Olle Sievers
| Olle Sievers | |
| Född | 27 april 1899 |
|---|---|
| Död | 1982[1] |
| Medborgare i | Finland[2] och Sverige[2] |
| Sysselsättning | Bakteriolog |
| Föräldrar | Richard Sievers |
| Redigera Wikidata | |
Hjalmar Richard Olof (Olle) Sievers, född 27 april 1899 i Helsingfors, död 6 september 1982 i Härlanda, Göteborg, var en finländsk bakteriolog verksam i Sverige bland annat vid läkemedelsföretaget Ferrosan och Sahlgrenska sjukhuset. Han var son till arkiatern Richard Sievers och far till Jan Sievers.
Efter kandidatexamen i medicin 1928 blev Sievers medicine och kirurgie doktor 1931 och docent i serologi 1932. Efter tjänster i Helsingfors 1938–1944 (bland annat som chef för den finska försvarsmaktens bakteriologiska centrallaboratorium) tjänstgjorde Sievers i Göteborg, 1950–1964 som chef och överläkare för stadens bakteriologiska laboratorium. Åren 1950–1964 ledde Sievers Sveriges BCG-laboratorium. Sievers hade ett flertal uppdrag för WHO i bland annat Fjärran östern, Latinamerika och Främre Orienten.
Sievers utvecklade tillsammans med Jørgen Lehmann och Gylfe Vallentin läkemedlet paraaminosalicylsyra (PAS), som från 1946 spelade en viktig roll i behandlingen av tuberkulos.
Olle Sievers är gravsatt i minneslunden på Kvibergs kyrkogård i Göteborg.[3]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Libris, Olof Sievers, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Libris, 7 november 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ ”Sievers, Hjalmar Richard Olof”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/999b6ac1-4ddb-481b-a166-70553c87f831. Läst 18 februari 2024.
|