Olle Hjortzberg

Från Wikipedia
Olle Hjortzberg
Född14 november 1872[1][2][3]
Klara församling[2]
Död8 mars 1959 (86 år)
Engelbrekts församling[2]
Medborgare iSverige[4]
SysselsättningMålare[2], illustratör[2], formgivare[5]
FöräldrarArvid Hjortzberg[2]
SläktingarErnst Hjortzberg (syskon)[6]
Utmärkelser
Prins Eugen-medaljen (1945)
Redigera Wikidata

Gustaf Olof (Olle) Hjortzberg, född 14 november 1872 i Stockholm, död 8 mars 1959 i Stockholm, var en svensk målare och grafiker. Han har bland annat utsmyckat ett flertal kyrkor.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Olle Hjortzberg var son till överingenjören Arvid Hjortzberg och Maria Henriette Lyon samt bror till Ernst Hjortzberg. Han gick i skola i Linköping men flyttade 1886 till Stockholm, där han arbetade med ornament för svågern och illustratören Agi Lindegren. Som målarlärling medverkade han 1892–1893 i dekorationen av Uppsala domkyrka efter Lindegrens skisser. Hjortzberg gick Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 1892–1897. År 1898 gifte han sig med Elin Mathilda Andersson (1872–1944). Med stipendiemedel vistades han 1898–1905 mest i utlandet, först i Nordfrankrike, sedan i Italien, där han studerade frescomålningar, Grekland och Palestina. Efter sin återkomst till Sverige utförde han 28 målningar i Klara kyrka, en rad altartavlor samt dekorativa kompositioner i olika byggnader, bland annat Dramatiska teaterns restaurang och Rosenbads café i Stockholm. År 1913 utförde han målningar i den av Ferdinand Boberg ritade Uppenbarelsekyrkan i Saltsjöbaden. De utfördes i al secco-teknik, det vill säga på torr kalkputs, vilket var den dominerande tekniken inom svenskt medeltida kyrkomåleri.[7] Hjortzberg kombinerade gärna traditionella stildrag med ett modernt formspråk.[7] Han fick därefter uppdraget att dekorera altarväggen i Lars Israel Wahlmans likaledes modernt hållna Engelbrektskyrkan i Stockholm. I dess monumentala kyrkomålningar utvecklade Hjortzberg en sträng stilisering, delvis inspirerad av assyrisk konst,[7] samt mycken lärdom och uppslagsrikedom i symboliken. Bland hans profana arbeten i Stockholm märks hans målningar i Rådhuset och Tekniska högskolan.[8]

Olle Hjortzberg blev lärare vid Konsthögskolan 1909, professor 1911 och direktör 1920. Han har även komponerat förnstermålningar i flera kyrkor samt illustrerat böcker, såsom katekesen, Psalmboken (1912) och Gustaf V:s bibel (1927).[8]

Han utförde som grafiker förlagor till flera svenska frimärken. Hjortzberg gjorde även affischen för Olympiska sommarspelen 1912. Hjortzberg finns representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum[9], Nationalmuseum[10] i Stockholm, Uppsala universitetsbibliotek[11], Kalmar konstmuseum[12], Moderna museet[13], Norrköpings konstmuseum[14] och Röhsska museet.[15]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Olle Hjortzberg var far till arkitekt Folke Hjortzberg. Han hade sin bostad och ateljé i huset Sidensvansen 6 vid Bragevägen 2 nära Engelbrektskyrkan.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Representerad i bland annat följande kyrkor[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ RKDartists, läs online, läst: 23 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f] G Olof (Olle) Hjortzberg, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gustav Olof Hjortzberg, Benezit Dictionary of Artists (på engelska), Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 26 februari 2016, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ Ingelijste poster van de Olympische Zomerspelen 1912 Stockholm (på nederländska), läst: 14 mars 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ Hjortzberg, släkt, läst: 25 juni 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c] Pia Bengtsson Melin (2013). Medeltida modernist? Olle Hjortzberg och det uppländska muralmåleriet, Årsboken Uppland 2013. Läst 16 maj 2021.
  8. ^ [a b] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13 s. 77–78.
  9. ^ Göteborgs konstmuseum
  10. ^ Nationalmuseum
  11. ^ Uppsala universitetsbibliotek Arkiverad 9 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ Kalmar konstmuseum
  13. ^ Moderna museet
  14. ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 2 april 2020 
  15. ^ Röhsska museet
  16. ^ Eds kyrka i Grums

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]