Olof Winnerstrand

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Olof Winnerstrand
Olof Winnerstrand, 1940-tal
Olof Winnerstrand, 1940-tal
Född Karl Olof Magnus Winnerstrand
26 augusti 1875
Stockholm, Sverige
Död 16 juli 1956 (80 år)
Stockholm, Sverige
Aktiva år 1901–1954
Maka Frida Winnerstrand (1906–1943)
Betydande roller
Greve Örnclou i Ungkarlspappan (1935), Gösta Björck i Familjen Björck (1940), Rektorn i Hets (1944), Direktör Frank i Det glada kalaset (1946), Hugo Sjöwall i Medan porten var stängd (1946)
IMDb SFDb
Winnerstrand (sittande med kaffekopp) i Langdon Mitchells Äktenskapskarusellen på Vasan. Övriga fr. v.: Lisa Ranft, Hugo Tranberg, Fredrik Hedlund, Erik Petschler och Frida Winnerstrand.

Karl Olof Magnus Winnerstrand, född 26 augusti 1875 i Stockholm, död 16 juli 1956 i Stockholm,[1] var en svensk skådespelare.

Olof Winnerstrand var under sitt verksamma yrkesliv som teaterskådespelare mellan åren 1901 och 1949 framförallt engagerad vid Vasateatern och Dramaten. Han filmdebuterade 1920 i Pauline Brunius kortfilm De läckra skaldjuren, och kom sammanlagt att medverka i drygt 50 filmer mellan åren 1920 och 1954. Han gifte sig med skådespelarkollegan Frida Winnerstrand år 1906.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Olof Winnerstrand var anställd vid Vasateatern mellan åren 1906 och 1919 och sedan vid Dramaten mellan åren 1919 och 1949. Under 1930-, 1940- och 1950-talen Hade han flera filmroller. Han kom under årens lopp att samarbeta med samtliga stora filmregissörer i Sverige som Gustaf Molander, Alf Sjöberg, Hasse Ekman och Ingmar Bergman. Mest känd för dagens publik är han för sin starka biroll i filmen Hets från år 1944. Han räknas som en av våra allra största teateraktörer under 1900-talet och debuterade som skådespelare redan år 1901 på gamla stadsteatern i Helsingborg.

Tidiga år och genombrott på Vasan[redigera | redigera wikitext]

Olof Winnerstrand växte upp på Norrlandsgatan 11 i Stockholm där familjen bodde ovanför faderns guldsmedsaffär. Fadern CA Winnerstrand var juvelerare och guldsmed och han var en välkänd profil i sekelskiftets Stockholm. Han ville att sonen skulle gå i hans fotspår och överta rörelsen. Från början gick Olof Winnerstrand i faderns fotspår och han arbetade ett par år, 1899-1901, som guldsmed. Hans längtan till teatern tog så småningom överhanden. Hans mor hade avkrävt ett löfte från Dramatens dåvarande chef Nils Personne att inte anta sonen till Dramatens elevskola. Olof Winnerstrand fick däremot anställning vid Emil Hillbergs teatersällskap där han arbetade mellan åren 1901 och 1902. På teatersällskapet träffade han sin framtida hustru Frida. Mellan åren 1902 och 1904 arbetade han vid Hjalmar Selanders teatersällskap.

Olof Winnerstrand spelade ofta på scenen mot sin hustru Frida Winnerstrand. Deras samspel var både berömt och beundrat på sin tid - de var ett välkänt och oerhört omtyckt skådespelarpar. Tillsammans var de i unga år den drivande kraften i ensemblen på Vasateatern, där han arbetade mellan åren 1906 och 1919 och hustrun mellan åren 1905 och 1919. De båda gjorde framförallt succé i huvudroller mot varandra i franska farser av Georges Feydeau och Georges Berr, och i engelska komedier av Oscar Wilde och George Bernard Shaw. De blev därmed skådespelare och flera av dessa pjäsers urpremiärer i Sverige eftersom Vasateaterns chef Albert Ranft hade personlig kontakt med bland andra George Bernhard Shaw och såg till att hans pjäser blev översatta till svenska.

Den engelska humorn passade Olof Winnerstrand som med sin spelglädje och naturlighet på scen snabbt blev ett av de hetaste namnen i Stockholms teatervärld, särskilt hos publiken. Bland Olof Winnerstrands största succéer under de tidiga åren på Vasateatern kan nämnas Oscar Wildes Mr. Ernest (The Importance Of Being Earnest), George Bernard Shaws Man kan aldrig veta, Bland bålde riddersmän, Äktenskapskarusellen av Langdon Mitchell och Häxmästaren av Georges Berr.

