Oljedådra
| Oljedådra | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Kålordningen Brassicales |
| Familj | Korsblommiga växter Brassicaceae |
| Släkte | Dådror Camelina |
| Art | Oljedådra C. sativa |
| Vetenskapligt namn | |
| § Camelina sativa | |
| Auktor | (Linné) Crantz, 1762 |
| Hitta fler artiklar om växter med | |
Oljedådra (Camelina sativa) är en åkerväxt. Den är ettårig, fåbladig, enkel eller upptill grenig, omkring 50 cm hög.
Innehåll
Beskrivning[redigera | redigera wikitext]
Hos släktet Camelina är skidan päronformig och öppnar sig på det sättet, att sprötet avfaller jämte valvlerna (och således ej kvarsitter på skiljeväggen som hos andra släkten inom familjen korsblommiga växter (Brassicaceae). Skidan hos denna och alla de andra släktena i familjen är en kort skida (silicula), det vill säga högst tre gånger så lång som bred. Groddens rotanlag är ryggliggande.
Synonymer[redigera | redigera wikitext]
Vetenskapliga[redigera | redigera wikitext]
- Camelina foetida/fœtida (Bergeret) Fr
- Camelina glabrata (Fritch, 1897 ex N W Zinger)
- Camelina linicola HF Schimp & Spenn
- Camelina macrocarpa (Wierzb ex Rchb) Soó
- Myagrum sativum (L., 1753-05-01) Föråldrat, ej internationellt accepterat numera.
Svenska trivialnamn[redigera | redigera wikitext]
Utbredning[redigera | redigera wikitext]
Oljedådra inkom som kulturväxt under bronsåldern och har sedan spritts över södra och mellersta Skandinavien och södra Finland. Den förekommer även i stora delar av Centraleuropa och delar av Asien samt numera också på sina håll i Nordamerika, men är inte ursprunglig där. (Se utbredningskarta [2])
Förbättrad rening av utsädet har dock minskat förekomsten, Oljedådra klassas sedan 2015 som nationellt utdöd i Sverige.[6] Den har dock, på grund av sin unika balans av essentiella fetter (omega 3, 6 samt 9), samt höga nivåer av antioxidanter (E-vitamin) vilka gör den både hälsosam och tålig mot härskning, börjat odlas igen av företaget byRanch utanför Nyköping. Fröna kallpressas till olja och torrostas för användning som ekologiskt livsmedel. Oljan används även inom hudvårdsindustrin och i djurfoder. Resterna från produktionen pressas, avfettas och används även dessa som näringsladdad ingrediens i djurfoder.
Biotop[redigera | redigera wikitext]
Oljedådra sågs under 1800-talet bland vårsäd, men ännu mer i linåkrar, där den anses som ett svårt ogräs.[4] Numera är den däremot helt utrotad som åkerogräs.[6]
Den är köld- och torkahärdig och kan därför odlas genom såväl vårsådd som höstsådd. Vegetationsperioden är kort, och skörd kan ske redan efter 3 månader.
Oljedådran har små anspråk på mark; mager, sandig mark går bra, men näringstillskott i form av kvävegödsling med 100 kg/ha kan vara lämpligt. Utbytet är 20 – 35 dt/ha.
Användning[redigera | redigera wikitext]
Redan under bronsåldern användes oljedådran som matväxt, främst i Småland. Man har hittat förkolnade frön på boplatser runtom i Sverige, bland annat har hela 197 exemplar anträffats vid en småländsk boplats vid Gunnarstorp, ett antal som är alltför hög för att den skulle kunna anta att det rör sig om frön från växter som funnits på platsen. 35 exemplar har hittats i Skåne vid Fosie IV, medan "bara" 20 stycken frön hittades i Elestorp i Halland. Dessa tre områden är för övrigt de landskap där den förekommer mest.
Oljedådra har i Sverige ibland odlats för oljepressning ur fröna. I Östeuropa odlas den ännu mer allmänt. "12 kappar frön (omkring 60 liter) giva 4 kannor (10,5 liter) olja".[7]
Oljan har i Sverige förr använts både i lampor och som matolja.
Sedan sekelskiftet 2000 har försök gjorts att framställa bränsle för dieselmotorer av oljan. Förhoppningar finns att detta p.g.a. att oljedådran är så lättodlad, ska kunna bli ekonomiskt konkurrenskraftigt gentemot andra energigrödor.
Dieselbränsle framställt av oljedådra har bättre kallstartegenskaper än motsvarande bränsle baserat på rapsolja.
Oljedådreolja är snabbtorkande, och lämpar sig därför väl som råvara vid framställning av fernissor och lacker.
Förväxlingsarter[redigera | redigera wikitext]
Etymologi[redigera | redigera wikitext]
- Camelina, sammansatt av grekiska förleden khamai = låg och λίνον (linon) = linje, lina, vilket även är det latinska namnet på vanligt lin (Linum usitatissimum)
- Sativa, av latin sativum = odlat
- Myagrum, av grekiska myagra = musfälla. Motivet för detta Linnés namnval är oklart.
- Hör är ett gammalt namn för lin; ordet besläktat med hår;[5] linets fibrer liknar hårstrån.
- Kärring i negativ bemärkelse syftar på att oljedådra anses vara ogräs, när den förekommer i linodlingar.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g h i j] Dodra, doddra, dådra i Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (första upplagan, 1922)
- ^ [a b c] Dodra i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
- ^ [a b c] Döbast i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
- ^ [a b c d e] Lin-dodra, Camelina foetida i Nordisk familjebok (första upplagan, 1885)
- ^ [a b] Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962, sida 288 [1]
- ^ [a b] Gotländs flora; Johansson, Petersson & Ingmansson (2016) band 2 Brassicaceae s. 376.
- ^ Svensk Botanisk Tidskrift
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Engelska Wikipedia
- Tyska Wikipedia
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Den virtuella floran - Oljedådra
- Dådra i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Oljedådra.
Wikimedia Commons har media som rör 
![[2]](http://linnaeus.nrm.se/flora/di/brassica/camel/camesatv.jpg){kind=link}