kol till bland annat Statens Järnvägar för drift av SJ:s ånglok. Anledningen till att gruvbolaget fick denna mäktiga kund, var att det gick inte att få hit tillräckliga mängder med importerad kol. Den tyska ubåtsflottan, sänkte allt tonnage som kunde hittas, och där följde också vanliga fraktskepp med, oavsett att de hade någon större betydelse för utgången av kriget eller ej.

Slagghögen (som är 60 meter hög) efter denna gruva, som numera är trädbevuxen, finns ännu kvar och syns vida omkring. Man märker gott att naturen vill ta över, så här över 50 år efter det att verksamheten avslutades. Åker man E4, går det inte att undvika att se denna slagghög/bergbunke, som ligger på höger sida av vägen (från Stockholmshållet räknat), när man passerat Åstorp. Bunken är i dag klassad som kulturminnesmärke. Planer finns från kommunens sida att förvärva bergbunken och iordningställa området för rekreation.

Mer än 50 mil gruvgångar finns under marken. Dessa gångar, som i dag är vattenfyllda, står i förbindelse med schakten i såväl Gunnarstorp som Bjuv. 2016

Den gruvarbetare, som är avbildad på de skyltar som står vid infarterna till Nyvång, hette Otto Nilsson. Nyvångs gruvsamhälle skapades med ambitionen att åstadkomma ett idealsamhälle. Tekniskt och arkitektoniskt, kom Nyvång att bli förebild för åtskilliga brukssamhällen i Sverige. Parallellt med att gruvschaktet sänktes, byggdes bostäder, butiker, skola, tvättstugor, badhus och andra serviceinrättningar. Samma arkitektur förekommer i övriga gruvsamhällen i dessa trakter. Hyllinge, Billesholm, Bjuv, Gunnarstorp, Ekeby och Höganäs, har ännu dessa kvarter med gruvhusbebyggelse kvar. Många av dessa hus är idag k-märkta. Klippan kan också uppvisa denna typ av bebyggelse, dock har där denna sitt ursprung i den pappersbruksmiljö, som under flera hundra år och ännu idag existerat på orten.

Höganäsbolaget, som ägde denna gruva bistod även med en del sociala gärningar, vilket inte var vanligt bland arbetsgivare vid denna tidpunkt. När gruvarbetarna hade nått en ålder av 65 år (pensionsåldern blev efter ett par år efter gruvans öppnande, 67 år), ordnades lättare arbete till dem, i regel arbete ovan jord. Tilläggas kan att den allmänna pensionen enligt ett riksdagsbeslut, först infördes den 21 maj 1913. Innan denna datum, fanns inget skyddsnät, för den som av åldersskäl eller av någon annan anledning inte kunde arbeta. Hade inte vederbörande några anhöriga som kunde ta hand om honom, var det fattighuset som gällde. Denna förhatliga institution, försvann dock efter hand som vårt samhälle reformerades, till det bättre.

En annan förmån som gruvarbetarna åtnjöt på bolagets bekostnad, var fri sjukvård till sig och sina familjer. Bolaget tillhandahöll också tjänstebostäder till de anställda till förmånliga hyror, till dessa hade de anställda förmånen av ett visst antal kilo kol i månaden, vilket kallades lönekol. Vid gruvans nerläggning 1966, kunde bolagets hyresgäster köpa ut sina tjänstebostäder, till relativt förmånliga priser. Alla anställda blev också erbjudna nya arbeten, inom Höganäskoncernen.

Nyvångs gruvmuseum[redigera | redigera wikitext]

I anslutning till gruvområdet inrymt i gruvans f.d. pumprum, finns ett välbesökt museum, som med bravur uppvisar dom 55 år av gruvdrift som har präglat Nyvång. Museet har öppet under sommarmånaderna. För den genuint intresserade, finns ett liknande museum inrymt i hissbyggnaden, vid gamla schakt III (Greve Strömfelts schakt) i Bjuv. Detta museum håller också öppet under sommarmånaderna.

Dinoland[redigera | redigera wikitext]

Ett försök att skapa en turistattraktion i Nyvång gjordes i slutet på 1990-talet, nämligen skapelsen av Dinoland, bestående av modeller av dinosaurier i full skala. Projektet varade bara några år. Kvarvarande dinosaurier i skulpturform användes som attribut vid en filminspelning 2011, "Äta sova dö".

En celebritet[redigera | redigera wikitext]

Errol Norstedt (1948-2002), mera känd som rocklegendaren Eddie Meduza, bodde under några år i Nyvång.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Med A- och B-flöts, menas de kolkroppar som finns i två skikt, varav det skikt som finns närmast jordytan benämndes A och det undre B. Avståndet mellan dessa båda flötser kunde variera, från 0 till 25 meter. Förutom denna variation fanns det förkastningar, vilket innebar att flötsen plötsligt tog slut och fortsatte på okänt djup. Den största kända förkastningen, finns i den norra ändan av kolfältet, vid Höganäs. Här finns en förkastning som är 160 meter. Dessa flötser kunde variera i tjocklek, från någon decimeter till upp till en meter. Tjockleken benämndes flötsens "mäktighet". Flötserna innehöll inte endast kol utan bestod även av, skiffer , sandsten, järnlersten, klinkerleror och eldfasta leror. Detta skiftade beroende på, var i kolfältet man befann sig. På en del ställen kunde leran dominera. Detta förklaras utförligt här på Wikipedia, under rubriken Skånes stenkolsförande formation .

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Ett flertal författare, sammanställd av Olsson, Ernst. Tre skånska gruvorter.
  • Sjölin, Walter. Jord och kol.
  • Broschyren Högen gör dig nyfiken .
  • En del uppgifter är hämtade på Gruvmuseet i Nyvång.