Dramaten och Familjen Björck[redigera | redigera wikitext]

Dramaten, som både han och hustrun Frida gick över till år 1919, fortsatte han med flera framgångsrika roller, bland annat som Kungen av Babylon i Marc Connellys Guds gröna ängar, Måns Sommar i August Strindbergs Mäster Olof, Fabrikör Åvik i Birger Sjöbergs Kvartetten som sprängdes, Alfred Jingle i Pickwick-klubben, Richard Greatham i Noel Cowards Höfeber, Frank Haines i Dodie Smiths En sån dag!, Don Pedro i Shakespeares Mycket väsen för ingenting, Titus Jaywood i Mark Reeds Älskling, jag ger mig och Peithetairos i Aristofanes Fåglarna.

Under 1930- och 1940-talen fick han alltmer blandade och större uppgifter på scenen, och blev en hett eftertraktad karaktärsskådespelare även i mer tyngre och allvarliga roller. Han fick bland annat stort beröm för sitt porträtt av pappa Nat Miller i Eugene O'Neills pjäs Ljuva ungdomstid (Ah, Wilderness!) år 1935, mot Frida Winnerstrand som mamma Miller och med bland andra Frank Sundström och Gunn Wållgren i rollerna som deras barn. Uppsättningen genomförde en turné med Riksteatern året därpå.

På scen tillsammans med hustrun Frida Winnerstrand i George Bernard Shaws Man kan aldrig veta, Vasateatern, 1908

Han gjorde 119 roller på Dramaten, vilket innebär i genomsnitt 6–7 roller per spelår, mellan åren 1919 och 1949 anses han vara en av Dramatens främsta skådespelare under 1900-talet.

Tillsammans med hustrun Frida Winnerstrand hade han också en radioföljetong på gång vid sidan av uppgifterna på Dramaten, som hette Familjen Björck. Radioserien var mäkta populär och kan liknas som motsvarighet vid TV-serien Svensson, Svensson till upplägg och handling. Serien utspelade sig i nutid, hade formatet av en "sitcom" där man i olika dråpliga episoder/sketcher får träffa familjen Björck till vardags i olika situationer: bland släkt och vänner, på resor, vid julfirande, etc. Familjen bestod av Pappa Gösta Björck, mamma Karin Björck, sonen Ville och dottern Greta. Hundratusentals radiolyssnare (även i Finland, Danmark och Norge) följde serien och man spelade in två avsnitt i månaden under år 19361943 och därför kunde man också i serien således följa samhällets utveckling och spegla tidens händelser. Exempelvis fanns avsnitten "Familjen Björck i Garmisch-Partenkirchen" (Olympiska vinterspelen 1936) och "Familjen i beredskap" (Andra världskriget) och så vidare. År 1940 gjordes även en filmversion av teaterserien som Anders Henrikson regisserade.

Filmkarriär och senare år[redigera | redigera wikitext]

Vid sidan av teatern och Familjen Björck var Olof Winnerstrand även en flitigt anlitad filmaktör och han var omåttligt populär hos biopubliken. Behövde man en sympatisk, äldre herre med hjärtat på rätta stället eller en bohemisk greve med glimten i ögat, så var det garanterat Winnerstrand man vände sig till först. Han var skådespelaren av den äldre generationen som "kunde allt", såväl i komedi- som karaktärsroller. Han förekommer på så vis i många starka biroller på film, till exempel som bokförläggare i Annonsera, nybliven och lekande farfar i Familjens hemlighet 1936, greve i Blixt och dunder 1938, teateröverhuvudet Karl-Hugo Anker i Hasse Ekmans Kungliga patrasket 1945 och som byoriginalet Agrippa Prästberg i filmversionen av Selma Lagerlöfs Kejsaren av Portugallien 1946. Biroller av det lite allvarligare slaget gjorde han i Alf Sjöbergs Hets år 1944 (där han gör skolans rektor), som Hugo Sjöwall i Hasse Ekmans Medan porten var stängd år 1946, som sträng far i Kvinna utan ansikte år 1947 och som kyrkoherde i Ingmar Bergmans tidiga drama Musik i mörker år 1948. Största filmrollerna gör han som Greve Örnclou i Ungkarlspappan (1935), i Familjen Björck (1940) - där han förstås gör huvudrollen som Gösta Björck! - och i komedin Det glada kalaset år 1946 (regisserad av Bengt Ekerot), som den buttre ensamvargen John Frank som väcks upp ur sin tjuriga ensamhet och tristess av en sprudlande Sickan Carlsson; en roll som gjorde att han även belönades med dåtidens främsta svenska filmpris Chaplin-statyetten för Bästa skådespelare (framröstad av Aftontidningens läsare), samt med Svenska Filmsamfundets hedersplakett.

