Atlasstenskvätta

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Oenanthe seebohmi)
Atlasstenskvätta
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteOenanthe
ArtO. seebohmi
Vetenskapligt namn
§ Oenanthe seebohmi
Auktor(Dixon, 1882)
Synonymer
  • Oenanthe oenanthe seebohmi

Atlasstenskvätta[2][3] (Oenanthe seebohmi) är en nordafrikansk tätting i familjen flugsnappare. Den behandlas traditionellt som underart till stenskvättan (Oenanthe oeanthe), men urskiljs allt oftare som egen art.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Atlasstenskvättan är lik stenskvättan med det för släktet typiska T-formade mönstret på stjärten, grå ovansida och svarta vingar. Adulta hanen har i häckningsdräkt dock svart strupe, svarta undre vingtäckare och mer vitt i pannan.[2] Den har även ljusare bröst och undersida.[4] Vingen är också kortare medan näbb och stjärt är längre.[4]

Honan är i princip helt lik stenskvättehonan men vissa individer har mörkskuggad grå strupe. Lätena är även de lika stenskvättans, men sången möjligen svagare och mindre skrapig.[2]

Hona och hane.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i nordvästra Afrika från Marocko till nordöstra Algeriet.[5] Den är en kortflyttare som vintertid rör sig söderut till Västafrika, huvudsakligen sydvästra Mauretanien och Senegal till västra Mali, ibland även södra Marocko.[4] Arten har tillfälligt setts i Kanarieöarna och Tunisien.[6] I mars 2016 sågs en individ även på Malta samt i maj 2017 i Nederländerna.[7]

Artstatus[redigera | redigera wikitext]

Atlasstenskvättan behandlades tidigare som underart till stenskvätta (Oenanthe oenanthe). Den urskiljs dock i allt större utsträckning som egen art på basis av hanens avvikande dräkt och allopatrisk utbredning, bland annat i fälthandböcker som Fågelguiden[2], sedan 2016 av Birdlife International och IUCN,[1], sedan 2021 även av tongivande International Ornithological Congress (IOC).[8] och sedan 2022 av Clements et al.[5]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Atlasstenskvättan trivs på gräsklädda steniga bergssluttningar mellan 1500 och 2350 meter över havet. Den häckar i ett hål i marken eller stenrösen.[2]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Populationen har inte uppskattats sedan arten urskildes från stenskvättan.[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2016 Oenanthe seebohmi Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.
  2. ^ [a b c d e] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 282. ISBN 978-91-7424-039-9 
  3. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  4. ^ [a b c] del Hoyo, J. & Collar, N. (2018). Black-throated Wheatear (Oenanthe seebohmi). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1344070 20 maj 2018).
  5. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
  6. ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 205. ISBN 978-84-941892-9-6 
  7. ^ Tarsiger.com Fynd av atlasstenskvätta i Västpalearktis
  8. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi :  10.14344/IOC.ML.11.2.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]