Olga Raphael Hallencreutz

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Olga Emma Nathalia Raphael-Linden
Olga Raphael-Linden.png
Den svenska skådespelaren Olga Raphael-Linden 1921-22
Född21 juni 1887[1]
Dalarö församlingSverige[2]
Död1 november 1967[2] (80 år)
StorkyrkoförsamlingenSverige[2]
MedborgarskapSverige
Utbildad vidAlthins målarskola[2]
Kungliga Akademien för de fria konsterna, [2]
Signe Hebbes elevskola, [2] Arbcom ru editing.svg
SysselsättningSkådespelare[2], konstnär[2], filantrop[2]
Redigera Wikidata
Olga Raphael som prinsessan och Semmy Friedmann som prinsen i Holger Drachmanns skådespel Det var en gångLorensbergsteatern i Göteborg, 1918.

Olga Emma Nathalia Raphael Hallencreutz, född Raphael 21 juni 1887 i Dalarö, död 1 november 1967, var en svensk skådespelare, konstnär och författare.

Hon var dotter till socialpolitikern Axel Raphael och Cecilia Saloman samt dotterdotter till Geskel Saloman. Hon var gift första gången från 1912 med regissören Gustaf Linden och andra gången från 1941 med konstnären Gösta Hallencreutz, som tillhörde den borgerliga släkten Hallencreutz.

Liv och verk[redigera | redigera wikitext]

Olga Raphael studerade vid Althins elevateljé 1902 och vid Konstakademien 1904–1908. Hon studerade teater 1909–1911 för Signe Hebbe och Louise Fahlman. Hon scendebuterade 1911 på Dramaten som dansare, senare samma år engagerades hon som skådespelare av Einar Fröberg i Göteborg. Fram till 1917 var hon anställd vid Dramatiska teatern och övergick sedan till Lorensbergsteatern i Göteborg. Sin enda filmroll gjorde hon i Carl Theodor Dreyers debutfilm Presidenten från 1919 där hon spelar Victorine Lippert.[3]

Som skönlitterär författare har hon utgivit novellsamlingar och barnböcker[4].

Som konstnär var hon främst verksam som porträttmålare och har bland annat utfört porträtten av Ida Gawell-Blumenthal (Delsbostintan) och Agnes von Krusenstjerna i Statens porträttsamlingGripsholm, på Dramatiska teatern finns ett porträtt av maken Gustaf Linden och på Örebro läns museum ett porträtt av Hjalmar Bergman. Hon finns bland annat representerad på Nationalmuseum[5], Kalmar konstmuseum[6] och Scenkonstmuseet[7] och Judiska Museet[8]. Som illustratör bildsatte hon H.C. Andersens Prinsessan på ärten 1910.

Hon valdes till nybildade Judiska Kvinnoklubbens första ordförande 1931.[9]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1915 Fru de Verdières Äventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers
Karl Hedberg Dramaten
1921 Olivia Trettondagsafton eller Vad ni vill
William Shakespeare
Gustaf Linden Helsingborgs stadsteater
1944 Clara Rosenthal Med clippern västerut
Elmer Rice
Helge Hagerman Blancheteatern[10]

Scenografi[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1921 Trettondagsafton eller Vad ni vill
Twelfth Night, or What You Will
William Shakespeare Gustaf Linden Helsingborgs stadsteater

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ RKDartists, RKDartists-ID: 466205, omnämnd som: Olga Raphael Hallencreutz, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i] Olga Emma Natalia Raphael Hallencreutz 1887-06-21 — 1967-11-01 Skådespelare, konstnär, filantrop, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon: OlgaRaphaelHallencreutz, läst: 16 november 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ ”Præsidenten” (på danska). Det danske filminstitut. https://www.carlthdreyer.dk/carlthdreyer/filmene/praesidenten. Läst 22 maj 2020. 
  4. ^ Libtis
  5. ^ Nationalmuseum
  6. ^ Kalmar konstmuseum
  7. ^ ”Musikverkets databas över arkiv, föremål och föreställningar”. calmview.musikverk.se. http://calmview.musikverk.se/CalmView/default.aspx#_ga=2.135983601.1959824106.1510568779-2050440294.1510568779. Läst 13 november 2017. 
  8. ^ ”Sök: owner?:"S-JUD" text:"olga","raphael"”. digitaltmuseum.org. https://digitaltmuseum.org/search/?q=olga+raphael&aq=owner?:%22S-JUD%22. Läst 3 augusti 2021. 
  9. ^ Thor Tureby, M. (2019) "Den Judiska Kvinnoklubben (JKK) och de judiska flyktingarna under 1930- och 1940-talen", Nordisk judaistik/Scandinavian Jewish Studies, 30(2), pp. 3-26. doi:10.30752/nj.75673
  10. ^ ”Med clippern västerut”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22223&pos=129. Läst 24 april 2016. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]