Privat (kan man åtminstone läsa i Myggans nöjeslexikon!) var Olof Winnerstrand en oklanderlig gentleman, som gärna flanerade på Strandvägen med hustrun Frida vid sin sida (och familjens tax!). "Olle" (som han kort och gott kallades i vänkretsen) var mycket omtyckt och respekterad även bland sina kollegor; för sin enkla och jordnära framtoning, sin humanism och sin ironiska glimten-i-ögat-humor. Han var även känd bland kollegorna vid teatern som en mästare på att lägga masker - liksom exempelvis Anders Henrikson och Karl Gerhard - och för sin välklädda stil och sobra elegans privat!

Olof Winnerstrand gick i pension som teaterskådespelare år 1945, men återkom ändå i ytterligare tre gästroller på Dramaten där hans sista blev som Charley i den numera klassiska pjäsen En handelsresandes död av Arthur Miller år 1949. Han fortsatte dock att filma under resten av sitt liv och medverkade till exempel i ett flertal minnesvärda Sickan Carlsson-filmer med Schamyl Bauman som regissör, bl.a: Skolka skolan år 1949, Frökens första barn år 1950, Klasskamrater år 1952 och Dans på rosor år 1954. Han framträdde också mycket i radio under sina sista levnadsår, där han bl.a blev känd som en uppskattad uppläsare av flertalet Hasse Z-historier (några av dessa spelade han även in på skiva) och i radioteater-framträdanden.

Sin allra sista filmroll gjorde Olof Winnerstrand i Ingmar Bergmans komedi En lektion i kärlek år 1954, då 79 år gammal. Han avled 1956 och är begravd på Norra Begravningsplatsen i Stockholm (Solna kommun).[2]

Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1905 Antoinette Sabrier
Romain Coolus
Dramatiska Teatern[3]
1906 Älskaren från Brasilien
Lucien Armont
Vasateatern[4]
1907 Fernands giftermål
Georges Feydeau
Vasateatern[5]
Herculespillerna
Maurice Hennequin
Vasateatern[6]
Fredrik "Frida" Hamann Två gånger två är fem
Gustav Wied
Vasateatern[7]
Cathérine
Henri Lavedan
Vasateatern[8]
1908 Dr Valentine Man kan aldrig veta
George Bernard Shaw
Vasateatern[9]
Det nya huset
Thore Blanche
Vasateatern[10]
Amatörtjuven
E. W. Hornung och Eugene Presbrey
Vasateatern[11]
Har ni något att förtulla?
Maurice Hennequin
Vasateatern[12]
Ioë Iackson Fröken Josette - min hustru
Paul Gavault och Robert Charvay
Vasateatern[13]
Sir Guy de Vere Bland bålde riddersmän
Harriett Jay
Knut Nyblom Vasateatern[14]
1910 Barisart Sendraget
Maurice Hennequin
Knut Nyblom Vasateatern[15]
Doktor O'Farrel Penelope
Somerset Maugham
Albert Ranft
Knut Nyblom
Vasateatern[16]
Fritz Dönhoff Löjtnanten som förmyndare
Leo Walter Stein
Knut Nyblom Vasateatern[17]
Henri Calvel Utan inbjudningskort
Tristan Bernard
Knut Nyblom Vasateatern[18]
1911 Jimmy Valentine Alias Jimmy Valentine
Paul Armstrong
Knut Nyblom Vasateatern[19][20]
Léopold Versaquette Coralie och Co
Maurice Hennequin och Albin Valabrègue
Knut Nyblom Vasateatern[21]
Hippolyte Bocard Ballongen
Paul Armont och Nicolas Nancey
Knut Nyblom Vasateatern[22]
Michel Bouflette 1.000.000
Georges Berr och Marcel Guillemand
Knut Nyblom Vasateatern[23]
Maxime Spökhotellet
Georges Feydeau och Maurice Desvalliéres
Albert Ranft Oscarsteatern[24]
1912 Min baby
Margaret Mayo och Theo Wall
Vasateatern[25]
Korsdraget
Ellen Lundberg-Nyblom
Vasateatern[26]
Amandus Schager Leda och svanen
Algot Sandberg
Knut Nyblom Vasateatern[27]
Kommanditbolaget Wall, Berger & C:o
Einar Fröberg
Knut Nyblom Vasateatern[28]
Tusse Corwin 4711
Algot Sandberg
Knut Nyblom Vasateatern[29][30]
Den nakna sanningen
George Paston och W.B. Maxwell
Vasateatern[31]
Hur man vinner en man
Rida Johnson-Young
Vasateatern[32]
1913 En äkta man
Karl Hedberg
Vasateatern[33]
Verner von Hettwitz Min herr far
Franz Arnold och Victor Arnold
Knut Nyblom Vasateatern[34]
Anton Melzer Som man är klädd...
Gábor Drégely
Knut Nyblom Vasateatern[35]
Alfred Ett modernt äktenskap
Raoul Auernheimer
Knut Nyblom Vasateatern[36]
Octave Rosimond Borgmästarinnan
Maurice Hennequin och Pierre Veber
Albert Ranft Vasateatern[37]
1914 Henrik Fjellner Spanska flugan
Franz Arnold och Ernst Bach
Vasateatern[38]
Stephen Baird Kontanter
James Montgomery
Knut Nyblom Vasateatern[39]
Ferdinand Winkler Kompanjonen
Adolph L'Arronge
Knut Nyblom Vasateatern[40][41]
Raoul Tanneràn När fruarna resa
André Monetzi-Eon och Nicolas Nancey
Knut Nyblom Vasateatern[42]
Wolfgang Amadeus Trötte Teodor
Max Neal och Max Ferner
Knut Nyblom Vasateatern[43]
1915 Paul Lindemann Nattfrämmande
Fritz Friedmann-Frederich
Vasateatern[44]
Richard Dunn Niobe
Harry Paulton och Edward Paulton
Oscar Byström Vasateatern[45]
De Fontanet Ferdinands giftermål
Georges Feydeau
Vasateatern[46]
Puzser Försvarsadvokaten
Ferenc Molnár
Knut Nyblom Vasateatern[47]
1916 Ambrose Peale Annonsera!
