Olle Möller

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Olle Möller
Olle Möller vid utgivningen av boken Jag är oskyldig 1966.

Olle Möller vid utgivningen av boken Jag är oskyldig 1966.

Friidrott, herrar
Svenska mästerskap
Silver 1933 10 000 meter
Guld 1928 Terränglöpning 8 km
Brons 1929 Terränglöpning 8 km
Brons 1930 Terränglöpning 8 km
Silver 1931 Terränglöpning 8 km
Guld 1933 Terränglöpning 8 km
Guld 1934 Terränglöpning 8 km
Brons 1936 Terränglöpning 8 km
Brons 1937 Terränglöpning 8 km
Silver 1927 10 000 meter lagtävling
Guld 1930 10 000 meter lagtävling
Silver 1938 10 000 meter lagtävling
Guld 1939 10 000 meter lagtävling
Brons 1926 Terränglöpning 8 km lagtävling
Silver 1927 Terränglöpning 8 km lagtävling
Guld 1928 Terränglöpning 8 km lagtävling
Brons 1929 Terränglöpning 8 km lagtävling
Silver 1930 Terränglöpning 8 km lagtävling
Silver 1933 Terränglöpning 8 km lagtävling
Silver 1934 Terränglöpning 8 km lagtävling
Guld 1935 Terränglöpning 8 km lagtävling
Guld 1936 Terränglöpning 8 km lagtävling
Guld 1937 Terränglöpning 8 km lagtävling
Guld 1938 Terränglöpning 8 km lagtävling
Guld 1939 Terränglöpning 8 km lagtävling

Olof Manfred "Olle" Möller, född 20 april 1906 i Michigan i USA,[1] död 22 mars 1983 i Örebro,[2] var en svensk idrottsman och potatishandlare, som gått till den svenska kriminalhistorien som huvudperson i två av Sveriges mest uppmärksammade mordfall. För båda brotten, som ägde rum med tjugo års mellanrum, 1939 och 1959, dömdes Möller på indicier och mot sitt nekande. I det första fallet fälldes Möller för våldtäktsförsök och misshandel med dödlig utgång av 10-åriga stockholmsflickan Gerd Johansson och i det andra, för mord på den 34-åriga tvåbarnsmamman Rut Lind från Fjugesta.

Olle Möller var trefaldig svensk mästare i terränglöpning och hade sex SM-tecken för 4-mannalag i samma gren.

Barndom och uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Olle Möller var född i Michigan i USA där hans föräldrar var bosatta vid denna tidpunkt. Hans mor och morfar uppfostrade honom under knappa omständigheter. År 1921 gjorde han värnplikten som bilförare vid Svea trängkår i Örebro, en utbildning som han fick nytta av efter avslutad tjänstgöring. Från 1926 och fram till 1939 var han en framgångsrik idrottsman. År 1930 flyttade han till Stockholm, där han anställdes som chaufför vid Grönwalls Bryggeri. När det politiska läget i Europa under 1930-talet blev allt ostadigare satsade han sina besparingar på att starta ett café i Råsunda. Verksamheten blev inte tillräckligt lönsam, så Möller drev parallellt en liten potatisgrossiströrelse.[1]

Friidrottskarriär[redigera | redigera wikitext]

Olle Möller började sin löparkarriären i IF Start i Örebro, där han börjat löpträna för att förbättra sin kondition som boxare. IF Linnéa i Stockholm fick upp ögonen för den duktige Möller och föreningen ordnade honom ett arbete på Grönwalls Bryggeri, där han körde ut öl och svagdricka. Han vann tre individuella SM-titlar i terränglöpning 1928, 1933 och 1934 och därutöver blev det SM-guld i terränglöpning för lag fem gånger; 1935–1939 och ett på 10 000 meter för lag 1939.[3]

Fallet Gerd[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Gerdmordet

Den 2 december 1939 anmäldes tioåriga Gerd Johansson saknad. Dagen innan hade hon försvunnit sedan hon skilts från några kamrater vid S:t Eriksplan i Stockholm och hennes föräldrar hade sökt efter henne hela natten. Den 8 december påträffades hennes kropp vid Lötsjön i Sundbyberg. Vid obduktionen konstaterades att hon blivit utsatt för sexuellt övergrepp och strypt, med stöd av maginnehåll på kvällen samma dag som hon försvann. I början av 1940 började polisen intressera sig för Möller. Han disponerade en mindre skåpbil i vilken han ofta medförde sin hund, en schäferliknande blandras mellan schäfer och sankt bernhardshund. Vid bilfärderna låg hunden placerad på några jutesäckar i lastutrymmet. På Gerds kappa hittades vad som troddes vara jutefibrer samt ett stort antal hårstrån som ansågs komma från en schäfer eller gråhund.

