Oljefågel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Oljefågel
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Oilbirds.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSkärrfåglar
Caprimulgiformes
FamiljOljefåglar
Steatornithidae
Bonaparte, 1842
SläkteOljefåglar
Steatornis
Humboldt, 1814
ArtOljefågel
S. caripensis
Vetenskapligt namn
§ Steatornis caripensis
AuktorHumboldt, 1817
Hitta fler artiklar om fåglar med

Oljefågel[2] (Steatornis caripensis) är en nattaktiv fågel som ensam placeras i familjen oljefåglar (Steatornithidae) som ingår i ordningen skärrfåglar.[3][4] Sydamerikas ursprungsbefolkning utvinner fett från arten, vilket gett den dess trivialnamn på svenska och flera andra språk.[5]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

En av oljefågelns häckningsplatser, Cueva del Guácharo.

Oljefågeln är en stor fågel, cirka 41-48 cm lång, med krokig näbb, styva stjärtfjädrar och långa vingar. Den väger 350-375 gram. Fjäderdräkten, som är lika för honor och hanar, är rödbrun med vita fläckar i nacken och på vingarna. Oljefågelns fötter är små och duger enbart till att klänga sig fast vid lodräta ytor.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Oljefågeln lever i norra delarna av Sydamerika, från nordvästra Colombia och ön Trinidad till östra Venezuela, Peru och Bolivia. Den föredrar skogig mark med grottor. Oljefåglen är en flyttfågel och lämnar häckningsgrottorna i jakt på fruktträd. Den har vid ett fåtal tillfällen skådats i Costa Rica, Panama och Aruba.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Oljefågeln är nattaktiv, och i motsats till de flesta övriga skärrfåglarna, som är insektsätande, lever den på oljepalmens och olika tropiska lagerväxters frukter. Fågeln kan vända snabbt och stå still i luften, vilket gör att den med lätthet kan ta sig fram i de grottor där den föredrar att häcka. Oljefågeln navigerar med hjälp av ekolokalisering och den producerar klickningar som varar 40-50 millisekunder.[6]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Oljefågelns antal uppskattas till 1-500 000, och har minskat något de senaste decennierna, men enligt IUCN klassas den som livskraftig (LC).[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Delar av denna artikel baserar sig på en översättning från engelska Wikipedias artikel Oilbird

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] BirdLife International 2012 Steatornis caripensis Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2016) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter Arkiverad 18 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., läst 2016-10-10
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/Steatornis+caripensis/match/1. Läst 29 november 2013. 
  5. ^ Alexander von Humboldt: Reise in die Aequatorial-Gegenden des neuen Continents. tysktspråkig översättning från det franska originalet, 1865.
  6. ^ Suthers, Roderick A. & Hector, Dwight H. The physiology of vocalization by the echolocating oilbird,Steatornis caripensis (engelska) i Journal of Comparative Physiology A: Neuroethology, Sensory, Neural, and Behavioral Physiology vol. 156, no 2/March, 1985