Roi Cooper Megrue och Walter Hackett
Knut Nyblom Vasateatern[48]
Vicomte Stanislas Krigsäran
Maurice Hennequin
Knut Nyblom Vasateatern[49]
Bernhard Tully Lilla tuttenuttan
Anthony L. Ellis
Knut Nyblom Vasateatern[50]
1917 Jarvis Diamanten
Horace Hedges och Wigney Percyval
Knut Nyblom Vasateatern[51]
Rex Cunningham Fru Carolines friare
Somerset Maugham
Knut Nyblom Vasateatern[52]
Lambrisset Fru Marjolins gudson
Maurice Hennequin, Pierre Veber och Henry de Gorsse
Knut Nyblom Vasateatern[53]
Man kan aldrig veta
George Bernard Shaw
Djurgårdsteatern[41]
Christoffer Brent Pultronen
Lechmere Worrall och Harold Terry
Knut Nyblom Vasateatern[54]
Richard Trotter Lilla yrhättan
H. M. Harwood
Knut Nyblom Vasateatern[55]
Rickard Bergin Dollarmiljonen
Anders Eje
Knut Nyblom Vasateatern[56]
1918 John Karslake Äktenskapskarusellen
Langdon Mitchell
Vasateatern[57]
Beverley Häxmästaren
Georges Berr och Louis Verneuil
Knut Nyblom Vasateatern[58]
Oscar de Boisselin Damen från bion
Nicolas Nancey och Jean Rieux
Knut Nyblom Vasateatern[59]
Martin Laurentius Den bättre hälften
Franz Arnold och Ernst Bach
Knut Nyblom Vasateatern[60]
1919 Dr Valentine Man kan aldrig veta
George Bernard Shaw
Djurgårdsteatern[61]
Vicomte Goring En idealisk äkta man
Oscar Wilde
Karl Hedberg Dramaten
Kabinettssekreteraren Fanvakt
Otto Rung
Tor Hedberg Dramaten
1920 Julius Paradsängen
Gunnar Heiberg
Karl Hedberg Dramaten
Otto
Knäblein
Det röda bandet
Carl Mathern och Toni Impekoven
Karl Hedberg Dramaten
Ernst Scholz Markis von Keith
Frank Wedekind
Karl Hedberg Dramaten
Adhédmar de Gratignan Låt oss skiljas
Victorien Sardou och Émile de Najac
Karl Hedberg Dramaten
Valentin Le Barroyer Äventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers
Karl Hedberg Dramaten
1921 Pantalone Turandot
Carlo Gozzi
Olof Molander Dramaten
Julien de Moreuil Resan till Le Havre
Louis Verneuil
Tor Hedberg Dramaten
Balthazar Hemkomsten
Robert de Flers och Francis de Croisset
Karl Hedberg Dramaten
Randal Utterword Villa Hjärtedöd
George Bernard Shaw
Karl Hedberg Dramaten
Abel Porträttet
Karl Sloboda
Karl Hedberg Dramaten
Dennis Lestrange Jokern
H. Marsh Harwood
Olof Molander Dramaten
1922 Axel Nordin Andras affärer
Gustaf af Geijerstam
Gustaf Linden Dramaten
Baron Fröde Erna
Einar Fröberg
Gustaf Linden Dramaten
Arnold Champion-Cheney Cirkeln
W. Somerset Maugham
Gustaf Linden Dramaten
Peter Peter Peter Peter
Curt Goetz
Karl Hedberg Dramaten
Tito Fanti Scampolo
Dario Niccodemi
Gustaf Linden Dramaten
Theodor Kaiser Älskog
Arthur Schnitzler
Karl Hedberg Dramaten
Michel Alexis Storfursten
Sacha Guitry
Olof Molander Dramaten
1923 Leonard Vägen till Dover
A. A. Milne
Karl Hedberg Dramaten
Algernon Montford Mister Ernest
Oscar Wilde
Gustaf Linden Dramaten
Flemming Sköldpaddskammen
Richard Kessler
Karl Hedberg Dramaten
Fadern
Pastor Immanuel Kamp
Henry E Pedersen
Föräldrar
Otto Benzon
Olof Molander Dramaten
Mr Crichton Den beundrandsvärde Crichton
J. M. Barrie
Karl Hedberg Dramaten
Marlow d y Värdshuset Råbocken
Oliver Goldsmith
Olof Molander Dramaten
1924 Holger Kruse Äventyrens värld
Christian Günther
Karl Hedberg Dramaten
Knock Knock
Jules Romains
Karl Hedberg Dramaten
