Olof Bromelius
Olof (Olaus) Bromēlius, född 24 maj 1639 i Örebro, död 5 februari 1705[1] i Göteborg, var en svensk läkare och botanist.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Olof Bromelius var son till handelsmannen och kämnären i Örebro Olof Gunnarsson Bromelius och Ingeborg Gudmundsdotter Krok. Efter skolstudier vid Strängnäs gymnasium började han sina medicinska studier vid Uppsala 1657 och blev medicine doktor vid Leidens universitet 1673. År 1667 blev han privatpraktiserande läkare i Stockholm samt förordnades 1668 till "herborist" och uppsyningsman över stadens apotek. Åren 1672-1674 var han ambassadläkare i England, Holland och Tyskland. Tillbaka i Sverige blev han 1675 medlem av Collegium medicum, stadsläkare (Ordinarius Stadz Physicus) i Göteborg 1691 samt provinsialläkare där.
Från 1676 var Bromēlius ledamot i kommissionen över "trolldomsväsendet" under det stora oväsendet.
I Göteborg köpte Bromēlius en fastighet vid Södra Hamngatan, med nuvarande nummer 45.
Hans botaniska intresse blommade i Göteborg och det är här böckerna Lupn-logia (1687) och Chloris gothica (1694), som är den första svenska provinsfloran, kom till. Bromēlius botaniska bibliotek ansågs vara det största i landet. Efter Bromelius död fick hans son Magnus (1679-1731) ärva samlingarna av herbarier, myntkabinett samt biblioteket.
Familj[redigera | redigera wikitext]
I början av sin vistelse i Stockholm förlovade han sig med Maria Fogdonia, en prästdotter från Örebro. De gifte sig aldrig, men fick sonen Olof, varefter modern avled vid förlossningen. Han ingick äktenskap 1677 med Agnes Svinhufvud af Qualstad, och de fick sonen Magnus, som adlades von Bromell. Sonen Olof uppfostrades vid hertig Adolf Johan hov på Stegeborgs slott.
Eftermäle[redigera | redigera wikitext]
Växtsläktet Bromelia uppkallades av Carl von Linné efter Bromelius[2].
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Ur ett gammalt apoteks historia, Martin Lundqvist, Oscar Isacsons Boktryckeri, Göteborg 1925
- Kommentarer till Olaus Bromelius CHLORIS GOTHICA, Maja Kjellin, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1962
- Vilhelm Fredrik Palmblad, Biographiskt Lexicon öfver namnkunnige svenska män: Br - C, Volym 3
- Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Göteborgs historia : Grundläggningen och de första hundra åren : Enväldets och det stora Nordiska krigets skede (1680-1718), [Del l:ll], professorn och riksarkivarien Helge Almquist, skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté, Göteborg 1935, s. 111, "Så länge Bromelius krafter voro obrutna, skötte han sin tjänst till magistratens fulla belåtenhet, men åtminstone från slutet av år 1706 var han angripen av ett lidande, som tidtals höll honom sängliggande." Magistratens protokoll 14, 31 januari, 21 februari, 14, 28 mars; brev till sonen Olaus Bromelius 16 januari och till Andreas Lundelius 15 mars 1707.
- ^ Grauls, Marcel; Swahn, Jan-Öjvind (2002). Bintje och Kalasjnikov : personerna bakom orden : en uppslagsbok (Ny utg). Bromma: Ordalaget. Libris 8418652. ISBN 9189086376. Sid. 54
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Bromelius, 1. Olof i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- S. Birger med bidrag av O. T. Hult: Olof Bromelius i Svenskt biografiskt lexikon (1926)
|