Ochotsksmygsångare

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Ochotsksångare)
Ochotsksmygsångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljGräsfåglar
Locustellidae
SläkteHelopsaltes
ArtOchotsksmygsångare
H. ochotensis
Vetenskapligt namn
§ Helopsaltes ochotensis
Auktor(Middendorff, 1853)
Synonymer
  • Okotsksångare
  • Ochotsksångare
  • Locustella ochotensis

Ochotsksmygsångare[2] (Helopsaltes ochotensis) är en östasiatisk fågel i familjen gräsfåglar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Ochotsksmygsångaren är en rätt stor sångare (13,5–14,5 cm) med kilformad blekspetsad stjärt. Ovansidan är olivbrun ovan med otydlig mörk fläckning men ser på håll ren ut. Övergump och övre stjärttäckare är ostreckat brungula. På huvudet syns ett grått ögonbrynsstreck och på stjärten vita, månformade stjärtspetsar. Jämfört med liknande och nära släktingen koreasmygsångaren är den brunare ovan, har tydligare ögonbrynsstreck samt är blekare på yttersta handpennan.[4][5]

Läte[redigera | redigera wikitext]

Sången är torr och skallrande, bestående av en serie dubbla toner följd av några längre och mjukare. Även de korta lätena är torra.[6]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Ochotsksmygsångare delas in i två underarter med följande utbredning:[7]

Vissa behandlar arten istället som monotypisk, det vill säga inte delar upp den i underarter.[3][8] Tillfälligt har den påträffats i USA och Hongkong.[1]

Släktskap[redigera | redigera wikitext]

Ochotsksmygsångaren är mycket nära släkt med de likaledes östasiatiska arterna starrsångare och koreasmygsångare.[9] Den har behandlats som samma art som endera eller båda två. I östra Ryssland hybridiserar den med starrsångare och har etablerat en stabil hybridpopulation där.[4]

DNA-studier från 2018[10] har visat att en grupp östasiatiska arter som traditionellt placeras i Locustella, bland annat ochotsksmygsångaren, visserligen är en systergrupp till Locustella, men skildes åt för hela 14 miljoner år sedan. Författarna till studien rekommenderar därför att de placeras i ett eget nyskapat släkte, som de ger namnet Helopsaltes. Numera följer de ledande taxonomiska auktoriteterna rekommendationerna.

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Gräsfåglarna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.[11] Idag delas därför Sylviidae upp i ett flertal familjer, däribland Locustellidae.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Ochotsksmygsångaren häckar i fuktiga gräsmarker, buskmarker och Salix-snår. Den lever av insekter som den födosöker efter lågt och dolt i vegetationen. Fågeln lägger ägg från mitten av juni till början av juli.[4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats, men beskrivs ofta som vanlig eller lokalt mycket vanlig.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns svenska och vetenskapliga artnamn syftar på Ochotska havet kring vilket arten häckar.[12]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2021 Helopsaltes ochotensis . Från: IUCN 2021. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  3. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.2). doi :  10.14344/IOC.ML.9.2.
  4. ^ [a b c] Pearson, D. (2018). Middendorff's Grasshopper-warbler (Locustella ochotensis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58789 7 december 2018).
  5. ^ Baker, K. 1997. Warblers of Europe, Asia and North Africa. Princeton University Press, Princeton.
  6. ^ Pearson, D. (2021). Middendorff's Grasshopper Warbler (Helopsaltes ochotensis), version 1.1. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.migwar.01.1
  7. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  8. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  9. ^ Drovetski, S.V., G. Semenov, Y.A. Red'kin, V.N. Sotnikov, I.V. Fadeev, and E.A. Koblik (2015), Effects of Asymmetric Nuclear Introgression, Introgressive Mitochondrial Sweep, and Purifying Selection on Phylogenetic Reconstruction and Divergence Estimates in the Pacific Clade of Locustella Warblers, PLoS ONE 10:e0122590.
  10. ^ Alström, P., A. Cibois, M. Irestedt, D. Zuccon, M. Gelang, J. Fjeldså, M.J. Andersen, R.G. Moyle, E. Pasquet, and U. Olsson (2018), Comprehensive molecular phylogeny of the grassbirds and allies (Locustellidae) reveals extensive non-monophyly of traditional genera, and a proposal for a new classification, Mol. Phylogenet. Evol.
  11. ^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström och U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
  12. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]