1925 Gaston Rieux Kameliadamen
Alexandre Dumas d. y.
Olof Molander Dramaten
Bo Swedenhielm Swedenhielms
Hjalmar Bergman
Gustaf Linden Dramaten
Ernest Steele Storstädning
Frederick Lonsdale
Olof Molander Dramaten
En herre från anno 1920 Sankta Johanna
George Bernard Shaw
Gustaf Linden Dramaten
1926 Baron Tito Belcredi Henrik IV
Luigi Pirandello
Gustaf Linden Dramaten
Thornton Clay Societet
W. Somerset Maugham
Gustaf Linden Dramaten
Baronen av Ripafratta Värdshusvärdinnan
Carlo Goldoni
Karl Hedberg Dramaten
1927 Clavaroche Ljusstaken
Alfred de Musset
Olof Molander Dramaten
Vincent Vint Ombord
Prins Wilhelm
Olof Molander Dramaten
Georges Duprat Doktor Mirakel
Robert de Flers och Franois de Croisset
Karl Hedberg Dramaten
Hertig Esteban de Santaguano Markisinnan
Noel Coward
Karl Hedberg Dramaten
Argan Den inbillade sjuke
Molière
Olof Molander Dramaten
1928 Greve Lande Hoppla, vi lever!
Ernst Toller
Per Lindberg Dramaten
Greve Murrey Diktatorn
Jules Romains
Per Lindberg Dramaten
Puzzér Försvarsadvokaten
Ferenc Molnar
Karl Hedberg Dramaten
Ham Carve Ryktbarhet
Arnold Bennett
Gustaf Linden Dramaten
Peithetairos Fåglarna
Aristofanes
Olof Molander Dramaten
1929 Léopold Den oemotståndlige
Jean Sarment
Olof Molander Dramaten
Gilbert Maréchal Nyss utkommen!
Édouard Bourdet
Gustaf Linden Dramaten
Robineau Siegfried
Jean Giraudoux
Olof Molander Dramaten
Johan Ringen du gav mig
Oscar Rydqvist
Per Lindberg Dramaten
1930 Laurent Castel-Bénac Topaze
Marcel Pagnol
Gustaf Linden Dramaten
Sir Basil Winterton Ungkarlspappan
Edward Childs Carpenter
Olof Molander Dramaten
1931 Teaterdirektören Thalias barn
Tor Hedberg
Gustaf Linden Dramaten
Alfred Granger Fadershjärtat
W. Somerset Maugham
Alf Sjöberg Dramaten
Pierre Larget Känslornas marknad
Roger Ferdinand
Gustaf Linden
Ivar Kåge
Dramaten
Max Fru Celias moral
Benn W. Levy
Alf Sjöberg Dramaten
Vanhattan, amerikansk ambassadör Karusellen
George Bernard Shaw
Gustaf Linden Dramaten
Dick Fernell Jag har varit en tjuv!
Sigfrid Siwertz
Olof Molander Dramaten
Alfred Jingle Pickwick-klubben
František Langer efter Charles Dickens
Olof Molander Dramaten
1932 Prins Justus Majestät
Marika Stiernstedt
Olof Molander Dramaten
Lucien Galvoisier Fröken
Jacques Deval
Olof Molander Dramaten
Ivan Alexandrovitj Chlestakov Revisorn
Nikolaj Gogol
Alf Sjöberg Dramaten
Kungen av Babylon Guds gröna ängar
Marc Connelly
Olof Molander Dramaten
Alfred Byng Kvinnans list
Lionel Brown
Alf Sjöberg Dramaten
Falk Över förmåga
Björnstjerne Björnson
Alf Sjöberg Dramaten
1933 Måns Sommar Mäster Olof
August Strindberg
Olof Molander Dramaten
Ambrose Godolphin En fågel i handen
John Drinkwater
Rune Carlsten Dramaten
Rochenoire Damen i vitt
Marcel Achard
Rune Carlsten Dramaten
1934 Regnaud De hundra dagarna
Benito Mussolini och Giovacchino Forzano
Rune Carlsten Dramaten
Aubrey Bagot För sant att vara bra
George Bernard Shaw
Rune Carlsten Dramaten
Acres Rivalerna
Richard Brinsley Sheridan
Alf Sjöberg Dramaten
Fadinard Den italienska halmhatten
Eugene Labiche
Olof Molander Dramaten
Baron Lumbeck En hederlig man
Sigfrid Siwertz
Alf Sjöberg Dramaten
Markis Fabio Colli Anständighetens vällust
Luigi Pirandello
Anders de Wahl Dramaten
1935 Fabrikör Åvik Kvartetten som sprängdes
Birger Sjöberg
Rune Carlsten Dramaten
Emile Goinart Trots allt
Henry Bernstein
Rune Carlsten Dramaten
Nat Miller Ljuva ungdomstid
Eugene O'Neill
Rune Carlsten Dramaten
Parmeline Den gröna fracken
Gaston Arman de Caillavet
Rune Carlsten Dramaten
1936 Kattong Hittebarnet
August Blanche
Rune Carlsten Dramaten
Antoine Vanier Huset vid landsvägen
Jean Jacques Bernard
Alf Sjöberg Dramaten
Loulou Kokosnöten
Marcel Achard
Rune Carlsten Dramaten
Alastair Millionärskan
George Bernard Shaw
Alf Sjöberg Dramaten
Don Juan Spökdamen
Calderon de la Barca
Olof Molander Dramaten
Brickman Fridas visor
Birger Sjöberg
Rune Carlsten Dramaten
1937 Doktor Joseph Lubrin Skönhet
Sigfrid Siwertz
Alf Sjöberg Dramaten
Överintendenten Eva gör sin barnplikt
Kjeld Abell
Rune Carlsten Dramaten
Freddy Bang Vår ära och vår makt
Nordahl Grieg
Alf Sjöberg Dramaten
Richard Greatham Höfeber
Noël Coward
Alf Sjöberg Dramaten
Frank Haines En sån dag!
Dodie Smith
Rune Carlsten Dramaten[62]
Bombidor Khaki
Paul Raynal
Alf Sjöberg Dramaten
Josef ben Abdullah Kungens paket
Staffan Tjerneld och Alf Henrikson
Rune Carlsten Dramaten
1938 Redaktör Valand Spel på havet
Sigfrid Siwertz
Alf Sjöberg Dramaten
Titus Jaywood Älskling, jag ger mig…
Mark Reed
Olof Molander Dramaten
Hochepot Sex trappor upp
Alfred Gehri
Pauline Brunius Dramaten
1939 Achille Weber Mitt i Europa
Robert E. Sherwood
Rune Carlsten Dramaten
Kammarherren Paul Lange och Tora Parsberg
Björnstjerne Björnson
Rune Carlsten Dramaten
Markis de Ploeue Nederlaget
Nordahl Grieg
Svend Gade Dramaten
Ravier de l'Orne Bridgekungen
Paul Armont och Léopold Marchand
Rune Carlsten Dramaten
Charles Randolph Guldbröllop
Dodie Smith
Carlo Keil-Möller Dramaten
1940 Don Pedro, prins av Aragonien Mycket väsen för ingenting
William Shakespeare
Alf Sjöberg Dramaten
Lektor Hambräus Medelålders herre
Sigfrid Siwertz
Rune Carlsten Dramaten
Martin Vanderhof Koppla av
Moss Hart
Carlo Keil-Möller Dramaten
Fursten Den lilla hovkonserten
Toni Impekoven och Paul Verhoeven
Rune Carlsten Dramaten
1941 Des Prunelles Vi skiljas
Victorien Sardou och Émile de Najac
Alf Sjöberg Dramaten
Richard Drewett Gudarna le
A.J. Cronin
Carlo Keil-Möller Dramaten
1942 Adde Beredskap
Gunnar Ahlström
Alf Sjöberg Dramaten
Fritz Kelemen, tjänare hos Naughton Claudia
Rose Franken
Carlo Keil-Möller Dramaten
Ericsson Swedenhielms
Hjalmar Bergman
Carlo Keil-Möller Dramaten
Newton Fuller Ut till fåglarna
George S. Kaufman och Moss Hart
Alf Sjöberg Dramaten
1943 Rodrigue Balbuzard, apotekare Vår hemliga dröm
Robert Boissy
Carlo Keil-Möller Dramaten
Hans Excellens Den stora skuggan
Carlo Keil-Möller
Carlo Keil-Möller Dramaten
Markis de Chamarande Kungen
Robert de Flers, Emmanuel Arène och Gaston Arman de Caillavet
Rune Carlsten Dramaten
1944 Etatsrådet Herming Innanför murarna
Henri Nathansen
Carlo Keil-Möller Dramaten
1945 Lindgren Av hjärtans lust
Karl Ragnar Gierow
Rune Carlsten Dramaten
1948 Hartman En vildfågel
Jean Anouilh
Rune Carlsten Dramaten
Dr Warburton Släktmötet
T S Eliot
Alf Sjöberg Dramaten
1949 Charley En handelsresandes död
Arthur Miller
Alf Sjöberg Dramaten

Radioteater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi
1945 Baron Bäverfelt Förstklassigt familjepensionat
Alice Svensk[63]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Olof Winnerstrand från findagrave.com
  2. ^ Hitta graven
  3. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (41): sid. 523. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_41.pdf. Läst 18 november 2015. 
  4. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 22 oktober 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-10-22/13113a/2. Läst 2 augusti 2015. 
  5. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 1 februari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-02-01/13212a/3. Läst 5 augusti 2015. 
  6. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 27 augusti 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-08-27/13412A/3. Läst 12 april 2016. 
  7. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1908) sid. 126
  8. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 18 november 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-11-18/13495A/3. Läst 26 juli 2015. 
  9. ^ Från Stockholms teatrar 1908 i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1908) s. 125
  10. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 28 februari 1908. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-02-28/13593/2. Läst 12 april 2016. 
  11. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 20 mars 1908. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-03-20/13614A/2. Läst 25 april 2016. 
  12. ^ Bo Bergman (2 maj 1908). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1908-05-02/13654A/3. Läst 5 februari 2017. 
  13. ^ ”Fröken Josette - min hustru”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29709&pos=157. Läst 7 juli 2015. 
  14. ^ ”Bland bålde riddersmän”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF26502&pos=158. Läst 7 juli 2015. 
  15. ^ ”Sendraget”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22425&pos=168. Läst 7 juli 2015. 
  16. ^ ”Penelope”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22426&pos=169. Läst 7 juli 2015. 
  17. ^ ”Löjtnanten som förmyndare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22427&pos=170. Läst 7 juli 2015. 
  18. ^ ”Utan inbjudningskort”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22428&pos=172. Läst 7 juli 2015. 
  19. ^ ”Alias Jimmy Valentine”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22430&pos=17. Läst 5 juli 2015. 
  20. ^ Nyårsdagen: Premiärernas dag”. Dagens Nyheter: s. 6. 2 januari 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-02/14603/6. Läst 2 augusti 2015. 
  21. ^ ”Coralie och Co”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22431&pos=176. Läst 8 juli 2015. 
  22. ^ ”Ballongen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22434&pos=28. Läst 5 juli 2015. 
  23. ^ ”1.000.000”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22436&pos=181. Läst 8 juli 2015. 
  24. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 8. 24 april 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-04-24/14711/8. Läst 2 augusti 2015. 
  25. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 31 januari 1912. http://arkivet.dn.se/tidning/1912-01-31/14986/8. Läst 15 mars 2017. 
  26. ^ 'Korsdrag' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 8. 2 mars 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-03-02/15017/8. Läst 8 augusti 2015. 
  27. ^ ”Leda och svanen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF15076&pos=189. Läst 8 juli 2015. 
  28. ^ 'Wall, Berger & C:o' Ett Stockholmslustspel, Vasateaterns första nyhet för säsongen”. Dagens Nyheter: s. 1. 31 augusti 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-08-31/15193/1. Läst 19 juli 2015. 
  29. ^ Ariel (10 november 1912). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 749. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1912/pdf/1912_45.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  30. ^ ”4711”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF23246&pos=194. Läst 8 juli 2015. 
  31. ^ 'Den nakna sanningen' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. 6 oktober 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-10-06/15229/10. Läst 19 juli 2015. 
  32. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 21 november 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-11-21/15275/9. Läst 19 juli 2015. 
  33. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 31 december 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-12-31/15313/6. Läst 19 juli 2015. 
  34. ^ ”Min herr far”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF23251&pos=199. Läst 8 juli 2015. 
  35. ^ ”Som man är klädd...”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14520&pos=201. Läst 8 juli 2015. 
  36. ^ ”Ett modernt äktenskap”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14518&pos=203. Läst 8 juli 2015. 
  37. ^ ”Borgmästarinnan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14358&pos=204. Läst 8 juli 2015. 
  38. ^ 'Spanska flugan' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 9. 8 mars 1914. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1914-03-08/15733/9. Läst 29 augusti 2015. 
  39. ^ ”Kontanter”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14535&pos=207. Läst 8 juli 2015. 
  40. ^ ”Kompanjonen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14534&pos=210. Läst 8 juli 2015. 
  41. ^ [a b] Tygård, Britt-Marie (2012). Tollie Zellman: "Damen i rosa". Stockholm: [s.n.]. Libris 13619752. ISBN 978-91-637-1333-0 
  42. ^ ”När fruarna resa”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14556&pos=215. Läst 8 juli 2015. 
  43. ^ ”Trötte Teodor”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14400&pos=219. Läst 8 juli 2015. 
  44. ^ ”Nattfrämmande”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14557&pos=220. Läst 9 juli 2015. 
  45. ^ ”Niobe”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14558&pos=222. Läst 9 juli 2015. 
  46. ^ ”Ferdinands giftermål”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22375&pos=230. Läst 9 juli 2015. 
  47. ^ ”Försvarsadvokaten”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14368&pos=232. Läst 9 juli 2015. 
  48. ^ ”Annonsera”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14361&pos=23. Läst 5 juli 2015. 
  49. ^ ”Krigsäran”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14539&pos=234. Läst 10 juli 2015. 
  50. ^ ”Lilla tuttenuttan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14540&pos=235. Läst 10 juli 2015. 
  51. ^ ”Diamanten”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14362&pos=238. Läst 10 juli 2015. 
  52. ^ ”Fru Carolines friare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14370&pos=239. Läst 10 juli 2015. 
  53. ^ ”Fru Marjolins gudson”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14371&pos=240. Läst 10 juli 2015. 
  54. ^ ”Pultronen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14559&pos=241. Läst 10 juli 2015. 
  55. ^ ”Lilla yrhättan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14541&pos=244. Läst 10 juli 2015. 
  56. ^ ”Dollarmiljonen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14363&pos=245. Läst 10 juli 2015. 
  57. ^ Erik Ljungberger, red (1918). ”Teateralmanack”. Svenska scenen (2): sid. 12. https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Svenska_scenen_2,_1918&oldid=174993. Läst 9 juli 2015. 
  58. ^ ”Häxmästaren”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF23290&pos=251. Läst 10 juli 2015. 
  59. ^ ”Damen från bion”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14364&pos=254. Läst 10 juli 2015. 
  60. ^ ”Den bättre hälften”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14365&pos=257. Läst 10 juli 2015. 
  61. ^ Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 4 juni 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-06-04/148/6. Läst 21 juli 2015. 
  62. ^ Bo Bergman (2 september 1937). ”'En så'n dag' på Dramaten”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-09-02/237/1. Läst 8 januari 2016. 
  63. ^ Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 28. 23 februari 1945. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1945-02-23/52/28. Läst 5 februari 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]