Oberengadin

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
tyska: Oberengadin
rätoromanska: Engiadin'Ota
 
Chesa Planta i Samedan, herrgård från 1595 som nu är tings- och kulturhus
Chesa Planta i Samedan, herrgård från 1595 som nu är tings- och kulturhus
Oberengadin (Kreis) wappen.svg
Vapen
Land Schweiz Schweiz
Kanton Graubünden
Region Maloja
Yta 721,92 km²
Folkmängd 17 310 inv (2014-12-31)
Befolkningstäthet auto inv invånare/km²
Språk tyska, rätoromanska

Oberengadin (tyska) eller Engiadin'Ota (rätoromanska) är ett landskap och en tidigare krets i regionen Maloja i den schweiziska kantonen Graubünden. Det omfattar dalgången kring floden Inns översta lopp.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Oberengadin anslöts 1367 till det då bildade förbundet Gotteshausbund, och kom därmed att dela historia med nuvarande Graubünden. Fram till 1438 utgjorde det ett gemensamt tingslag, med säte i Zuoz, men därefeter delades det i två tingslag: Sur Funtauna Merla med säte i Samedan och Suot Funtauna Merla i Zuoz. Funtauna Merla (rätoromanska för "koltrastkällan") var namnet på en nu bortsprängd klippa mellan Bever och La Punt som utgjorde gräns mellan tingslagen., som

1851 indelades kantonen i kretsar, och Oberengadin återförenandes i en krets i distriktet Maloja. 2016 avskaffades kretsarnas politiska funktion, och de kvarstår endast som valkretsar. Samtidigt ersattes distrikten av regioner, och därmed är Oberengadin en del av regionen Maloja.

Dalens kulturella och administrativa huvudort är av tradition Samedan. Ekonomiskt och demografiskt centrum är dock sedan 1800-talets slut Sankt Moritz.

Språk[redigera | redigera wikitext]

Den rätoromanska dialekten puter var förshärskande fram till 1800-talet, då tyska språket började vinna alltmer mark, främst i St. Moritz, Samedan och Pontresina. Under 1900-talet har en omfattande inflyttning skett, bland annat från Italien, och språkförhållande har därmed helt förändrats. Vid folkräkningen 2000 hade 59 % av befolkningen i dalen tyska som huvudspråk, 17 % italienska och 13 % rätoromanska. Fördelningen är dock ojämn: I den tätbebyggda övre dalen med St. Moritz som centrum är andelen rätoromanskspråkiga 10%, i nedre dalen runt Zuoz är andelen 30 %.

Det är dock många fler som behärskar rätoromanska, tack vare att de flesta lär det i skolan. I Bever, Celerina, La Punt-Chamues-ch, Samedan och Pontresina är skolan tvåspråkig enligt språkbadsmodellen, så att eleverna redan från första klass undervisas på såväl tyska som rätoromanska.[1] I St. Moritz är skolan tyskspråkig, men eleverna får lära sig rätoromanska som första främmande språk. I övriga kommuner är skolarna rätoromanskspråkiga, med tyska som första främmande språk.

Religion[redigera | redigera wikitext]

Alla kyrkor i Oberengadin gick över till den reformerta läran under perioden 1549-1577. Den stora inflyttning som började ta fart under 1800-talet har dock fört till att halva befolkningen numera är katoliker. Den första katolska kyrkan sedan reformation byggdes 1867 i Sankt Moritz, och numera finns katolska kyrkor på ett flertal ställen i dalen.

Indelning[redigera | redigera wikitext]

Oberengadin är indelat i 11 kommuner:

Vapen Kommun Invånare
2014-12-31
Yta
i km²
Bever Bever 620 45,75
Celerina/Schlarigna Celerina/Schlarigna 1 504 24,02
La Punt-Chamues-ch La Punt-Chamues-ch 752 63,27
Madulain Madulain 232 16,28
Pontresina Pontresina 2 121 118,19
Samedan Samedan 3 014 113,80
Sankt Moritz Sankt Moritz 5 233 28,69
S-chanf S-chanf 715 138,03
Sils im Engadin/Segl Sils im Engadin/Segl 768 63,57
Silvaplana Silvaplana 1 067 44,77
Zuoz Zuoz 1 244 65,79

Källor[redigera | redigera wikitext]

Historisches Lexikon der Schweiz

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kanton Graubünden: Amt für Volksschule und Sport Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine.