Odon

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Odon
Vaccinium uliginosum.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningLjungordningen
Ericales
FamiljLjungväxter
Ericaceae
SläkteBlåbärssläktet
Vaccinium
ArtOdon
V. uliginosum
Vetenskapligt namn
§ Vaccinium uliginosum
AuktorLinné
Hitta fler artiklar om växter med

Odon (Vaccinium uliginosum) är ett lövfällande ris, som är vanligt på myrar och annan fuktig mark[1] i subarktiskt eller kallare tempererat klimat. I nordligare trakter finns underarten Vaccinium uliginosum microphyllum, fjällodon, som är mer lågväxt (under 15 centimeter), och har mindre blad och kortare blomskaft (mycket kortare än kronan, vars flikar knappt är tillbakaböjda).

Eftersom odon ofta växer i samma marker som blåbär, och de båda växterna är relativt nära besläktade, förväxlas de ibland.

Skillnader mellan odon och blåbär[redigera | redigera wikitext]

Odon Blåbär

Bär Ovalt (rundare hos fjällodon), ljust kött, saft färglös. Ett kryss där blomman suttit. Klotrunt, blåviolett kött och saft. En ring där blomman suttit.
Blad Trubbiga; undersidan blådaggig; kanten helbräddad Spetsiga; undersidan grön; kanten fint sågad
Riset Resligt, kan bli 0,5 m eller mer; grenarna gråbruna, trinda Krypande, ca 2 dm högt; grenarna gröna, kantiga
Ger blå fingrar vid plockning Nej Ja

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Utbredningskartor[redigera | redigera wikitext]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Bären används i Korea till likör, och på många platser i världen till sylt. I Norden brukar de inte plockas för sin egen skull, då de anses sakna smak eller smaka för vattnigt.

I Jämtland kallas odon för vammstöjt utifrån att intag av odon för kor motverkar att dessa får uppsvällda våmmar av (ofta) för stora intag av höstklöver på slåtterängar med återväxt. [källa behövs] Bärsorten används även till att göra ett solvin som liksom bären kallas för vammstöjt. Vinet framställs genom att bär blandas med socker och vatten som sedan får stå c:a tre veckor i sol varefter bären silas bort och vinet kan avnjutas.

Nyutslagna blad kan användas som "te".[2]

Bygdemål[redigera | redigera wikitext]

Namn Trakt Förklaring Referens

Blåbukar Blekinge, Närke, Skåne
Småland, Västergötland
[3]

Böljon, bölen Blekinge [4]
Böljen Skåne

Fyllebär [2]
Galenbär [källa behövs]
Hundbär [2]

Odabär Odens bär [5]
Pungbär [2]
Slinnon [6]
Snorbär [2]
Svalon, svålon, svälon [7]
Utterbär [2]
Öbär [5]
Ögnabär [5]

Vamstöt (Vamstöjt) Jämtland Ska hjälpa mot trumsjuka (se användning) [8][9]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Den virtuella floran: Odon
  2. ^ [a b c d e f] Skogsskafferiet
  3. ^ Blåbukar i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
  4. ^ Böljon i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
  5. ^ [a b c] Odon i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
  6. ^ Den virtuella floran
  7. ^ Alnakka.net
  8. ^ ”Jamska - Aspås Flora”. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160805172800/http://aspasflora.se/jamska.html. Läst 26 april 2017. 
  9. ^ Vaccinium i Nordisk Familjebok, Uggleupplagan.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]