Olaus Aurivillius
| Olaus Aurivillius | |
 Porträtt av Olaus Aurivillius målat 1661 av Johan Aureller den äldre. | |
| Född | 1603[1] |
|---|---|
| Död | 13 mars 1668[1] Gefle församling, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Präst |
| Barn | Petrus Aurivillius (f. 1637) Ericus Aurivillius (f. 1643) |
| Redigera Wikidata | |
Olaus Christophori Aurivillius, född 1603 i Vendels församling, död 13 mars 1668 i Gävle församling, var en svensk präst och riksdagsman.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Aurivillius var son till Christopher Olsson, som var kronobefallningsman på Örbyhus slott.[2] Han antog sitt släktnamn efter Örbyhus, det vill säga i en sorts översättning till latin, där han använt ordet auris för 'öra' och ordet villa för 'by'. Han blev 1622 student vid Uppsala universitet och promoverades 1632 till filosofie magister. Han blev senare filosofie adjunkt och var 1629 den förste vice pastorn i Uppsala församling. Aurivillius blev 1636 kyrkoherde i Knutby församling och var respondent vid prästmötet 1639. Han var 1643 rektor i Uppsala och blev 20 januari 1646 kyrkoherde i Gävle församling samt kontraktsprost. Han var concionator vid prästmötet 1648. Aurivillius var riksdagsman vid riksdagen 1640, riksdagen 1647, riksdagen 1654 och riksdagen 1664. Aurivillius avled 1668 i Gävle.[3]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Aurivillius var gift med Barbara (Barbro) Cassiopaeus (1610–1679), som var dotter till kyrkoherden i Skepptuna församling Petrus Thomae Cassiopaeus och Cecilia Hwiit.[4] Makarna Aurivillius fick barnen professorn Petrus Aurivillius, kyrkoherden Olof Aurivillius i Älvkarleby församling, professorn Erik Aurivillius i Uppsala, kyrkoherden Johan Aurivillius i Harmångers församling, prosten Christopher Aurivillius i Alfta församling, en dotter, som var gift med lektorn Petrus Magni Blix i Gävle, Cecilia Aurivillius, som var gift med lektorerna Andreas Stiernman i Gävle och Olof Schroderus,[5] Barbara Aurivillius, Catharina Aurivillius som var gift med prosten Daniel Laurentii Helsingius i Leksands församling[3] och Elisabeth Phragmenius som var gift med prosten Jonas Phragmenius den äldre[6] i Delsbo församling.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- 1644 – Diss. de inartificiali dialecticae inventionis argumento, testimonio, Uppsala.[3]
- 1645 – Diss. Synod, in Art. VII Aug. Conf. de Ecclesia Christi militante, Uppsala.[3]
- Likpredikan öfver Borgmäst. Joh. Eskildsson.[3]
- 1657 – Eliae Himmelsfärd, såsom en afmålning af Guds barnas himmelsfärd, Stockholm.[3]
- Flera manuskript som uppräknas i Bibl. SvioGoth.[3]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] läs online, emp-web-84.zetcom.ch , läst: 7 oktober 2021.[källa från Wikidata]
- ^ https://www.adelsvapen.com/genealogi/Aurivillius
- ^ [a b c d e f g] Fant, Johan Eric; Låstbom August Theodor, Fant Andreas Michael (1842). Upsala ärkestifts herdaminne. Första delen. D. 1. Upsala 1842. Wahlström & Låstbom.: Wahlström & Låstbom. sid. 450-451. Libris 1799832
- ^ https://collection.nationalmuseum.se/sv/artists/artist/20861/
- ^ Aurivillius, tab. 2 i Gabriel Anrep, Svenska slägtboken Första serien. Första bandet (1871)
- ^ https://runeberg.org/svslagtbok/1-1/0435.html