Ett vittnesmål för mordkvällen, från en kvinna på den båt från vilken Möller hämtade potatis, gav Möller ett alibi och han släpptes därför fri i januari 1940. Senare konstaterades att vittnet blandat ihop två dagar. Vid kontroll visade det sig att båten inte hade anlänt till den aktuella kajplatsen förrän den 5 december. I december 1940 anhölls Möller därför på nytt. Ytterligare ett vittne som Möller åberopade beslogs med mened och Möller kom således att sakna alibi för mordkvällen. Den 7 mars 1941 dömdes han till tio års straffarbete för försök till våldtäkt samt misshandel varav döden följt. Straffet fastställdes av hovrätten 14 mars 1942 och av Högsta domstolen 26 juni 1942.

Fängelsetiden[redigera | redigera wikitext]

Möller satt fängslad på Långholmen från december 1940 till september 1947. Under en kort tid 1946 var han intagen på Hågaanstaltens sjukhus. Möller ansökte om nåd i maj 1944, i maj 1945, i december 1946 och 1947. Vid den sista nådeansökan kortades straffet med ett halvår. Den 15 september 1947 flyttades han till fängelset i Malmö varifrån han frigavs villkorligt den 11 september 1948 efter att ha avtjänat sju år och nio månader av det tioåriga straffet.

Fjugestafrun Rut Lind[redigera | redigera wikitext]

År 1959 dömdes Möller för ytterligare ett mord på en kvinna, Rut Lind, från Fjugesta utanför Örebro. Åtalet byggde helt på indicier och vittnesmål. Rätten ansåg sig kunna bortse från vittnesmål från Möllers hustru och arbetsgivare, vilka hävdade att Möller ej kunde ha haft tillfälle att utföra gärningen.

Efterspel[redigera | redigera wikitext]

År 1998 gjorde Kungliga tekniska högskolan i Stockholm en DNA-analys av hundhår från Gerd-fallet för att klarlägga Möllers eventuella skuld, dock utan resultat. Möller hävdade hela livet att han var oskyldig. Så sent som 2007 begärde en anhörig till Olle Möller rättelse av Jovan Rajs uppgifter i boken Nordens farligaste kvinna. Rajs hade påstått att Möller gjort sig skyldig till två mord på småflickor under 1950-talet. Rättsläkaren Robert Grundin menar att Rajs blandat ihop Möllers fall med Färnströms.

Efter Olle Möllers död övertog hans yngsta dotter hans ansökan om resning. Denna avslogs av HD 24 maj 1985.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • År 2010 utkom boken "Olle Möller och orättvisan". Henry Sidoli ägnade över 15 år åt att samla material om framför allt Gerd-fallet, men insjuknade en tid innan boken skulle ges ut och avled 1997. Sidolis dotter och hennes man såg till att boken, som påbörjades 1981, slutligen kunde ges ut.
  • År 2012 utkom romanen Mördaren i folkhemmet av advokaterna Lena Ebervall och Per E. Samuelson

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Möller, Olle (1966). Jag är oskyldig!. Malmö: Kristallförlaget. Libris 196700 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Möller, Olle (1966). Jag är oskyldig!. Malmö: Kristallförlaget. Libris 196700 [sidnummer behövs]
  2. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  3. ^ Linnéa Friidrottresultat

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Focus Presenterar Sporten 2. Stockholm: Almqvist & Wiksell/Gebers Förlag AB. 1967 
  • Friidrottens först och störst. Helsingborg: Stig Gustafson/Forum. 1975 
  • Nordisk Familjeboks Sportlexikon. Stockholm: Nordisk Familjeboks Förlags AB. 1938-1949 
  • Nöjd, Mattias (1998): Om indiciebevisning i brottmål och bevisvärdering i vissa indiciemål. Uppsats från Stockholms universitet.
  • Sidoli, Henry (2010). Olle Möller och orättvisan. Stockholm: Heavy Horses. Libris 12100133. ISBN 978-91-633-7690-0 
  • Svenska Mästerskapen i friidrott 1896-2005. Trångsund: Erik Wiger/TextoGraf Förlag. 2006 
  • Zetterquist, Alvar; Bernhardsson, Carl Olof; Thunvik, Sten (1960). Kriminalchefen berättar. 2 (2., omarb. uppl.). Stockholm: Medén. Libris 198050 


Företrädare:
Bror Eriksson (1927)
Svensk mästare i terränglöpning 8 km
Olle Möller (1928)
Efterträdare:
Jean-Gunnar Lindgren (1929-1932)
Företrädare:
Jean-Gunnar Lindgren (1929-1932)
Svensk mästare i terränglöpning 8 km
Olle Möller (1933-1934)
Efterträdare:
Henry Kälarne (1935-1939)